John Whittingdale

John Whittingdale, född 16 oktober Politikåret 1959 är en Storbritannien parlamentsledamot för Conservative Party, Storbritannien. Han representerar valkretsen ''Maldon and Chelmsford''. Han är skuggminister för kultur, media och sport.
Kategori:Brittiska parlamentsledamöter
Kategori:Män
Kategori:Födda 1959
Kategori:Levande personer
de:John Whittingdale
en:John Whittingdale
sco:John Whittingdale

Politikåret 1959

Händelser


Januari


1 januari – Kubas president Fulgencio Batista flyr från landet och lämnar därmed Havanna öppet för Fidel Castro.
3 januari – Alaska blir den 49:e USA:s delstater att ingå i den USA.
8 januari – Charles de Gaulle tillträder vid 68 års ålder officiellt som fransk president för de kommande 7 åren.
10 januari – Den svenska statsverkspropositionen innehåller ett ofinansierat budgetunderskott på 2,4 miljarder kronor.
Januari – Folkpartisten Ture Königson förklarar att han inte tänker rösta mot den svenska regeringens Allmän tilläggspension-förslag, om det ställs mot Moderaternas eller Centerpartiets förslag.

Maj


14 maj] – Efter två dagars hård debatt godkänner den svenska riksdagen regeringens proposition om Allmän tilläggspension med röstsiffrorna 115-114. Folkpartisten Ture Königson lägger ner sin röst.
31 maj
Den svenske finansministern Gunnar Sträng framhåller att svenska staten behöver ytterligare en miljard i inkomst.
Folkpartiet liberalerna accepterar ATP-beslutet, medan varken Högern eller Centerpartiet gör det.

Augusti


21 augusti – Hawaii blir USA:s 50:e delstat.

November


17 november – FN:s generalförsamling fördömer i en resolution Sydafrikas raspolitik

Val och folkomröstningar


28 juni – Alltingsvalet på Island juni 1959. Valet slutar oavgjort, vallagarna görs om och omval utlyses.
25 oktober–26 oktober – Alltingsvalet på Island 1959.

Organisationshändelser


15 februari – Socialistisk Folkeparti bildas i Danmark.
31 juli – Den baskiska separatistorganisationen ETA bildas.

Födda


16 mars – Jens Stoltenberg, Norges statsminister 2000–2001 och sedan 2005.
17 oktober – Francisco Flores, El Salvadors president 1999–2004.
18 oktober – Mauricio Funes, El Salvadors president sedan 2009.
26 oktober – Evo Morales, Bolivias president sedan 2006.

Avlidna


3 september – Sténio Vincent, Haitis president 1930–1941.
1 oktober – Enrico De Nicola, Italiens president 1946–1948.

Externa länkar


ja:1959年の政治

Alan Whitehead

Alan Patrick Vincent Whitehead, född 15 september Politikåret 1950, är en Storbritannien parlamentsledamot för Labour Party, Storbritannien. Han representerar valkretsen ''Southampton West'' sedan Valet i Storbritannien 1997 och har tidigare varit ordförande i stadsfullmäktige.
Kategori:Brittiska parlamentsledamöter
Kategori:Män
Kategori:Födda 1950
Kategori:Levande personer
en:Alan Whitehead

Politikåret 1950

Händelser


Januari


26 januari – Indien blir republik.

Februari


14 februari – Kina och Sovjetunionen ingår en vänskapspakt.

Juni


25 juni – Koreakriget utbryter då nordkoreanska trupper går över gränsen till Sydkorea vid 38:e breddgraden.
27 juni – Sovjetunionen bojkottar tillfälligt FN:s säkerhetsråd, vilket gör att USA lyckas få FN att ingripa militärt i Koreakriget.

Juli


7 juli – Apartheidlagarna införs i Sydafrika.

Oktober


7 oktober – Tibet ockuperas av Kina.

Val och folkomröstningar


16 januari–17 januari – Presidentvalet i Finland 1950.
23 februari – Parlamentsvalet i Storbritannien 1950.
5 september – Folketingsvalet i Danmark 1950.
15 oktober – Vid de allmänna valen i Östtyskland får kommunisterna 99,7 % av rösterna.
8 november – Lagtingsvalet på Färöarna 1950.

Organisationshändelser


Okänt datum – Deutsche Reichspartei bildas i Västtyskland.
Okänt datum – Svensk socialistisk samling upplöses.

Födda


25 februari – Néstor Kirchner, Argentinas president 2003–2007.
17 maj – Janez Drnovšek, Sloveniens president 2002–2007.
9 juli – Viktor Janukovitj, Ukrainas president sedan 2010.
12 oktober – Chen Shui-bian, Taiwans president 2000–2008.
29 oktober – Abdullah Gül, Turkiets president sedan 2007.
5 november – Thorbjørn Jagland, Norges statsminister 1996–1997.

Avlidna


3 februari – Karl Seitz, Österrikes förbundspresident 1918–1920.
6 mars – Albert Lebrun, Frankrikes president 1932–1940.
22 maj – Alfonso Quiñónez Molina, El Salvadors president 1914–1915, 1918–1919 och 1923–1927.
24 augusti – Arturo Alessandri, Chiles president 1920–1925 och 1932–1938.
31 december – Karl Renner, Österrikes förbundspresident 1945–1950.

Externa länkar


ja:1950年の政治

Portal:Kyrkor

Välkommen till Wikipedias portal till artiklar om kyrkor, kyrkobyggnader, dess innehåll och historia! Wikipedia:Projekt kyrkobyggnader
}
----
<br>
Mall:Dagens kyrka 1
Mall:Dagens kyrka 2
Mall:Dagens kyrka 3
Mall:Dagens kyrka 4
Mall:Dagens kyrka 5
Mall:Dagens kyrka 6
Mall:Dagens kyrka 7
Mall:Dagens kyrka 8
Mall:Dagens kyrka 9
Mall:Dagens kyrka 10
Mall:Dagens kyrka 11
Mall:Dagens kyrka 12
Mall:Dagens kyrka 13
Mall:Dagens kyrka 14
Mall:Dagens kyrka 15
Mall:Dagens kyrka 16
Mall:Dagens kyrka 17
Mall:Dagens kyrka 18
Mall:Dagens kyrka 19
Mall:Dagens kyrka 20
Mall:Dagens kyrka 21
Mall:Dagens kyrka 22
Mall:Dagens kyrka 23
Mall:Dagens kyrka 24
Mall:Dagens kyrka 25
Mall:Dagens kyrka 26
Mall:Dagens kyrka 27
Mall:Dagens kyrka 28
Mall:Dagens kyrka 29
Mall:Dagens kyrka 30
Mall:Dagens kyrka 31
----
<small>Instruktioner för dagsmallarna:</small>
<small><nowiki>}</nowiki> placeras före rubriken.</small>
<small><nowiki>}</nowiki> placeras efter rubriken.</small>
<small><nowiki>}</nowiki> placeras mellan stycken.</small>
<small>Texten kopierar man från en befintlig artikel</small>
|}
__NOTOC__
Kategori:Portaler
uk:Портал:Храми східної традиції

Politikåret 1949

Händelser


Januari


7 januari – En konferens inleds i Karlstad mellan Sveriges, Norges och Danmarks försvars- stats- och utrikesministrar om det försvarspolitiska samarbetet.
22–24 januari – Ett skandinaviskt toppmöte angående gemensamt försvar hålls i Köpenhamn.
30 januari – Förhandlingarna om ett nordiskt försvarsförbund mellan Danmark, Norge och Sverige strandar vid ett möte i Oslo. Sverige vill inte ge upp neutraliteten och Danmark och Norge vill gå med i NATO.

Mars


23 mars – Sverige får en ny tryckfrihetsförordningen.

April


1 april – Södra delen av ön Irland lämnar Brittiska samväldet och bildar Republiken Irland, medan Nordirland fortfarande tillhör Storbritannien.
4 april – Västförsvarspakten ''North Atlantic Treaty Organization'' (Nato) bildas i Washington, D.C. av USA, Kanada och 10 västeuropeiska stater.

Maj


5 maj – Europarådet bildas.
12 maj – Sovjetunionen häver Berlinblockaden, som har pågått sedan 1948.
14 maj – Den svenska riksdagen godkänner Sveriges anslutning till Unesco.
23 maj – De tre västliga ockupationszonerna i Tyskland slåss samman till ''Förbundsrepubliken Tyskland'' (Västtyskland) med Bonn som huvudstad.

Juni


1 juni - Storbritannien erkänner Emiratet Cyrenaica.

Juli


19 juli – Kungariket Laos blir självständigt från Frankrike.

Augusti


29 augusti – Sovjetunionen testar sin första atombomb.

Oktober


1 oktober – Folkrepubliken Kina utropas av Mao Zedong.
7 oktober – En andra tysk stat skapas då den sovjetiska ockupationszonen omvandlas till ''Tyska demokratiska republiken'' (''Deutsche Demokratische Republik'', DDR), i dagligt tal känd som Östtyskland, med Östberlin som huvudstad.

December


8 december – Chiang Kai-sheks nationalistkinesiska regering flyr undan kommunisterna till Formosa och utropar ön som Republiken Kina (Taiwan).
27 december – Drottning Juliana av Nederländerna undertecknar en lag som gör Indonesien självständigt.

Val och folkomröstningar


14 augusti – Förbundsdagsvalet i Västtyskland 1949.
10 oktober – Stortingsvalet i Norge 1949.
23 oktober–24 oktober – Alltingsvalet på Island 1949.

Organisationshändelser


20 juni – Gunnar Hedlund väljs till ny ordförande för det Sverige politiskt parti "Bondeförbundet" (numera Centerpartiet)
30 juni – Nordkoreas arbetarparti och Sydkoreas arbetarparti går samman och bildar Koreas arbetarparti.

Födda


20 januari – Göran Persson, Sveriges statsminister 1996–2006.
23 maj – Alan García Pérez, Perus president 1985–1990 och 2006–2011.
18 juni – Lech Kaczyński, Polens president 2005–2010.
9 juli – Raoul Cédras, Haitis statschef 1991–1994.
15 juli – Carl Bildt, Sveriges statsminister 1991–1994.
12 augusti – Fernando Collor de Mello, Brasiliens president 1990–1992.
9 september – Susilo Bambang Yudhoyono, Indonesiens president sedan 2004.

Avlidna


6 januari – Ivar Lykke, Norges statsminister 1926–1928.

Källor


Fotnoter

Externa länkar


pl:1949 w polityce

Politikåret 1942

Händelser


20 januari - Den Nationalsocialism Wannseekonferensen beslutar om den slutgiltiga lösningen på Judar.

Val


5 juli – Alltingsvalet på Island juli 1942.
18–19 oktober – Alltingsvalet på Island oktober 1942.

Organisationshändelser


Okänt datum – Democrazia Cristiana bildas i Italien.
Okänt datum – Lal Nishan Party bildas i Indien.

Födda


21 mars – Ali Abdullah Saleh, Nordjemens president 1978–1990 och Jemens förste president sedan 1990.
13 maj – Pál Schmitt, Ungerns president sedan 2010.
22 juni - Laila Freivalds, Sverige justitieminister (Politikåret 1988-Politikåret 1991, Politikåret 1994-Politikåret 2000) och utrikesminister (Politikåret 2003- Politikåret 2006)
18 augusti - Bosse Ringholm, Sverige finansminister (Politikåret 1999-Politikåret 2004) och inrikesminister (2004-)
21 december – Hu Jintao, Kinas president sedan 2003.

Avlidna


9 februari – Lauri Kristian Relander, Finlands president 1925–1931.
23 mars – Marcelo Torcuato de Alvear, Argentinas president 1922–1928.
15 juli – Roberto Ortiz, Argentinas president 1938–1942.
29 juli – Louis Borno, Haitis president 1922–1941.
20 september – Kārlis Ulmanis, Lettlands president 1936–1940.

Externa länkar


Politikåret 1957

Händelser


Mars


6 mars – Ghana blir självständigt.

Juli


10 juli – I Sverige höjer Riksbanksfullmäktige diskontot med 1 % till 5 %.
25 juli – Tunisien utropas till republik.

Augusti


31 augusti – Federationen Malaya blir självständigt.

Oktober


2 oktober – I Sverige säger Kyrkomötet (Svenska kyrkan) nej till Regeringen Erlander II ämbetsfrågan i Svenska kyrkan.
13 oktober – Folkomröstningen om pensionsfrågan i Sverige 1957 i Sverige.
31 oktober – Regeringen Erlander III tillträder i Sverige.

Val och folkomröstningar


14 maj – Folketingsvalet i Danmark 1957.
15 september – Förbundsdagsvalet i Västtyskland 1957.
7 oktober – Stortingsvalet i Norge 1957.
Okänt datum – Parlamentsvalet i Indien 1957.

Organisationshändelser


2 juli – Det Sverige politiskt parti Bondeförbundet byter namn till "Centerpartiet"
15 juli – Efter den oväntade styrränta i Sverige den 10 juli får Sveriges riksbank ordförande Per Eckerberg sparken av regeringen. Ny ordförande blir Per Edvin Sköld
25 oktober – I Sverige beslutar Centerpartiets förtroenderåd att partiet ska lämna Regeringen Erlander II

Födda


9 mars – Mona Sahlin, Sverige politiker, minister på ett flertal poster.
23 mars – Lucio Gutiérrez Borbúa, Ecuadors president 2003–2005.
24 april – Bamir Topi, Albaniens president sedan 2007.
19 juni – Anna Lindh, Sveriges miljöminister 1994–1998 och Sveriges utrikesminister 1998–2003.
28 juni – Georgi Părvanov, Bulgariens president sedan 2002.
29 juni – Gurbanguly Berdymuchamedov, Turkmenistans president sedan 2006.

Avlidna


4 januari – Theodor Körner, Österrikes förbundspresident 1951–1957.
26 januari – José Linhares, Brasiliens president 1945–1946.
17 mars – Ramon Magsaysay, Filippinernas president 1953–1957.
26 juli – Carlos Castillo Armas, Guatemalas president 1954–1957.
4 augusti – Washington Luís Pereira de Sousa, Brasiliens president 1926–1930.

Externa länkar


ja:1957年の政治
no:Politikkåret 1957

Vändskiva

Vändskiva kan syfta på:
en konstruktion som används för att vända järnvägsfordon, se Vändskiva (järnväg).
en del av en trailerdragare, se Vändskiva (vägtrafik)
en vridd plåt på en plog som vänder jorden

Vändskiva (järnväg)

File:DRG Class 41 on Neuenmarkt turntable.JPG
Vändskiva, en med järnvägsspår utrustad, vanligen cirkulär skiva, monterad på ett underrede på så sätt att skivan kan vridas runt ett centrum i järnvägsräls mitt. Konstruktionen används för att vända lokomotiv då de ska antingen in i ett cirkulärt lokstall, eller om loket behöver vändas för att kopplas i andra änden av ett tåg. Det finns även vändskivor som används för att vända järnvägsvagnar.
Idag används vändskivor mest på museijärnvägar, då moderna lok är byggda för att köras i båda riktningarna.

Externa länkar


Kategori:Järnvägar
bg:Кръгово обръщало
cs:Točna (železnice)
da:Drejeskive (jernbane)
de:Drehscheibe
en:Railway turntable
fa:سینی دوار
fr:Plaque tournante
ko:전차대
id:Pemutar rel
is:Sporkringla
it:Piattaforma girevole ferroviaria
he:חיוג רכבות
lb:Dréischeif
hu:Fordítókorong
nl:Draaischijf (spoorweg)
ja:転車台
no:Svingskive
pl:Obrotnica kolejowa
ru:Поворотный круг
fi:Kääntöpöytä
th:วงเวียนกลับรถจักร
uk:Поворотний круг

Malmedy

Fil:Malmedy Liège Belgium Map.png
Malmedy (äldre tyska namn: ''Malmünd'') är en stad och kommun i Ardennerna i provinsen Liège (provins), regionen Vallonien, Belgien. Malmedy har cirka 11 600 invånare (2004).

Historia


Kloster i Malmedy grundades 648 och fram till den Franska revolutionen var staden kring klostret fristående från de omgivande staterna. I oktober 1795 inkorporerades Malmedy i Frankrike. Vid Wienkongressen 31 maj 1815 tillföll staden Preussen, och således från 1871 Tyskland och vid Versaillesfreden avträddes Malmedy tillsammans med staden Eupen till Belgien.
Strax söder om staden utspelades Malmedymassakern utförd av Tyskland trupper under Ardenneroffensiven den 17 december 1944.

Externa länkar


http://www.malmedy.be/ Officiell webbplats för Malmedys kommun
Kategori:Orter i Belgien
Kategori:Kommuner i provinsen Liège
Kategori:Kommuner inom Franska gemenskapen i Liège
bg:Малмеди
br:Malmedy
ca:Malmedy
de:Malmedy
en:Malmedy
es:Malmedy
eo:Malmedy
fa:ملمودی
fr:Malmedy
it:Malmedy
lb:Malmedy
li:Malmedy
nl:Malmedy
ja:マルメディ
no:Malmedy
oc:Malmedy
pl:Malmedy
pt:Malmedy
ro:Malmedy
ru:Мальмеди
simple:Malmedy
sk:Malmedy
fi:Malmedy
tr:Malmedy
vi:Malmedy
vo:Malmedy
wa:Måmdey
war:Malmedy
zh:马尔默迪

Politikåret 1934

Händelser


26 januari – En vänskaps- och nonaggressionspakt mellan Tyskland och Polen undertecknas.
4 februari – Den svenska högerns ungdomsförbund, Sveriges nationella ungdomsförbund, som är starkt påverkat av nazismen, bryter med moderpartiet, som helt har tagit avstånd från nazismen, och bildar Ungsvenska förbundet. Högern bildar i stället Ungsvenskarna, som tar ställning för demokratin.
9 februari – Balkanpakten bildas genom att Grekland, Jugoslavien, Rumänien och Turkiet undertecknar ett avtal om gemensamt försvar av varje deltagande lands gränser.
30 juni – Under de långa knivarnas natt i Tyskland mördas ledande motståndare tilll nationalsocialisterna.
2 augusti – Tyska rikets rikspresident Paul von Hindenburg avlider och Adolf Hitler övertar hans ämbete och kallar sig "Führer" och ledare.

Val


24 juni – Alltingsvalet på Island 1934.

Organisationshändelser


5 augusti – Folkpartiet bildas i Sverige.
Okänt datum – Axel Pehrsson-Bramstorp blir ordförande i Centerpartiet

Födda


4 januari – Rudolf Schuster, Slovakiens president 1999–2004.
7 januari – Tassos Papadopoulos. Cyperns president 2003–2008.
10 januari – Leonid Kravtjuk, Ukrainas president 1991–1994.
7 februari – Edward Fenech Adami, Maltas president 2004–2009.
25 augusti – Ali Akbar Hashemi Rafsanjani, Irans president 1989–1997.
9 oktober – Jacobo Majluta Azar, Dominikanska republikens president 4 juli–16 augusti 1982.
9 november – Ingvar Carlsson, Sveriges statsminister 1986–1991 och 1994–1996.
29 november – Nicéphore Soglo, Benins president 1991–1996.
12 december – Miguel de la Madrid, Mexikos president 1982–1988.
15 december – Stanislaŭ Sjusjkevitj, Vitrysslands förste president 1991–1994.
19 december – Pratibha Patil, Indiens president sedan 2007.
24 december – Stjepan Mesić, Kroatiens president 2000–2010.

Avlidna


2 augusti – Paul von Hindenburg, Tysklands rikspresident 1925–1934.
15 oktober – Raymond Poincaré, Frankrikes president 1913–1920.

Externa länkar


Vändskiva (vägtrafik)

Vändskiva, konstruktion som sitter bak på en trailerdragare, varpå en Trailer (fordon) kan röra sig då bilen svänger i förhållande till trailern.
Kategori:Fordonsteknik
en:Fifth wheel coupling
fi:Vetopöytä
ja:第五輪
nl:Koppelschotel
pl:Siodło (część samochodu ciężarowego)

Ballongvidgning

File:HWI PTCA.jpg).]]
Ballongvidgning är en metod för att vidga kranskärl på hjärtat. I ljumsken eller handleden förs en slang (kateter) upp i aorta ända upp till hjärtat. Patienten är lokalbedövad och har fått lugnande. Kontrastvätska sprutas in i kärlet och då kan läkaren och patienten se på en TV-skärm var förträngningen är som orsakade hjärtinfarkten.
Därefter förs en tunnare slang in i den förra och i änden finns en liten prinskorvsliknande ballong. Nu kommer den svåra delen, vilket är att lirka ballongen till rätt kärl. Väl på plats, efter några doser kontrastvätska, fylls även ballongen med samma vätska. Den utvidgar sig någon eller några millimeter och därefter släpper man på trycket och backar ballongen en bit för att se resultatet. Om kärlväggarna inte faller tillbaka, är operationen klar.
Om kärlväggarna faller tillbaka, dras den tunnare slangen ut och läkaren trär en stent på ballongen. Så lirkas det igen och väl på plats fylls vätska på igen. Stenten, som ser ut som ett mikroskopiskt metallnät (sträckmetall), är från början utdragen på längden och tvingas nu ut på tvären. Därigenom armeras kärlväggen inifrån och kan inte falla tillbaka.
Patienten får därefter ha ett tryckförband vid ljumsken eller handleden där slangen träddes in. Det är för patienten den besvärligaste delen av operationen eftersom förbandet måste sitta på i ett par timmar. Patienten får sedan äta blodförtunnande mediciner i ett halvår.
Operationsmetoden har lanserats i Sverige av läkaren Göran Stenport och har inneburit att antalet dyra, 500 000 kr, kranskärlsoperationer minskat; en stent kostar "endast" 60.000 kr. Ballongutvidgningen kan utföras lokalt och tar en läkare och en sjuksköterska i anspråk i cirka en till två timmar.

Externa länkar


http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=19749 Infomedica har flera sidor text om ballongvidgning med några informativa bilder
Kategori:Kateterisering
Kategori:Kardiovaskulära systemet
de:Angioplastie#Koronarangioplastie
en:Percutaneous coronary intervention
fr:Angioplastie coronaire
it:Angioplastica coronarica
ku:PTCA
nl:Percutane coronaire interventie
ja:経皮的冠動脈形成術
no:PCI-behandling
pl:Przezskórna interwencja wieńcowa
pt:Angioplastia coronária
sr:Перкутана коронарна интервенција
zh:冠狀動脈再成形術

Politikåret 1985

Händelser


Januari


7 januari – Finlands president Mauno Koivisto inleder ett officiellt besök i Sverige, och träffar svenske statsministern Olof Palme.
8 januari – Ett gemensamt amerikanskt-sovjetiskt uttalande, om att återuppta förhandlingarna inom en nära framtid, antas i Genève av de amerikanska respektive sovjetiska utrikesministrarna George Shultz och Andrej Gromyko.
10 januari – Daniel Ortega tillträder som president i Nicaragua.
20 januari – Ronald Reagan svär den amerikanska presidenteden för andra gången.
21 januari – Stockholms kommunfullmäktige beslutar att kommunen återigen, eftrer Politikåret 1971, skall kallas "Stockholms stad". Dock får det inte förekomma i juridiska sammanhang.
27 januari – Romersk-katolska kyrkans påve Johannes Paulus II inleder en 12 dagars rundresa i Latinamerika.
28 januari - Sex stats- och regeringschefer vädjar vid ett möte i New Delhi till kärnvapenmakterna att avbryta militariseringen av rymden. Ledarna är från Sverige, Indien, Mexiko, Tanzania, Argentina och Grekland.
29 januari – Femte sessionen för Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa avslutas, utan några konkreta överenskommelser.
30 januari – Vid en middag med journalister ifrågasätter Sveriges utrikesminister Lennart Bodström att Sovjetunionen verkligen är skyldig till ubåtskränkningarna.

Februari


1 februari – Grönland lämnar Europeiska gemenskaperna.
3 februari – Kristdemokraterna (Sverige) noteras vid SIFO-mätning över svenska riksdagsspärren på 4 %.
5 februari – Gränsen mellan Spanien och den Storbritannien besittningen Gibraltar öppnas återigen efter nästan 16 år.
6 februari – Österrikes förbundskansler Fred Sinowatz inleder ett två dagars besök i Sverige, och träffar svenske statsministern Olof Palme för att diskutera den internationella situationen.
8 februari – De borligerliga partierna i Sverige ställer misstroendeförklaring mot Regeringen Palme II på grund av Lennart Bodström uttalande. Lennart Bodström vinner dock förtroendet med röstsiffrorna 182-160.
12 februari – Zambias president Kenneth Kaunda inleder ett två dagars statsbesök i Sverige.
20 februari – Margaret Thacher talar, som första brittiske premiärminister på 33 år, i USA:s kongress.
22 februari
USA:s president Ronald Reagan kritiserar Sandnisterna för att ha infört totalitärt styre i Nicaragua.
Argentinas tidigare president Isabel Peron meddelar från exilen i Spanien att hon lämnar politiken.
25 februari – I Oslo inleds rättegången mot Arne Treholt, som åtalas för spioneri åt Sovjetunionen och Irak.

Mars


1 mars – Advokaten och journalisten Julio Maria Sanguinetti tillträder som Uruguays första demokratiskt valde president på 12 år, efter en tid präglad av militärstyre.
11 mars – Danske politikern Mogens Glistrup friges ur fängelset, där han suttit inne för skattefusk, frigiven efter halva strafftiden även om bötesbeloppet på en miljon DK står kvar.
12 mars – Förhandlingarna i Genève mellan USA och Sovjetunionen återupptas.
15 mars
José Sarney tillträder som president i Brasilien, då tilltänkte presidenten Tancredo Neves insjuknat och opereras för tarmbesvär.
Då amnesti för 48 politiska fångar i Uruguay införs, är Tupamorosledaren Raul Sendic en av dem. Enligt officiella uppgifter finns inga fler politiska fångar i Uruguay.
21 mars – 19 personer dödas då sydafrikansk polis öppnar eld mot en folkmassa i Uitenhage, i samband med 25-årsminnet av Sharpevillemassakern 1960.
22 mars – Femte sessionen för Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa avslutas, och de 35 deltagande länderna enas om att arbetet varit framgångsrikt.
23 mars – Cirka 4 000 personer i Stockholm demonostrerar mot Sovjetunionens militära närvaro i Afghanistan, under parollen "Sovjet ut ur Afghanistan".
27 mars – Sveriges riksdag har utrikespolitisk debatt.
29 mars – Chris Sartzetakis blir ny president i Grekland.
30 mars – På EG-toppmötet i Bryssel beslutas att Portugal och Spanien skall få gå med i Europeiska gemenskapena den 1 januari Politikåret 1986.

April


2 april – Björn Gillberg lämnar Kristdemokraterna (Sverige) avgår.
4 april – Frankrikes jordbruksminister Michael Rocard avgår.
6 april – Sudans militärdiktatur störtas vid en statskuppen i Sudan 1985 och ersätts av en ny diktatur.
13 april – Ett par hundra uppretade Växjöbor jagar bort nynazistiska Nordiska rikspartiet med burop, ägg- och potatiskastning.
18 april – Valårets första stora debattomgång i Sverige äger rum, med debatter med huvudmotståndare på flera ställen.
22 april - Sveriges Svenska kungafamiljen inleder ett tre dagar långt statsbesök i Schweiz.
23 april - Östtysklands president Erich Honecker inleder ett statsbesök i Italien, och därmed besöker han för första gånen ett NATO-land.
24 april - USA:s representanthus röstar nej till president Ronald Reagans förslag om amerikanskt bistånd till Contrasgerillan i Nicaragua.

Maj


1 maj
USA:s president Ronald Reagan meddelar i samband med sin Europaresa, att han beordrat totalt handelsembargo mot Nicaragua.
Första maj i Folkrepubliken Polen präglas av kravaller mellan polis och demonstranter i bland annat Gdańsk och Warszawa.
Sveriges statsminister Olof Palme talar inför 40 000 personer på Norra Bantorget i Stockholm.
8 maj – 40-årsminnet av andra världskrigets slut i Europa präglas av kalla kriget.
9 maj – I Ottawa hålls en konferens om mänskliga rättigheter bland de 35 så kallade ESK-staterna som skrivit på Helsingforsavtalet från 1975. Efter sovjetiska krav hålls mötet bakom lykta dörrar.
14 maj
Spaniens premiärminister Felipe Gonzales talar inför Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa, och menar att konferensen mååste reformeras, och att alla måste få veta mer om världsläget.
I Wien möts de amerikanska respektive sovjetiska utrikesministrarna George Shultz och Andrej Gromyko till 30-årsminne av det österrikiska statsfördraget.
17 maj – Nicaraguas president Daniel Ortega besöker Sverige under sin Europa rundresa.
21 maj – Romersk-katolska kyrkans påve Johannes Paulus II avslutar en 10 dagars rundresa i Benelux.
23 maj – Över 20 000 bönder demonstrerar mot den svenska regeringens jordbrukspolitik.
24 maj – I Arboga högtidlighålls 550-årsminnet av Sveriges riksdag.
25 maj – Polske oppositionsmannen Jacek Kuron friges ur fängelset, sedan en appellationsdomstol i Warszawa fastslått att det inte finns grund för den tre månader långa domen, han fått för att ha ordnat en olaglig första maj-demonstration.
26 maj – Svenske politikern Carl Bildt återvänder till Sverige efter ett flera dagar långt besök i Sovjetunionen.
27 maj
Storbritannien och Kina undertecknar avtalet om Hongkongs återförening med Kina Politikåret 1997.
Västtyskland politikern Willy Brandt träffar sovjetiske kommunistpartiledaren Michail Gorbatjov i Moskva.
30 maj - Sveriges riksdag avtackar Ingemund Bengtsson. Andra som slutar efter 1984/1985 års svenska riksdag är Gunanr Sträng och Carl-Henrik Hermansson.

Juni


2 juni
Alan García Pérez utses till ny president i Peru.
Romersk-katolska kyrkans lära upphör att vara statsreligion i Italien.
Vid SIFO-mätningar i Sverige är det socialistiska blocket (49.5 %) större än det borgerliga (48.5 %).
4 juni – Japans kromnprins Akihito och kronprinsessa Michiko inleder ett tredagarsbesök i Sverige.
5 juni – Sveriges riksdag beslutar att göra närradion prermanent, efter sex års försökssändningar.
6 juni – Sveriges Svenska kungafamiljen talar i Eksjö på Sveriges nationaldag, och kungen betonar betydelsen av miljön och det gemensamma historiska arvet.
12 juni
Spanien och Portugal går med i Europeiska gemenskaperna.
USA:s representanthus, dominerat av Demokratiska partiet (USA), har svängt i frågan, och röstar ja till president Ronald Reagans förslag om amerikanskt bistånd på 27 miljoner amerikanska dollar till Contrasgerillan i Nicaragua.
14 juni – Sveriges statsminister Olof Palme avslutar ett tre dagars besök i Ungern med att lägga blommor vid en minnestavla över Roul Wallenberg i Budapest.
16 juni
Konferensen om mänskliga rättigheter i Ottawa avslutas efter drygt fem länder. ESK-staterna kan inte enas om slutdokument, och kalla kriget.
Vid en SIFO-mätning i Sverige noteras läget precis jämnt mellan det borgerliga och det socialistiska blocket.
17 juni – Belägringstillståndet i Chile, infört i november Ekonomiåret 1984, och sex förbjudna oppositionstidningar tillåts igen.
20 juni – I Oslo döms Arne Treholt till 20 års fängelse för spioneri åt Sovjetunionen och Irak.
24 juni – Democrazia Cristiana Francesco Cossiga utses till ny president i Italien.
25 juni – Sveriges statsminister Olof Palme avslutar ett två dagars besök i Algeriet.

Juli


2 juli – Andrej Gromyko utses till Sovjetunionens president.
11 juli – Sveriges regering avslår en nådeansökan av Stig Bergling, som sedan 1979 sitter i fängelse på livstid för att ha lämnat ut hemliga uppgifter till Sovjetunionen.
18 juli – Sveriges Högsta Domstolen (Sverige) avslår en resningsansökan av Bertil Ströberg, som sedan 1983 avtjänar ett sexårigt fängelsestraff för spioneri.
20 juli – Bengt Westerberg inleder Almedalsveckan i Visby.
24 juli - Indiens premiärminister Rajiv Gandhi och sikhledaren Harchand Singh Longowal sluter avtal om Punjabkrisen.
25 juli – En exilbaltisk tribunal hålls i Köpenhamn.
27 juli – Vid en statskuppen i Uganda 1985 i Uganda störtas president Milton Obote av general Vasilio Olara Okello.
28 juli – Gösta Bohman inleder 1985 års svenska valrörelse i Marstrand.
30 juli – ESK-konferensen inleds i Finlandiahuset i Helsingfors, till 10-årsminne av Helsingforsavtalet från Politikåret 1975, vilket blir Eduard Sjevardnadzes debut i storinternationella sammanhang som sovjetisk utrikesminister.

Augusti


5 augusti – Victor Paz Estenssoro utses till ny president i Bolivia.
12 augusti – Ali Hassan Mwinyi utses till ny president i Tanzania.
13 augusti – Frankrike ger Nya Kaledonien "begränsad självständighet".
15 augusti – Sydafrikas president Pieter Willem Botha förklarar sig vara beredd till reformer, men att överläggningar först skall ske med den svarta befolkningen.
27 augusti
Vid en statskuppen i Nigeria 1985 i Nigeria störtas president Muhammadu Buhari av generalmajor Ibrahim Babangida.
1985 års svenska valrörelse går in i ett avgörande skede, med en TV-debatt mellan Olof Palme och Ulf Adelshon.
28 augusti – Minst 28 personer dödas i Kapstaden då polisen stoppar ett demonstrationståg på väg till Pollsmoorfängelset för att visa sitt stöd för Nelson Mandela.

September


3 september – Drottning Margrethe II av Danmark och prins Henrik av Danmark inleder ett tre dagars officiellt besök i Sverige.
11 september – Undantagstillståndet i Chile förlängs med sex månader.
27 september
Nikolaj Ryzjkov ersätter Nikolaj Tichonov som Sovjetunionens premiärminister.
Sovjetunionens utrikesminister Eduard Sjevardnadze besöker USA, och träffar amerikanske presidenten Ronald Reagan för samtal i Vita huset.

Oktober


1 oktober – Sveriges riksdag inleder riksmötet 1985/1986.
4 oktober – Sveriges regering utser Bengt K.Å. Johansson till Sveriges nya löneminister.
5 oktober – Sovjetiske kommunistpartiledaren Michail Gorbatjov inleder ett officiellt fyrdagarsbesök i Frankrike.
14 oktober – Ingvar Carlsson utnämns till Sveriges miljöminister.
15 oktober – Ett årslångt undantagstillstånd införs i Nicaragua.
17 oktober – Regeringsombildning av Regeringen Palme II i Sverige.
18 oktober – Sjunde sessionen för Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa avslutas, och har enligt bedömare varit den ¨dittills mest framgångsrika sessionen.
28 oktober – 100-årsminnet av Per Albin Hanssons födelse uppmärksammas.

November


3 november – Folkpartiet liberalerna noteras för 23.5 % av väljarsympatierna vid en SIFO-mätning i Sverige.
5 november – Tanzanias president Julius Nyerere avgår, och ersätts av Ali Hassan Mwinyi efter föregående månads presidentvalet i Tanzania 1985.
7 november – Michail Gorbatjov medverkar för första gången som sovjetisk kommunistpartiledare på minnesdagen av Oktoberrevolutionen.
19 november-20 november - USA:s president Ronald Reagan och Sovjetunionens kommunistpartiledare Michail Gorbatjov möts vid överläggningar i Genève, och antar ett gemensamt slutdokument, sedan man fastslagit att "-Ett kärnvapenkrig kan aldrig vinnas och får aldrig utkämpas".

December


2 december – Jelena Bonner, maka till sovjetiske fysikern Andrej Sacharov, kommer till Italien och undersöks av en ögonspecialist för sin starr, och fortsätter sedan till USA. Resan sker på villkor från sovjetiska myndigheter om att hon inte ger intervjuer, och därmed kan hon inte uttala sig om sin mans situation.
4 december - Folkrepubliken Polen president Wojciech Jaruzelski mellanlandar i Paris efter ett besök i Nordafrika.
13 december - Danmarks Folketinget beslutar att stoppa all dansk handel med Sydafrika, vilket Danmark därmed blir första land att göra.
22 december - Cirka 400 studenter i Peking genomför den första kända demonstrationen mot kärnvapenprov i Kina.
30 december - Pakistans president Mohammed Zia ul-Haq upphäver krigslagarna och upplöser militärregeringen, Politikåret 1977 år efter hans maktövertagande.

Val och folkomröstningar


15 januari – Tancredo de Almedia Neves presidentvalet i Brasilien 1985 till president i Brasilien.
12 februari – Nybildade regimkritiska Det nya Koreas demokratiska parti skördar framgångar vid parlamentsvalet i Sydkorea 1985 i Sydkorea. President Chun Doo-Hwans regerande ''Demokratiska rättspartiet'' vinner och får 148 mandat.
24 februari – Sovjetunionen går till valet i Sovjetunionen 1985.
31 mars – El Salvador går till parlamentsvalet i El Salvador 1985.
12 maj – SPD vinner delstatsvalet i Nordrhein-Westfalen 1985 i Nordrhein-Westfalen.
2 juni – PASOK vinner parlamentsvalet i Grekland 1985 i Grekland.
6 juli-8 juli – Zanu-PF vinner en förkorssande seger allmänna valen i Zimbabwe 1985 i Zimbabwe.
8-9 september – Stortingsvalet i Norge 1985 i Norge leder till att Kåre Willochs borgerliga koalitionsregering får sitta kvar.
15 september – Sveriges socialdemokratiska arbetareparti behåller regeringsmakten vid Riksdagsvalet i Sverige 1985 i Sverige, som även blir en framgång för Folkpartiet liberalerna, men bakslag för samverkan mellan Centerpartiet och Kristdemokraterna (Sverige).
29 september – Nya Kaledonien går till valet i Nya Kaledonien 1985.
6 oktober – Portugal går till parlamentsvalet i Portugal 1985, som blir ett nederlag för premiärminister Mário Soares Socialistpartiet (Portugal).
13 oktober
Belgien går till parlamentsvalet i Belgien 1985, som blir en framgång för premiärminister Wilfried Martens koalitionsregering, och ett bakslag för de så kallade "språkpartierna.
Folkrepubliken Polen går till parlamentsvalet i Polen 1985, som bojkottas av fackföreningen Solidaritet (fackförening).
19 november – Danmark går till kommunalvalen i Danmark 1985, som blir en framgång för vänsterpartierna samt De Grønne, och bakslag för Fremskridtspartiet.

Organisationshändelser


3 januari – Lars Werner väljs om som ordförande i Vänsterpartiet vid partikongressen i Stockholm.
18 februari – Peter Örn utses till ny partisekreterare i Folkpartiet liberalerna.
4 mars – Nordiska rådet inleder sin 33:e session i Reykjavik, vilken präglas av kommunikationspolitiska frågor.
11 mars – Michail Gorbatjov väljs till generalsekreterare i det sovjetiska kommunistpartiet.
12 april – Kvinno-fredsorganisationen World Women's Parlamentarians for Peace bildas i Stockholm av deltagare från 16 länder.
18 juni – I Sverige avslutas Centerpartiets stämma i Norrköping. Man väljer om Thorbjörn Fälldin som ordförande, Karin Söder som första vice ordförande och Olof Johansson som andra vice ordförande.
25 juni – I Sverige firar Sveriges Arbetares Centralorganisation 75 år.
27 juli – Förenta nationernas tredje Förenta nationernas internationella kvinnokonferens 1985 avslutas i Nairobi, med deltagare från 160 länder.
22 september – Ledarskiktet i Kinas kommunistiska partis föryngras radikalt vid ett partimöte i Peking.
24 oktober – Förenta nationerna firar 40-årsjubileum, och utropar Politikåret 1986 till "fredens år".
1 december – Centerpartiet i Sverige firar 75-årsjubileum, med tal av Thorbjörn Fälldin i Falköping ".
5 december – I Sverige avgår Thorbjörn Fälldin som partiledare för Centerpartiet, Karin Söder blir tillförordnad partiledare.
18 december - De fem nordiska statsministrarna möts i Helsingfors för att markera 30-årsminnet av Finlands inträde i Nordiska rådet, och diskuterar möjligheterna för vidgat samarbeta inom ämnen som miljöfrågor, TV och ungdomsturism.
22 december - Viktor Grisjin från den så kallade "Brezjnevmaffian" sparkas från sin ordförandepost i Moskvas kommunistiska partiorganisation.

Födda


12 januari – Adam Cwejman, ordförande för Liberala ungdomsförbundet sedan 2009.
12 februari – Adnan Dibrani, svensk riksdagsledamot sedan 2010.
10 april – Amir Adan, svensk riksdagsledamot sedan 2010.
20 juli – Johan Hultberg, svensk riksdagsledamot sedan 2010.
25 augusti – Maria Ferm, Grön Ungdoms språkrör 2008–2011, riksdagsledamot sedan 2010.

Avlidna


10 mars – Konstantin Tjernenko, 75, Sovjetunionens president.
11 april – Enver Hoxha, 76, Albaniens president.
21 april – Tancredo Neves, 75, Brasiliens president.
23 april – Sam Ervin, amerikansk senator.
3 juni – George Brown, brittisk tidigare utrikesminister.
13 juni – Herman Kling, svenskt tidigare statsråd.
21 juni – Tage Erlander, 84, Sveriges statsminister 1946–1969.
6 augusti – Forbes Burnham, Guyanas president 1980–1985.
6 augusti – Harchand Singh Longowal, sikhisk ledare.
9 oktober – Emílio Garrastazu Médici, Brasiliens president 1969–1974.
17 november – Lon Nol, 72, Khmerrepublikens president 1972–1975.

Källor


Fotnoter

Externa länkar


ja:1985年の政治

Peter I:s ö


Fil:Antarctica Peter I Island.png
Peter I:s ö (norska: ''Peter 1.s øy'') är ett så kallat norskt avhängiga territorier sedan 24 mars 1933 men har tillhört Norge sedan 2 februari 1929 då den norska flaggan hissades på ön, efter att Ola Olstad gjort den första lyckade landningen. Ön ligger vid 68°48 S och 90°35 V, cirka 450&nbsp;km utanför Antarktis västra kust.

Geografi


Ön har en yta på 243&nbsp;km² och den högsta höjden, ''Lars Christensen-toppen'', ligger på 1&nbsp;650 meter över havet. Ön består till 95 procent av glaciärer och större delen av året är ön snö- och istäckt, förutom under en kort period under sensommaren. Den är obebodd och förvaltas direkt från Norge av Norsk Polarinstitutt. Peter I:s ö utgör, tillsammans med Bouvetön och Drottning Mauds land, Norska Antarktis, Norges anspråk på Antarktis.
Ön upptäcktes den 21 januari 1821 av en expedition under ledning av den ryske Fabian von Bellingshausens expedition, och döptes efter den ryssland tsaren Peter I av Ryssland, som grundaren av den moderna ryska flottan.

Externa länkar


http://www.polarconservation.org/education/antarctic-islands/peter-i/ PCO om Peter I:s ö
http://www.npolar.no/no/antarktis/peter-I-oy.html Norska Polarinstitutet om Peter I
http://www.peterone.com/ Bild av Peter I:s ö
http://polarhistorie.no/geografi/Peter_1s_oy Polarhistorie om ön
Kategori:Norges avhängiga territorier
Kategori:Antarktis öar
Kategori:Öar i Atlanten
Kategori:Sköldvulkaner
Kategori:Norges öar
af:Peter I-Eiland
ar:جزيرة بطرس الأول
ca:Illa Pere I
cs:Ostrov Petra I.
da:Peter I's Ø
de:Peter-I.-Insel
et:Peeter I saar
el:Νησί του Πέτρου Α'
en:Peter I Island
es:Isla Pedro I
fr:Île Pierre Ier
fy:Peter I-eilân
gl:Illa Pedro I
ko:페테르 1세 섬
id:Pulau Peter I
it:Isola Pietro I
he:פטר הראשון (אי)
lv:Pētera I Sala
lt:Petro I sala
hu:I. Péter-sziget
nl:Peter I-eiland
ja:ピョートル1世島
no:Peter I Øy
nn:Peter I Øy
pl:Wyspa Piotra I
pt:Ilha de Pedro I
ru:Остров Петра I
sk:Ostrov Petra I.
sl:Otok Petra I.
su:Pulo Peter I
fi:Pietari I:n saari
uk:Острів Петра I
zh:彼得一世岛

Politikåret 1986

Händelser


Januari


1 januari - USA och Sovjetunionen utbyter nyårshälsningar via TV.
9 juni - Michael Heseltine avgår som försvarsminister i Storbritannien.
16 januari - Sveriges statsminister Olof Palme medverkar vid en högtid till minne av Indiens mördade premiärminister Indira Gandhi.
20 januari
Vid en statskuppen i Lesotho 1986 i Lesotho griper ett militärråd lett av generalmajor Justice Lekhanye makten, och avsätter premiärminister Lebua Jonthan. Kung Moshoeshoe II sitter dock kvar.
Martin Luther King-dagen är helg för första gången nationell helgdag i USA.
24 januari - Leon Brittan avgår, efter den så kallade Westlandaffären, som handelsminister i Storbritannien och ersätts 25 januari av Paul Channon.
26 januari - Vid en statskuppen i Uganda 1986 i Uganda störtas general Tito Okello av Nationella Motståndsarmén, ledda av Yoweri Museveni, som lovar upprättandet av full demokrati samt terrorns upphörande.
28 januari
Sveriges statsminister Olof Palme talar inför ett fullsatt Folkets hus, Nässjö i Nässjö, sedan SAFE krävts hans avgång.
Nionde sessionen för Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa inleds.

Februari


Februari – Danmarks statsminister Poul Schlüter är populär, och 73 % anser vid en Gallupmätning att hans regering klarat sig bra eller någorlunda bra, medan 20 % inte är nöjda.
5 februari - Sveriges riksdag har allmänpolitisk debatt.
6 februari - Haitis president Jean-Claude Duvalier störtas efter oroligheterna i Haiti 1985-1986.
25 februari - Filippinernas president Ferdinand Marcos filippinska revolutionen 1986, och flyr.

Mars


11 mars – Danmarks statsminister Poul Schlüter meddelar att han bytt ut sex ministrar i den danska koalitionsregeringen.
12 mars – Ingvar Carlsson utses till ny svensk statsminister.
20 mars – Jacques Chirac blir ny premiärminister i Frankrike.
21 mars – Oroligheter förekommer på flera håll i Sydafrika i samband med minnet av Sharpville 1960.
23 mars – Sveriges socialdemokratiska arbetareparti ökar med sex procentenheter (14 %) vid SIFO-mätningar.
25 mars – Filippinernas president Corazon Aquino upplöser Filippinernas nationalförsamling och upphäver Filippinernas författningen.

April


10 april – Pakistanska oppositionsledaren Benazir Bhutto återvänder gen hem efter nästan två års exil i Storbritannien.
15 april – Tionde sessionen för Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa inleds.
16 april - Josef Stalins dotter Svetlana Stalina-Allilujeva återvänder till Chicago sedan hennes dotter Olga Peters anlänt till Storbritannien föregående dag, för att studera vid en internatskola i Storbritannien. Svetlana säger att hon inte vet om hon skall återvända till Sovjetunionen eller inte.
18 april – Sveriges statsminister Ingvar Carlsson avslutar ett fyra dagars officiellt besök i Moskva.
25 april – Algeriets president Chadli Benjadid avslutar ett tre dagar långt officiellt besök i Sverige.
27 april – Vänsterblocket noteras för 52 % vid SIFO-mätningar i Sverige.

Maj


1 maj – I Sverige gör Ingvar Carlsson sitt första första maj-tal som ordförande för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti.
6 maj – Socialistiska republiken Tjeckoslovakien utvisar två diplomater från Sverige.
9 maj – Gro Harlem Brundtland blir ny statsminister i Norge, sedan Kåre Willochs regering en vecka tidigare lämnat in en avskedsansökan efter en misstroendeomröstning i Norges storting.
12 maj – Libyen visar ut sex diplomater från sju EG-medlemsstater.
14 maj – Sveriges riksdag förklarar Sovjetunionens behandling av judar vara ett brott mot mänskliga rättigheter.
23 maj – Tionde sessionen för Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa avslutas, i besvikenhet över trögt arbete och stora kalla kriget.

Juni


1 juni – Vänsterblocket noteras för 52 % vid SIFO-mätningar i Sverige.
4 juni – Nya Zeelands premiärminister David Lange inleder ett officiellt besök i Sverige.
6 juni – Sveriges Svenska kungafamiljen talar i Varberg på Sveriges nationaldag, och tar upp ämnen som Palmemordet och Tjernobylolyckan.
10 juni – Elfte sessionen för Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa inleds.
16 juni – 11 personer dödas i Sydafrika vid kravaller i samband med 10-årsdagen av upploppen i Soweto Politikåret 1976.
25 juni – Östtysklands president Erich Honecker inleder ett officiellt besök i Sverige.
27 juni - Italienska socialistpartiet Bettino Craxi lämnar in sin avskedsansökan som Italiens premiärminister.

Juli


3 juli - Kristna och muslimer i Libanon strejkar i protest mot inbördeskriget i Libanon samt den ekonomiska krisen.
4 juli - USA firar 210 år som självständig stat.
8 juli - Kurt Waldheim tillträder som president i Österrike.
12 juli - USA:s tidigare president Richard Nixon anländer till Moskva för ett veckolångt privatbesök.
22 juli - Israels premiärministeri Shimom Peres och kung Hassan av Marocko för hemliga överläggningar i Ifrane i marockanska Atlasbergen.

Augusti


1 augusti - Italienska socialistpartiet Bettino Craxi presenterar Italiens 45:e regering sedan 1945.
11 augusti - I Odense möts de Norden staternas fem statsministrar för att diskutera sanktioner mot Sydafrika.
13 augusti
25-årsminnet av Berlinmurens byggande 1961 uppmärksammas i både öst och väst.
Danmarks trafikminister Arne Melchior avgår efter kritik mot hans sätt att handskas med danska statens medel. Han skall bland annat ha låtit Danmarks trafikministerium betala hans 60-årsdag för 36 000 DK, och ha varit alltför rundhänt med representation och egen räkning. Under Politikåret 1985 köpte man tobaksvaror för 50 000 kronor.
14 augusti - I Sverige genomför svenska regeringen och representanter för Sveriges näringsliv överläggningar på Harpsund.
19 augusti
12:e och sista sessionen för Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa inleds.
I Helsingfors samlas delegater från Israel och Sovjetunionen för överläggningar för första gången sedan de diplomatiska förbindelserna bröts i samband med Sexdagarskriget 1967.

September


4 september – Västtysklands förbundskansler Helmut Kohl inleder ett officiellt endagsbesök i Sverige.
7 september
Chiles president Augusto Pinochet utsätts för ett våldsamt attentat.
SIFO-mätning i Sverige pekar på borgerlig majoritet med 49.5 % mot 28.5 %.
11 september
Första toppmötet på fem år mellan Israel och Egypten hålls i Alexandria.
Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher inleder ett tvådagarsbesök i Norge.
15 september – Myndigheterna i Folkrepubliken Polen har frigivittotalt 225 politiska fångar sedan den nya amnestilagen antogs i slutet av juli 1986.
22 september – 12:e och sista sessionen för Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa avslutas, 19 september, med att de 35 deltagande staterna enas om ett slutdokument, som innebär samarbete för att undvika överraskningsanfall och krig som startats på grund av missförstånd.
28 september - Folkrepubliken Polen president Wojciech Jaruzelski inleder ett officiellt besök i Kina. Frånsett Nicolae Ceaușescu har ingen östatatsledare varit där sedan 1959.
30 september - USA och Sovjetunionen meddelar att man tänker hålla toppmöte i Reykjavik kommande månad.

Oktober


7 oktober – Sveriges riksdag inleder riksmötet 1986/1987 med att Sveriges Regeringen Carlsson I möbleras om.
12 oktober
USA:s president Ronald Reagan och Sovjetunionens kommunistpartiledare Michail Gorbatjov avslutar ett två dagars toppmöte i Reykjavik. Ingen konkret överenskommelse nås.
Drottning Elizabeth II av Storbritannien inleder ett sex dagars besök i Kina. Därmed besöks Kina för första gången av en brittisk monark.
20 oktober – Yitzhak Shamir utses till ny president i Israel.
21 oktober – Östtysklands president Erich Honecker inleder ett sex dagars besök i Kina.
30 oktober – Saudiarabiens oljeminister Ahmed Zaki Yamani avgår.

November


1 november – Sveriges Svenska kungafamiljen inleder ett tre dagars besök i Egypten.
4 november – ESK inleder sitt tredje uppföljningsmöte i Wien.
10 november – Europeiska gemenskaperna beslutar på ett möte i London att införa sanktioner mot Syrien, eftersom Syrien påstås stödja olika terroristaktioner.
21 november - 3-åriga Kaisa Randpere åteförenas med sina föräldrar Lena Miller och Valdo Randpere, sedan Kaisa av "humanitära skäl" tillåts lämna Sovjetunionen och åka till Sverige. Även morföräldrarna tillåts resa ut, men stannar kvar.
25 november – USA:s president Ronald Reagan meddelar att hans säkerhetspolitiske rådgivare, admiral John Poindexter, avskedats i samband med uppgifter om USA:s Iran-Contras-affären med Iran.

December


3 december – Danmark protesterar mot Folkrepubliken Polen sedan danska tekniker hittat dolda mikrofoner på Danmarks ambassad i Warszawa. Hål har borrats i ambassadbyggnadens tak, i anslutning till fästen för taklampor. I hålen har glasrör monterats, vilka leder till vindsvåningen, där mikrofonerna placerats ut.
8 december – Frankrikes premiärminister Jacques Chirac beslutar att dra tillbaka ett förslag om universitetsreformer som lett till stora studentprotester och demonstrationer i Paris.
12 december – Ett byst över Sverige politikern Tage Erlander avtäcks i entréhallen till Sveriges riksdag.
23 december
Regimkritiske sovjetiske fysikern Andrej Sacharov återvänder hem efter nästan sju års landsförvisning till Nizjnij Novgorod.
Svenske tidigare politikern Gunnar Sträng fyller 80 år.
27 december – Ett stort antal regeringar världen över protesterar mot Sovjetunionens militära närvaro i Demokratiska republiken Afghanistan.

Val och folkomröstningar


26 januari och 16 februari – Mário Soares vinner presidentvalet i Portugal 1986 i Portugal.
12 mars – Spanien säger i en folkomröstningen om NATO-medlemskap i Spanien 1986 ja till medlemskap i NATO.
16 mars – I Sverige görs 1985 års kommunalval om i Borgholms kommun och Åre kommun.
21 maj – Nederländerna går till parlamentsvalet i Nederländerna 1986, där Kristdemokratisk appell blir största parti.
8 juni – Kurt Waldheim presidentvalet i Österrike till Österrikes president.
22 juni – Premiärminister Felipe González Spanska socialistiska arbetarpartiet regering väljs om vid parlamentsvalet i Spanien 1986 i Spanien.
6 juli – Regerande Liberaldemokratiska partiet (Japan) vinner parlamentsvalet i Japan 1986 i Japan.
4 november – USA går till mellanårsvalet i USA 1986, där Demokratiska partiet (USA) får majorite i USA:s senat.
23 november – Österrike går till parlamentsvalet i Österrike 1986.
7 december – Taiwan går till parlamentsvalet i Taiwan 1986, ett val som ses som en viktig del i steget mot full demokrati, valet för första gången sedan 1949 get Taiwan ett fungerande tvåpartisystem.
15 december – Trinidad och Tobago går till parlamentsvalet i Trinidad och Tobago 1986, som vinns av oppositionskoalitionen NAR, efter 30 år med PNM vid makten.

Organisationshändelser


18 februari – 71-årige Viktor Grisjin, Leonid Brezjnev-trogen, förlorar sin plats i den sovjetiska politbyrån.
3 mars – Ingvar Carlsson väljs till ny partiordförande för de svenska socialdemokraterna.
6 mars - Sovjetunionens kommunistiska parti avslutar sin 27:e kongress efter tio dagars överläggningar. Michail Gorbatjov kritiserar den "anda av stelhet och tröghet" som han menar vuxit fram under 1970- och 80-talen, och manar till förnyelse medan han "rensar upp" i partitoppen. Alexandra Bjurikova blir första kvinna i partitoppen sedan Jekaterina Fursteva lämnade politbyrån 1961.
4 maj – Demokratiska republiken Afghanistan president Barbrak Kamal lämnar posten som generalsekreterare för Folkets demokratiska parti (Afghanistan).
6 maj – G7-mötet 1986 avslutas i Tokyo.
19 april – I Danmark bildas Fælles Kurs av tidigare medlemmar i Danmarks kommunistiska parti.
4 juni – Ulf Adelsohn meddelar att han ska avgå som partiledare för Moderaterna.
7 juni – Vid centerstämman i Uppsala väljs Karin Söder till ny partiledare för Centerpartiet.
26 juni – Irland säger i en folkomröstningen om skilsmässa i Irland 1986 nej till att införa en skilsmässolag, och därmed blir Irland och Malta ensamma i Västeuropa om att fortfarande ha skilsmässoförbud i lagen.
5 augusti – Ett minitoppmöte i London med sju medlemmar i Samväldet diskuterar läget i Sydafrika.
23 augusti – Vid en extrastämma i Stockholm väljs Carl Bildt till ny partiledare för Moderaterna.
26 augusti – SPD utser Johannes Rau till ny förbundskanslserkandidat i Västtyskland, inför förbundsdagsvalet i Västtyskland 1987.
1 september – Per Unckel utses till ny partisekreterare i Moderata samlingspartiet.
7 september – Alliansfria staternas organisation avslutar ett möte i Harare, där man enas om frivilliga sanktioner mot Sydafrika.
16 september – Joseph Kennedy II utses till Demokratiska partiet (USA) nye kongresskandidat i Boston.
19 september – Förenta nationerna Förenta nationernas generalförsamling inleder en ny session, som väntas domineras av Sydafrikafrågan. Organisationens ekonomiska tvingar fram personalnedskärningar.
9 oktober – Regeringsombildning av Regeringen Carlsson I. Svante Lundkvist avgår, Georg Andersson och Ulf Lönnqvist utnämns till statsråd, Mats Hellström, Anita Gradin och Birgitta Dahl får nya uppgifter.
10 oktober – Javier Pérez de Cuéllar väljs om som Förenta nationerna generalsekreterare på ytterligare fem år.
14 november – Carl Tham lämnar Sveriges socialdemokratiska arbetareparti till förmån för Folkpartiet liberalerna.
16 november – I Sverige går Framstegspartiet (Sverige) Stockholmsavdelning och organisationen Bevara Sverige Svenskt samman och bildar Sverigepartiet.
16 december – Leonid Brezjnev-trogne Dinmuchamed Kunajev avsätts som kommunistpartichef i Kazakiska SSR.
18 december – Nguyen Van Linh utses till ny chef för Vietnams kommunistiska parti.
20 december – Förenta nationerna räddas i sista stund undan ekonomisk konkurs.

Födda


8 januari – Carl-Oskar Bohlin, svensk riksdagsledamot sedan 2010.
27 augusti – Alexander Chamberland, Grön Ungdoms språkrör 2005–2008.

Avlidna


1 februari
Alva Myrdal, 84, svenskt statsråd.
Allan Hernelius, moderat ledamot av Sveriges riksdag 1962-1982.
28 februari – Olof Palme, Lista över Sveriges statsministrar (Politikåret 1969-Politikåret 1976 och Politikåret 1982-1986) (mördad).
24 mars – Anders Dahlgren, vice talman i Sveriges riksdag.
10 juli - Le Duan, 79, generalsekreterare i Vietnams kommunistiska parti.
22 augusti – Celal Bayar, Turkiets president 1950–1960.
27 augusti – Daniel Fignolé, Haitis president 25 maj–14 juni 1957.
31 augusti
Jorge Alessandri, Chiles president 1958–1964.
Urho Kekkonen, 85, Finlands president 1956–1981.
19 oktober – Samora Machel, Moçambiques president.
29 december – Harold Macmillan, 92, Storbritanniens premiärminister 1957–1963.
Okänt datum – Franck Lavaud, Haitis president 11 januari–16 augusti 1946 och 10 maj–6 december 1950.

Källor


Fotnoter

Externa länkar


ja:1986年の政治

Värdepapper

Värdepapper, i sin vidaste betydelse varje på papper eller liknande material i någon form skriftligen avfattad urkund eller handling, vars ägande eller innehavande medför eller utgör bevis för laglig rätt till pengar eller andra värdeföremål, eller som kan användas som betalningsmedel för vissa bestämda varor eller ändamål. Således omfattar termen värdepapper inte bara skuldebrev, Postväxel, och sedel, lagliga åtkomsthandlingar av flera slag, fordringsinteckningar med mera, utan även värdeägande abonnemangskort och Biljett, frimärken, och så vidare. I överförd mening kan begreppet också innefatta exempelvis testamenten, och tidigare även Bankbok.
FFD (Första Försäljningsdag) är en bankterm som avser första dagen försäljning av värdepapper kan ske.

Se även


Aktie
Aktiedepå
Diskonteringsinstrument
Finansiellt instrument
Fond (ekonomi)
Obligation
Option
Teckningsoption
Teckningsrätt
Terminsaffär
Valuta
Warrant
Kategori:Juridik
Kategori:Värdepapper
ar:سند ضمان
az:Qiymətli kağız
be:Каштоўная папера
be-x-old:Каштоўная папера
bg:Ценна книга
bs:Vrijednosni papir
br:Talvoudenn
ca:Valor mobiliari
cv:Хаклă хут
cs:Cenný papír
da:Værdipapir
de:Wertpapier
el:Χρεόγραφο
en:Security (finance)
es:Valor (finanzas)
eo:Valorpapero
fa:اوراق بهادار
fr:Valeur mobilière
gu:જામીનગીરીઓ
ko:유가증권
hy:Արժեթուղթ
hr:Vrijednosni papir
id:Efek (keuangan)
is:Verðbréf
it:Titolo (finanza)
he:נייר ערך
kn:ಭದ್ರತಾ ಪತ್ರಗಳು
lt:Vertybinis popierius
hu:Értékpapír
mk:Хартија од вредност
mr:रोखा
ms:Sekuriti (kewangan)
nl:Effecten
ja:有価証券
no:Verdipapir
pl:Papier wartościowy (prawo)
pt:Valor mobiliário
kaa:Bahalı qag'az
ru:Ценная бумага
sk:Cenný papier
sr:Хартије од вредности
sh:Vrijednosni papir
fi:Arvopaperi
ta:பத்திரம்
tr:Menkul kıymet
uk:Цінні папери
vi:Chứng khoán
zh:證券

Prins William, hertig av Cambridge


Prins William, hertig av Cambridge, född ''William Arthur Philip Louis av huset Mountbatten-Windsor'' den 21 juni 1982 i London, är son till Charles av England och framlidna prinsessan Diana samt sonson till drottning Elizabeth II av Storbritannien. Prins William är nummer två i den brittiska tronföljden för Samväldesrike. Han vistas dock huvudsakligen i, och är främst involverad i, Storbritannien, det äldsta av kungarikena.
Han utbildades vid fyra skolor i Storbritannien och avlade en examen från St Andrews universitet. Under delar av ett mellanår befann han sig i Chile, Belize och några länder i Afrika. Han fick en befälsbefattning som löjtnant i Blues and Royals-regementet i Household Cavalry — och tjänstgjorde där tillsammans med sin bror Prins Henry av Wales. Två år senare avslutade han sin pilotutbildning vid RAF College Cranwell. År 2009 förflyttades prins William till Royal Air Force och befordrades till flyglöjtnant och genomförde träning i helikopterflygning för att på heltid kunna verka som pilot inom RAF Search and Rescue Force som ägnar sig åt flygande räddningstjänst (motsv. svenska Flygräddning) i Storbritannien, på Cypern och på Falklandsöarna. Hösten 2010 då han avslutat sin allmänna och sin specialiserade helikopterutbildning är han nu förlagd till RAF Valley i No. 22 Squadron RAF där han är andrepilot på en Westland Sea King-helikopter.
Han är sedan den 29 april 2011 gift med Kate Middleton som sedan dess tituleras Catherine hertiginna av Cambridge.

Barndom


Prins William föddes på St Mary's Hospital, London den 21 juni 1982, som äldsta son till Charles, prins av Wales och Diana, prinsessa av Wales. Han blev drottning Elizabeth II:s tredje barnbarn. prinsen döptes på Buckingham Palace den 4 augusti 1982 (på Elizabeth Bowes-Lyon 82-årsdag) av ärkebiskopen av Canterbury, Robert Runcie. Williams gudföräldrar var tidigare kung Konstantin II av Grekland, Prinsessan Alexandra, lady Ogilvy, Natalia Grosvenor, hertiginna av Westminster, Susan Hussey, Baronessan Hussey av North Bradley, Norton Knatchbull, 8:e baron Brabourne, samt Laurens van der Post. Som manligt barnbarn till regenten och son till prinsen av Wales fick han titlarna ''Hans kungliga höghet'' ''Prins William av Wales'', men föräldrarna gav honom smeknamnet ''Wombat''. I pressen kallas han ''Wills''. Det sägs att prinsen, när han var sju år gammal, sade till sin mor att han ville bli polis, så han kunde skydda henne, men att hans bror då sa "Åh, nej det får du inte. Du måste bli kung." Williams första offentliga framträdande var 1 mars 1991 (Saint David's Day), under ett officiellt besök i Cardiff, Wales med föräldrarna. I Llandaff Cathedral skrev han i gästboken, och man kunde se att han var vänsterhänt. Den 3 juni 1991, då han var 9 år gammal, fick han ett slag i huvudet med en golfklubba. Han förlorade inte medvetandet men opererades och fick ett bestående ärr.
William och hans mor ville att han och hans bror skulle få uppleva allt från Disney World och McDonald's som besök på aidskliniker och härbärgen för hemlösa. Hans föräldrar separerade officiellt när han var 10 år gammal och skilde sig när han var fjorton. Ett år senare dog modern i en bilolycka i Paris.
William befann sig tillsammans med sin far och sin bror på Balmoral Castle när modern omkom, och prinsen av Wales väntade till morgonen innan han berättade för pojkarna att deras mor var död. Bara några dagar tidigare hade bröderna varit på semester med modern i södra Frankrike. Vid hennes begravning gick William, tillsammans med sin bror, sin far, sin farfar och Charles Spencer, 9:e earl Spencer bakom begravningskortegen från Buckingham Palace till Westminster Abbey.

Utbildning


Prins William har studerat geografi, biologi och konsthistoria vid Eton College i Windsor samt vid University of St Andrews, i Fife, Skottland. Han valde först konsthistoria som huvudämne, men ändrade senare detta till geografi. Efter universitetsstudierna har prinsen utbildat sig till helikopterförare. Han är stationerad i Wales, där han också bor med sin hustru, om än prinsen liksom hans far och bror har Clarence House som officiellt residens.

Utmärkelser


Den 22 april 2008 meddelades att drottning Elizabeth II utnämnt prins William till riddare av Storbritanniens äldsta riddarorden Strumpebandsorden, vilken grundades av Edvard III av England, år 1348. Den 16 juni samma år installerades han i St. George's Chapel, Windsor. Prins William blev därmed den 1&nbsp;000:e medlemmen av denna orden.

Sabbatsår


Liksom många andra brittiska tonåringar tog prins William ett sabbatsår när han slutade på Eton College. Under året deltog han bland annat vid brittiska arméns övningar i Belize, var volontär i södra Chile och fick tillsammans med sin far lära sig att köra en Humvee i USA vid United States Military Academy.

Framtida kung


Han är tronföljarens äldste son, och om han i framtiden blir kung, och väljer att använda sitt tilltalsnamn, så blir han kung William V.
Prins William har felaktigt kallats för prins av Wales, trots att titeln egentligen tillkommer hans far tronföljaren, och inte kan bli hans förrän fadern tillträder som kung och därefter beslutar sig att tilldela den, alternativt att fadern avlider före hans farmor. I samband med hans bröllop den 29 april 2011 förlänades William titeln hertig av Cambridge av drottning Elizabeth II. Innan han förlänades hertigtiteln så titulerades han i Storbritannien och i samväldesländerna som "prins William av Wales".

Anfäder

Referenser

Där anges följande källor:

Externa länkar


Kategori:Brittiska prinsar
Kategori:Födda 1982
Kategori:Huset Windsor
Kategori:Män
Kategori:Levande personer
Kategori:Personer i Storbritannien under 1900-talet
Kategori:Personer i Storbritannien under 2000-talet
af:Prins William, Hertog van Cambridge
ar:ويليام دوق كامبريدج
an:Guillén de Cambridge
az:Uels Şahzadəsi Uilyam
bn:প্রিন্স উইলিয়াম, ডিউক অফ কেমব্রিজ
be:Прынц Уільям, герцаг Кембрыджскі
bcl:Prinsipe William kan Wales
bg:Уилям, херцог на Кеймбридж
bs:Princ William, vojvoda od Cambridgea
ca:Guillem de Cambridge
cs:Princ William, vévoda z Cambridge
cy:Y Tywysog William, Dug Caergrawnt
da:Prins William, hertug af Cambridge
de:Prince William, Duke of Cambridge
et:William, Cambridge'i hertsog
el:Πρίγκιπας Ουίλιαμ, Δούκας του Κέμπριτζ
en:Prince William, Duke of Cambridge
es:Guillermo de Cambridge
eo:William Mountbatten-Windsor
eu:Gilen Cambridgekoa
fa:شاهزاده ویلیام، دوک کمبریج
fr:William de Cambridge
ga:William, prionsa na Breataine Bige
gl:Guillerme de Cambridge
hak:William Vòng-chṳ́
ko:케임브리지 공작 윌리엄
hy:Քեմբրիջի դուքս Արքայազն Ուիլյամ
hr:Princ William, vojvoda Cambridgea
ilo:Prinsipe Guillermo, Duke ti Cambridge
id:Pangeran William, Adipati Cambridge
is:Vilhjálmur Bretaprins
it:William, duca di Cambridge
he:הנסיך ויליאם, דוכס קיימברידג'
jv:William Arthur Philip Louis
mrj:Уильям (Кого Британин принц)
la:Gulielmus (dux Cantabrigiae)
lv:Princis Viljams, Kembridžas hercogs
lt:Princas Viljamas
hu:Vilmos cambridge-i herceg
mk:Вилијам (војвода од Кембриџ)
mr:केंब्रिजचा ड्यूक विल्यम
arz:ويليام دوق كامبريدج
ms:Putera William, Duke Cambridge
mn:Кембрижийн гүн, Хунтайж Уильям
my:ဝီလီယံ မင်းသား
nah:Tlahtohcāpilli William of Wales
nl:William, hertog van Cambridge
ja:ウィリアム (ケンブリッジ公)
no:William, hertug av Cambridge
nn:Prins William, hertug av Cambridge
oc:Guilhèm de Cambridge
uz:Shahzoda William
pnb:ولیم ماؤنٹبیٹن-ونڈسر
pl:Wilhelm, książę Cambridge
pt:Guilherme, Duque de Cambridge
ro:Prințul William, Duce de Cambridge
ru:Уильям, герцог Кембриджский
se:William (Cambridgea herttot)
sq:Princi Uilliam
simple:Prince William, Duke of Cambridge
sr:Принц Вилијам, војвода од Кембриџа
fi:William (Yhdistyneen kuningaskunnan prinssi)
ta:இளவரசர் வில்லியம், கேம்பிரிட்ச் கோமகன்
th:เจ้าชายวิลเลียม ดยุกแห่งเคมบริดจ์
tr:William Mountbatten-Windsor
uk:Вільям, герцог Кембриджський
vi:Hoàng tử William, Công tước Cambridge
war:Prinsipe William han Wales
zh-yue:威廉王子
diq:Şazadey Welsi Wilyam
zh:威廉王子 (劍橋公爵)

IDG

International Data Group