Chalmersska institutet

#OMDIRIGERINGChalmers tekniska högskola

Landtbruksakademien

#OMDIRIGERINGKungliga Skogs- och Lantbruksakademien

Åke Gerhard Ekstrand

Åke Gerhard Ekstrand, född 28 december 1846 i Gränna, död 9 april 1933, var en svensk kemist och ämbetsman.
Ekstrand blev student i Uppsala 1865, filosofie kandidat 1872, docent i kemi vid Uppsala universitet 1875 och samma år filosofie doktor (primus). Såsom Per Olof von Asp studerade han 1877-1878 kemi vid Zürichs universitet och Münchens universitet. Han var 1879-1889 handelskemist i Uppsala, utnämndes 1889 till lärare vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg och var från 1890 byråingenjör vid Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, överingenjör 1907-1909 i Kontroll- och justeringsstyrelsen och 1909-1913 i Kontrollstyrelsen.
Hans förnämsta arbeten är ''Reten och några dess derivater'' (gradualavhandling 1875, på tyska i "Liebigs Annalen", band 185, 1877) jämte ett par senare uppsatser över reten (i Vetenskaps akademiens översikt, 1876 och 1884), ''Bidrag till kännedomen om kolhydraten'' (ibid. 1887-1889) samt ett flertal avhandlingar över naftalenderivat, huvudsakligen naftoesyra (ibid. 1879-1888). Dessutom har Ekstrand i egenskap av handelskemist och byråingenjör författat många skrifter och artiklar av praktiskt innehåll, till exempel om sockerskatt (i Lantbruksakademiens handlingar 1905), om denaturering av sprit (i "Kemisk tidskrift", 1893-1901), om maltdrycksindustrien (ibid. 1893, 1897, 1898) o. s. v. och i samlingsverket "Sveriges land och folk" (1901) större delen av "Tillverkningsindustrien", vidare till största delen
de svenska katalogerna vid världsutställningarna i Paris 1900 och i Liège 1905.
Från 1893 redaktör av "Svensk kemisk tidskrift", lade Ekstrand mer mycket förtjänstfullt arbete på tidskriften, och han har
där, i in- och utländska facktidskrifter samt i mötesförhandlingar och i form av reseberättelser skrivit ett stort antal uppsatser och referat över kemisk industri och kemins utveckling.
Han var ledamot av Lantbruksakademien (1896) och Vetenskapsakademien (1903), 1920-1921 akademiens preses samt ledamot av Nobelkommittén för kemi 1913-1924.
Ekstrand har varit prisdomare vid flera utställningar (t. ex. i Stockholm 1897 och i Paris 1900) samt ledamot av 1903 års sockerbeskattnings- och tobaksbeskattningskommittéer.

Källor


Kategori:Svenska kemister
Kategori:Svenska ämbetsmän
Kategori:Personer verksamma vid Chalmers tekniska högskola
Kategori:Alumner från Uppsala universitet
Kategori:LLA
Kategori:LVA
Kategori:Födda 1846
Kategori:Avlidna 1933
Kategori:Män
Kategori:Hedersledamöter vid Smålands nation

Kategori:Berg i Fiji

Kategori:Berg i Oceanien
Kategori:Fijis geografi
en:Category:Mountains of Fiji
es:Categoría:Montañas de Fiyi
hif:Category:Fiji ke pahaarr

Tullöverinspektör

#OMDIRIGERINGTullverket

Stockholm Business Region

Stockholm Business Region är ett bolag ägt av Stockholms stad som har att tillsammans med de helägda dotterbolagen ''Stockholm Visitors Board'' och ''Stockholm Business Region Development'' marknadsföra och utveckla Stockholm som etableringsort och besöksdestination utifrån varumärket Stockholm - The Capital of Scandinavia. Bolaget bildades 2004 , då under namnet Stockholms Näringslivskontor AB.

Se även


Business Region Göteborg
Business Region Skåne

Externa länkar


http://www.stockholmbusinessregion.se/templates/page____39288.aspx Företagets webbplats
Kategori:Företag med ägande av Stockholms kommun
Kategori:Företag bildade 2004

Maria Sofia Schwartz

#OMDIRIGERINGMarie Sophie Schwartz

Lavadom

#OMDIRIGERINGLava#Lavadomer
Kategori:Vulkaner

Air Italy


Air Italy S.p.A är ett flygbolag baserat i Gallarate, Italien. Bolaget bedriver regelbunden trafik för researrangörer till Afrika, Asien, Europa och Sydamerika. Bolagets viktigaste baser är Naples International Airport och Verona Airport med en bas på Malpensaflygplatsen i Milano.

Flotta


Så här såg flottan ut i augusti 2009
<center>
</center>

Referenser

Externa länkar


http://www.airitaly.it Air Italy
http://www.ch-aviation.ch/aircraft.php?search=set&airline=NN&al_op=1 Air Italy Flotta
Kategori:Italienska flygbolag
Kategori:Flygbolag bildade 2005
da:Air Italy
de:Air Italy
en:Air Italy
es:Air Italy
fr:Air Italy
ko:에어 이탈리아
it:Air Italy
nl:Air Italy
ja:エア・イタリー
pl:Air Italy
pt:Air Italy
vi:Air Italy

Twisted (film)

#OMDIRIGERING Twisted

HTTP 404

#OMDIRIGERING404 error

Anna Leonore König

Anna Leonore König, född Falck, 29 oktober 1771, död 20 mars 1854, var en svensk sångare och Pianist.
Hon var sångsolist i "Musikaliska inrättningen" i Norrköping 1797–1801. König var dotter till häradshövding och assessor Fredric Adolf Falck och Anna Christina Älf och gift med ryttmästare Georg Henric König.
König invaldes som ledamot nr. 153 av Kungliga Musikaliska Akademien den 31 december 1794.

Källor


http://www.lottisen.se/falk_lundbeck/%C3%84ldre%20Falksl%C3%A4kten/fredric%20adolf%20falck.htm
Kategori:Födda 1771
Kategori:Avlidna 1854
Kategori:Kvinnor
Kategori:Ledamöter av Kungliga Musikaliska Akademien
en:Anna Leonore König

Emilio Morpurgo

Emilio Morpurgo, född 1835 i Padua, död där 15 februari 1885, var en italiensk statistiker.
Morpurgo var professor i statistik vid universitetet i födelsestaden. Hans studier över demografiska och moralstatistiska ämnen gav honom ett högt ansett namn. Hans undersökning över Venetiens lantbefolkning i monografin ''Le condizioni dei contadini nel Veneto'' (i Atti del' Inchiesta agraria, fyra band, 1882-83) är mönstergill. Hans huvudarbete är ''La statistica e le scienze sociali'' (1876, tysk utgåva 1877).

Källor


Kategori:Italienska statistiker
Kategori:Italienska professorer
Kategori:Födda 1835
Kategori:Avlidna 1885
Kategori:Män
Kategori:Salmonsens
it:Emilio Morpurgo

Horndals bruk

Fil:Horndal flygfoto.jpg
Horndals bruk är ett före detta järnbruk i Horndal, Dalarnas län, nedlagt 1979. Bruket anlades först som bergsmansägd masugn i med två stångjärnshammare på 1600-talet. Ägare till bruket har bland annat varit Högbo bruk och Fagerstakoncernen.

Historik


Cronströmska eran


Fil:Horndal IMG 4410.JPG.]]
Isaac Cronström (1620–1679) (1667 adlad ''Cronström''), myntmästare i Avesta, köpte bit för bit loss masugn och två stångjärnshammare från bönderna i byn, med början 1650, då han köpte ”hammarställe, ålkista och vattenfall”. Han började bygga en hammare på den angivna platsen och 1652 fick han privilegier för dessa anläggningar, ytterligare en hammare, samt en masugn i Valla, Avesta kommun. Kock hade dessutom delägarskap i en tredje hammare i byn. 1666 hade Kock löst ut den sista bergsmannen från hamrarna, men under hela processens gång hade olika bergsmän startat processer mot Kock för att hindra hans övertagande, med klent resultat.
Bruket i Horndal överlevde 1688 års nedläggning av hyttor och hamrar, då koppartillverkningen, främst i Falun och Garpenberg skulle prioriteras. Horndal hade rykte om sig att vara en stabil leverantör av stångjärn, och fick ut cirka 200 ton stångjärn per år under 1700-talet. Malmen hämtades dels från gruvorna som fanns runt masugnen i Valla, men också från Jelken och andra Garpenbergsgruvor. 1766 förvärvades en niondel i Bispbergs gruva.
Fil:Ruin av hammaren Horndals bruk.jpg
1848 erhöll bruket full smidesrätt, och 1854 började man använda Franche-Comté-smide, då två av de äldre Tysksmide byttes ut mot en Franche-Comtéhärd och en räckhärd. Lancashireprocessen infördes 1859, med en härd, samtidigt som ytterligare en räckhärd installerades.

Michaeli och Bergendahl


Horndals bruk var i släkten Cronström fram till år 1861. De många ättlingarna, bosatta både i Sverige och Finland, sålde bruket till Josef Michaeli och Filip Bergendahl. De avskaffade Franche-Comté-smidet och installerade två lancashirehärdar tillsammans med ännu en räckhärd.
Michaeli och Bergendahl sålde bruket vidare till Högbo bruk redan 1862, men när Högbo gjorde konkurs 1864 köpte Michaeli tillbaka det på auktion. Bergendahl, som fungerat som disponent även under Högbotiden, fick tre åttondelar av Michaeli.
2 januari 1873 sålde Michaeli och Bergendahl sina andelar till det nybildade ''Horndals Jernverks AB'' för två miljoner kronor. Innan köpet blev av åtog sig Michaeli och Bergendahl att uppföra en masugn i Näs bruk, vilken kunde blåsas på två år senare. En stor satsning på bruket i Näs utfördes sedan av det nya bolaget, med grävning av en kanal, uppförande av arbetarebostäder och anläggning av Näs-Morshyttans järnväg (i drift 1876–1921). Ett tråd- och finvalsverk byggdes också i Näs, vilket invigdes 1882.
Norra stambanan drogs genom Horndal 1875. Bergendahl hade varit en drivande kraft bakom detta, men avled dagen före invigningen av bansträckningen. Michaeli blev ny bruksdisponent och verkställande direktör för Horndals Jernverk.
Genom förvärv av fler gruvor och fastigheter, samt investeringar i maskiner och nybyggnation lyckades Michaeli och Bergendahl mångdubbla produktionen.
1882 inköptes masugnen i Hede, med tillhörande fastigheter, vilken nedblåstes 1884. Även Stålbo jernverk inköptes under 1880-talet. Bruket gick från en årlig tillverkning av 31&nbsp;762 centner (1&nbsp;350 ton) tackjärn och 23&nbsp;773 centner (1&nbsp;010 ton) stångjärn 1867 till 227&nbsp;816 centner (9&nbsp;682 ton) respektive 170&nbsp;400 centner (7&nbsp;242 ton) år 1890. Detta gjorde bruket till Dalarnas näst största bruk, efter Domnarvets Jernverk.
Lancashiresmedjan byggdes ut 1876 med två härdar och försågs med ångmaskineri, i händelse av tillfällig vattenbrist i Horndalsån. Förutom 1859 och 1861 års installationer hade en lancashirehärd tillkommit 1863. 1880 byggdes ännu en härd och 1882 fem stycken.
1885 brann Valla masugn ner, och det bestämdes att den nya hyttan istället skulle ligga i anslutning till bruket. Den påblåstes den 17 oktober samma år, och i samma veva byggdes kolhus, arbetarebostäder och Horndals sågverk. När smedjan fick sina tre sista härdar 1886 var den med sina femton härdar världens största lancashiresmedja under ett tak. 1887 kunde även ett nytt smältstyckevalsverk tas i drift.
Fil:Horndal valsverket1915.jpg
I slutet av 1890-talet insåg bruksledningen att man var tvungen att överge lancashireprocessen till förmån för martinprocessen, och ett helt nytt område bebyggdes 1899 med två martinugnar med vardera 10 tons chargekapacitet (en sur och en basisk) och ett nytt göt-, medium- och grovvalsverk. Elektriciteten till de nya anläggningarna togs från Näs kraftverksmuseum, som invigts 1898, och kompletterades med ett eget litet reservkraftverk 1919.
De nya anläggningarna hade dock ett pris. Bolaget drogs med allt större förluster under 1900-talets första decennium, och hade inte råd med några fler investeringar. När första världskriget bröt ut var Horndal visserligen fortfarande Dalarnas näst största järnverk, men med enbart enklare stålkvaliteter, såsom lancashire- och basiskt martinstål, var dess ställning svag. Kriget medförde dock ett tillfälligt uppsving, och 1919 kunde en basisk martinugn á 29 ton tas i drift. Man lade även stora summor på en normalspårig järnväg mellan Horndal och Näs, vilket skulle visa sig vara en enorm felsatsning. Träkolsblåst handelsjärn var på 1920-talet olönsamt, och hyttan i Näs blåstes därför ner 1925.

Fagerstakoncernen


Fagerstakoncernen, som bildades 1927 genom sammanslagningar av flera järnverk, var inte särskilt intresserade av Horndals Jernverk. Verket drogs med stora skulder, och produktionen var inriktad på billigt lågkvalitativt järn och stål. När Karlholmsbruk skulle läggas ned 1927 fanns kapacitet i Horndal att överta produktionen av lancashirejärn av malmen från Dannemora gruvor. ''"Det kan dock tänkas att gamla köpare av Dannemora lancashireprodukter, då de erhålla kännedom om att dessa tillverkas i Horndal, vars vanliga lancashireprodukter äro av icke högsta kvalitet, tveka, huruvida de skola köpa Dannemora lancashire, tillverkat i Horndal"'' står i en promemoria från ett sammanträde vid Dannemoraverken i mars 1927. Dock lades Karlholmsbruk inte ned förrän fyra år senare, varför en flytt inte blev aktuell. Bruket i Horndal åstadkom, under ledning av platschef ''Axel Anderberg'', den så kallade Horndalseffekten under hela mellankrigstiden, genom bland annat låga löner och prispress på underleverantörer. Detta gjorde att bruket kunde uppvisa små vinster och fick bli kvar.
Fil:Horndal IMG 4387.JPG
Horndal hade redan vid inlemmandet i Fagerstakoncernen endast den större basiska martinugnen i drift, vilken dock tack vare sin storlek var bränslesnål i förhållande till mängden producerat järn. Detta gjorde att den kunde åstadkomma billigare handelsjärn än Fagerstas och Forsbackas betydligt mindre ugnar. I Fagersta investerade man i effektivare utrustning för att få ner bränsleförbrukningen i sin 20-tonsugn, främst en spånpress för skrot 1931, men kunde ändå aldrig komma ner till Horndals priser. 1935 togs de mindre martinugnarna helt ur drift och den stora ugnen förstorades.
1941 och de nio första månaderna av 1942 låg Horndals lancashireverk nere. När man sedan sommaren 1943 konstaterade att smedjan var i stort behov av reparation beslöt man istället att stänga den. Därmed upphörde även Horndal med välljärn, något som koncernens övriga bruk redan ansett föråldrat och övergivit.
Fil:Horndal IMG 4320.JPG
I Horndal installerade ett finvalsverk 1953, och Näs bruks då enda kvarvarande uppgift var därmed löst och detta bruk avvecklades. Man byggde under 1950-talet även ett nytt götvalsverk och martinugnen uppgraderades. Man började under detta årtionde även inrikta tillverkningen på stora kvantiteter av ett fåtal standardiserade valsade ämnen, främst armeringsjärn. Mediumvalsverket lades i enlighet med denna strategi ned helt 1965. Efter oljekrisen 1973 blev den oljeeldade martinugnen dyr i drift och Fagersta sökte en lösning för att kunna avveckla Horndalsverken. 1973 tog Boxholms AB över som arrendator av bruket då stålverket i Boxholm genomgick en stor ombyggnad. 1978 sprängdes hyttan och 1979 lades bruket ner.

Bruket idag


Fil:Horndal IMG 4415.JPG
Brukets park, troligen uppförd på 1770-talet, är sedan 1995 förvaltad av ''Föreningen Horndals brukspark''.<ref></ref> Dessa har satt upp informationsskyltar vid många av byggnaderna och ruinerna, och driver sommartid även bruksmuseet och verksamheter som café, boule och minigolf i parken. På bruksområdet från 1899 finns idag (2012) ett antal mindre företag, främst inom verkstadsindustri.

Referenser


Fotnoter

Tryckta källor


Dalarnas museum 1999: ''Bevarandeplan för Horndals Bruksmiljö.''

Externa länkar


http://www.avesta.se/Documents/logi_o_mat_o_noje/vart_att_besoka/Horndals%20Brukspark.pdf Byggnaderna i Horndals brukspark
http://www.horndalsbrukspark.se/ Föreningen Horndals brukspark
Kategori:Svenska järnbruk
Kategori:Horndal

Emilio Morpúrgo

#OMDIRIGERINGEmilio Morpurgo

Morpurgo

Morpurgo kan avse:
Emilio Morpurgo (1835-1885), italiensk statistiker
Michael Morpurgo (född 1943), brittisk författare
de:Morpurgo
en:Morpurgo
fr:Morpurgo
he:מורפורגו
it:Morpurgo
pl:Morpurgo

LarsOlov Eriksson

#OMDIRIGERING Lars Olov Eriksson

Ritualmordslegend

#OMDIRIGERING Blodsanklagelse

Kategori:Album av Carpark North


Kategori:Musikalbum efter artist
Kategori:Danska rockalbum
en:Category:Carpark North albums

All Things To All People

#OMDIRIGERING All Things to All People