200 meter herrar i olympiska sommarspelen 2004

Medaljörer

Resultat


Från de sju kvalheaten gick de fyra främsta i varje heat samt de fyra snabbaste tiderna därutöver vidare till kvartsfinal.
Från de fyra kvartsfinalerna gick de tre främsta i varje heat samt de fyra snabbaste tiderna därutöver vidare till semifinal.
Från semifinalerna gick de fyra främsta till final.
Alla tider visas i sekunder.<br>
Q automatiskt kvalificerad.<br>
q en av de snabbaste tiderna därutöver.<br>
DNS startade inte.<br>
DNF kom inte i mål.<br>
NR markerar nationsrekord.<br>
PB markerar personligt rekord.<br>
SB markerar bästa resultat under säsongen.<br>
DSQ markerar diskvalificerad eller utesluten.<br>

Kval


Heat 1


# Stephane Buckland, Mauritius 20,29 Q
# Francis Obikwelu, Portugal 20,40 Q
# Juan Pedro Toledo, Mexiko 20,40 Q NR
# Yaozu Yang, Kina 20,59 Q SB
# Johan Wissman, Sverige 20,60 q
# Paul Brizzel, Eire 21,00 SB
# Nabie Foday Fofanah, Guinea 21,45
# Hamed Hamadan Al Bishi, Saudiarabien DNS

Heat 2


# Shawn Crawford, USA 20,55 Q
# Christopher Williams, Jamaica 20,57 Q
# Marcin Urbas, Polen 20,71 Q SB
# Darren Campbell, Storbritannien 20,72 Q
# Jaysuma Saidy Ndure, Gambia 20,78 q
# Leigh Julius, Sydafrika 20,80
# Geronimo Goeloe, Nederländska Antillerna 21,09
# Basilio Emidio de Morais, Brasilien 21,14

Heat 3


# Frankie Fredericks, Namibia 20,54 Q
# Malik Louahla, Algeriet 20,67 Q
# David Canal, Spanien 20,72 Q
# Brian Dzingai, Zimbabwe 20,72 Q
# Heber Viera, Uruguay 20,94 SB
# Oleg Sergejev, Ryssland 20,95
# Mphelave Dlamini, Swaziland 21,82
# Chris Lambert, Storbritannien DNF

Heat 4


# Marcin Jedrusinski, Polen 20,63 Q SB
# Tobias Unger, Tyskland 20,65 Q
# Joseph Batangdon, Kamerun 20,92 Q
# Geza Pauer, Ungern 21,02 Q
# Usain Bolt, Jamaica 21,05
# Christian Nsiah, Ghana 21,06
# Hamoud Abdallah Al Dalhami, Oman 21,82
# Ryo Matsuda, Japan 24,59

Heat 5


# Dominic Demeritte, Bahamas 20,62 Q
# Christian Malcolm, Storbritannien 20,62 Q
# Panayiotis Sarris, Grekland 20,67 Q
# Asafa Powell, Jamaica 20,77 Q
# Jiri Vojtik, Tjeckien 20,79
# Dion Crabbe, Brittiska Jungfruöarna 20,85
# Nazmizan Muhammad, Malaysia 21,24
# Adam Miller, Australien 21,31

Heat 6


# Bernard Williams, USA 20,29 Q
# Anastasios Gousis, Grekland 20,44 Q PB
# Andrew Howe, Italien 20,55 Q
# Matic Osovnikar, Slovenien 20,57 Q PB
# Till Helmke, Tyskland 20,73 - q
# Oumar Loum, Senegal 20,97
# Anninos Marcoullides, Cypern 23,94

Heat 7


# Sebastian Ernst, Tyskland 20,47 Q PB
# Justin Gatlin, USA 20,51 Q
# Marco Torrieri, Italien 20,68 Q
# Claudio Roberto Souza, Brasilien 20,70 Q SB
# Brendan Christian, Antigua och Barbuda 20,71 q
# Shinji Takahira, Japan 21,05
# Dadas Ibrahimov, Azerbajdzan 21,60
# Russel Roman, Palau 24,89

Kvartsfinaler


Heat 1


#Shawn Crawford, USA 19,95 Q
#Frankie Fredericks, Namibia 20,20 Q SB
#Tobias Unger, Tyskland 20,30 Q PB
#Christopher Williams, Jamaica 20,34 q SB
#Johan Wissman, Sverige 20,74
#Geza Pauer, Ungern 20,90
#David Canal, Spanien 21,18
#Joseph Batangdon, Kamerun DNS

Heat 2


#Bernard Williams, USA 20,40 Q
#Anastasios Gousis, Grekland 20,46 Q
#Marcin Jedrusinski, Polen 20,55 Q SB
#Till Helmke, Tyskland 20,76
#Brian Dzingai, Zimbabwe 20,87
#Marco Torrieri, Italien 20,89
#Malik Louahla, Algeriet 20,93
#Yaozu Yang, Kina 21,03

Heat 3


#Justin Gatlin, USA 20,03 Q
#Asafa Powell, Jamaica 20,23 Q
#Sebastian Ernst, Tyskland 20,36 Q PB
#Matic Osovnikar, Slovenien 20,47 q NR
#Christian Malcolm, Storbritannien 20,56 q
#Dominic Demeritte, Bahamas 20,61
#Brendan Christian, Antigua och Barbuda 20,63
#Marcin Urbas, Polen DNF

Heat 4


#Francis Obikwelu, Portugal 20,33 Q
#Stephane Buckland, Mauritius 20,36 Q
#Juan Pedro Toledo, Mexiko 20,43 Q
#Darren Campbell, Storbritannien 20,59 q Tang SB
#Claudio Roberto Souza, Brasilien 20,64 SB
#Jaysuma Saidy Ndure, Gambia 20,73
#Panayiotis Sarris, Grekland 20,92
#Andrew Howe, Italien 21,17

Semifinaler


Heat 1


#Shawn Crawford, USA 20,05 Q
#Bernard Williams, USA 20,18 Q
#Frankie Fredericks, Namibia 20,43 Q
#Tobias Unger, Tyskland 20,54 Q
#Anastasios Gousis, Grekland 20,68
#Christopher Williams, Jamaica 20,80
#Marcin Jedrusinski, Polen 20,81
#Darren Campbell, Storbritannien 20,89

Heat 2


#Justin Gatlin, USA 20,35 Q
#Francis Obikwelu, Portugal 20,36 Q
#Stephane Buckland, Mauritius 20,37 Q
#Asafa Powell, Jamaica 20,56 Q
#Sebastian Ernst, Tyskland 20,63
#Juan Pedro Toledo, Mexiko 20,64
#Christian Malcolm, Storbritannien 20,77
#Matic Osovnikar, Slovenien 20,89

Final


#Shawn Crawford, USA 19,79 PB
#Bernard Williams, USA 20,01 Tang PB
#Justin Gatlin, USA 20,03
#Frank Fredericks, Namibia 20,14 SB
#Francis Obikwelu, Portugal 20,14
#Stephane Buckland, Mauritius 20,24
#Tobias Unger, Tyskland 20,64
#Asafa Powell, Jamaica DNS

Rekord


Världsrekord


Michael Johnson, USA, 19,32 s, 27 juli 1996, Atlanta, Georgia, USA

Olympiskt rekord


Michael Johnson, USA, 19,32 s, 27 juli 1996, Atlanta, Georgia, USA

Tidigare vinnare


OS


1896 i Aten: Ingen tävling
1900 i Paris: John Walter Tewksbury, USA – 22,2
1904 i S:t Louis: Archie Hahn, USA – 21,6
1906 i Aten: Ingen tävling
1908 i London: Robert Kerr, Kanada – 22,6
1912 i Stockholm: Ralph Craig, USA – 21,7
1920 i Antwerpen: Allen Woodring, USA – 22,0
1924 i Paris: Jackson Scholz, USA – 21,6
1928 i Amsterdam: Percy Williams, Kanada – 21,8
1932 i Los Angeles: Eddie Tolan, USA – 21,2
1936 i Berlin: Jesse Owens, USA – 20,7
1948 i London: Mel Patton, USA – 21,1
1952 i Helsingfors: Andrew Stanfield, USA – 20,7
1956 i Melbourne: Bobby Morrow, USA – 20,6
1960 i Rom: Livio Berruti, Italien – 20,62
1964 i Tokyo: Tommie Smith, USA – 19,83
1968 i Mexico City: Tommie Smith, USA – 19,83
1972 i München: Valerij Borsjov, Sovjetunionen – 20,00
1976 i Montréal: Don Quarrie, Jamaica – 20,22
1980 i Moskva: Pietro Mennea, Italien – 20,19
1984 i Los Angeles: Carl Lewis, USA – 19,80
1988 i Seoul: Joe DeLoach, USA – 19,75
1992 i Barcelona: Mike Marsh, USA – 20,01
1996 i Atlanta: Michael Johnson, USA – 19,32
2000 i Sydney: Konstadinos Kederis, Grekland – 20,09

VM


1983 i Helsingfors: Calvin Smith, USA, 20,14
1987 i Rom: Calvin Smith, USA, 20,16
1991 i Tokyo: Michael Johnson, USA – 20,01
1993 i Stuttgart: Frank Fredericks, Namibia – 19,85
1995 i Göteborg: Michael Johnson, USA – 19,79
1997 i Aten: Ato Boldon, Trinidad och Tobago – 20,04
1999 i Sevilla: Maurice Greene, USA – 19,90
2001 i Edmonton: Konstadinos Kederis, Grekland – 20,04
2003 i Paris: John Capel, USA – 20,30
Kategori:Friidrott vid olympiska sommarspelen 2004
en:Athletics at the 2004 Summer Olympics – Men's 200 metres
es:Anexo:Atletismo en los Juegos Olímpicos de Atenas 2004 - 200m masculino
it:Atletica leggera ai Giochi della XXVIII Olimpiade - 200 metri piani maschili
no:Friidrett under Sommer-OL 2004 – 200 meter herrer

Azincourt


Azincourt är en ort och Frankrikes kommuner i norddligaste Frankrike. Under hundraårskriget stod där den 25 oktober 1415 ett slag mellan England och Frankrike, där engelsmännen besegrade fransmännen, trots att de senare var betydligt fler (se slaget vid Azincourt). År hade Azincourt }} invånare.

Befolkningsutveckling


''Antalet invånare i kommunen Azincourt''

Se även


Lista över kommuner i departementet Pas-de-Calais

Källor

Externa länkar


Kategori:Orter i Nord-Pas-de-Calais
Kategori:Kommuner i Pas-de-Calais
br:Azincourt
ca:Azincourt
ceb:Azincourt
de:Azincourt (Pas-de-Calais)
en:Azincourt
es:Azincourt
eu:Azincourt
fr:Azincourt
it:Azincourt
la:Asincurtis
mg:Azincourt
ms:Azincourt
nl:Azincourt
ja:アザンクール
no:Azincourt
oc:Azincourt
pms:Azincourt
pl:Azincourt
pt:Azincourt
ro:Azincourt
ru:Азенкур
simple:Azincourt
sk:Azincourt
sr:Азенкур
uk:Азенкур
vi:Azincourt
vo:Azincourt
war:Azincourt
zh:阿赞库尔

Lunds östra station

Bild:Lunds Östra station karta.jpg
Lunds östra var en station vid Lund-Revinge-Harlösa järnväg i Skåne. Den öppnades 1905 och hade ett väntskjul samt en biljettkiosk. Från början skulle stationen hetat Lilla Råby. Men namnet ändrades före invigningen, med tanke på att byn Lilla Råby byggts in i Lund. Stationen låg ungefär vid Dalbyvägen.
Kategori:Järnvägsstationer i Skåne län
Kategori:Lund
Kategori:Järnvägsstationer invigda 1905

Erik Carlsson (rallyförare)


Fil:SAAB 1963 års modell.jpg, 1963 års modell, som Carlsson vann Monte Carlo-rallyt med 1963.]]
Fil:Erik Carlsson with his Saab 1962.jpg
Erik Carlsson, ''"Carlsson på taket"'', född 5 mars 1929 i Trollhättan, är en Sverige rallyförare. Under den aktiva karriären körde han Saab-bilar, till en början privat men under större delen som fabriksförare för Saab. Efter att ha slutat tävla 1970 har han fortsatt som testförare och arbetat i olika PR-sammanhang för Saab.
Smeknamnet ''"Carlsson på taket"'' fick han vid SM-tävlingen ''"Sörmlandsrundan"''. Erik åkte av vägen och bilen rullade över på taket. Carl-Gunnar Hammarlund startade efter honom och såg eländet när han passerade. Vid den efterföljande kontrollen frågade funktionären efter Carlsson som borde ha kommit. Hammarlund svarade ''"Vilken Carlsson? Menar du Carlsson på taket?"'' I Sveriges enda radiokanal sändes vid den tiden Astrid Lindgrens barnbok, ''Karlsson på taket'', som radiounderhållning på lördagarna. Så namnet "Carlsson på taket" var mycket aktuellt vid denna tid.
Erik Carlsson var från 9 juli 1963 gift med rallyföraren Pat Moss, syster till Stirling Moss, och bosatt i London, England. Pat Moss avled den 14 oktober 2008. Dottern Susie Rawding föddes 1970, och är numera framgångsrik inom hästhoppning.

Meriter


Bland de många framgångarna är troligen segrarna i RAC-rallyt och Monte Carlo-rallyt de mest kända. Erik har själv nämnt de båda andraplatserna i Spa-Sofia-Liège-rallyt som de största prestationerna. Men hela listan kan göras mycket lång. Här är några axplock:
Seger i Rikspokalen 1955.
Seger i Tusen Sjöars Rally (Finland) 1957.
Seger i Midnattssolrallyt (som numera heter Svenska rallyt) 1959.
Seger i Tyska rallyt 1959.
Andra plats i Akropolisrallyt 1960.
Seger i Akropolisrallyt 1961.
Tre segrar (tre år i rad) i RAC-rallyt - 1960, 1961 och 1962.
Två segrar (två år i rad) i Monte Carlo-rallyt - 1962 och 1963.
Andra plats i Spa-Sofia-Liège-rallyt 1963
Seger i San Remo-rallyt 1964.
Andra plats i Spa-Sofia-Liège-rallyt 1964
Andra plats i Safarirallyt 1964
Andra plats i Australiska rallyt 1965
Andra plats i Akropolisrallyt - 1965
Seger i Tjeckiska rallyt - 1967
Tredje plats i Baja 1000 - 1969

Se även


Vänsterfotsbromsning

Externa länkar


Kategori:Svenska rallyförare
Kategori:Födda 1929
Kategori:Män
Kategori:Levande personer
de:Erik Carlsson
en:Erik Carlsson
fr:Erik Carlsson
nl:Erik Carlsson
nn:Erik Carlsson

Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund

Kungl. Fysiografiska Sällskapet i Lund – Akademi för naturvetenskap, medicin och teknik är en av de kungliga akademi (samfund) och har till uppgift att främja vetenskapen inom nämnda områden. Det ålderdomliga ordet fysiografi betyder närmast ’naturbeskrivning’, vilket förklaras av den senare meningen i dess formella namn.
Fysiografiska Sällskapet i Lund stiftades 2 december 1772 och bär dessutom epitetet ”kungliga” sedan Gustav III stadfästelse sällskapets stadgar 6 mars 1778. Initiativtagare var Anders Jahan Retzius, professor i naturalhistoria och bland stiftarna fanns även sedermera biskopen Nils Hesslén och medicine doktor Anders Barfoth. Från att från början ha haft en huvudsakligen praktisk inriktning, har verksamheten förskjutits mot grundforskning. Akademin har 298 arbetande ledamöter, därutöver ständiga ledamöter; medlemskap i sällskapet förkortas LFS.
Sällskapet förvaltar ett stort antal donationer ur vilka medel utdelas som stipendium, särskilt till yngre forskare. Sällskapet delar även ut priser och medaljer för ”framstående och långvariga forskningsinsatser”.

Externa länkar


http://www.fysiografen.se/ Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund
Kategori:Svenska kungliga akademier
Kategori:Organisationer bildade 1772
de:Königliche Physiographische Gesellschaft in Lund
en:Royal Physiographic Society in Lund
mk:Кралско физиографско друштво во Лунд

Medevi gård

Image:Medevi gård.JPG
Image:Medevi ladugård.JPG
Medevi gård i Västra Ny socken, Motala kommun, är ett säteri. Säteriet ligger inte vid Medevi brunn utan på motsatt sida av riksväg 50, mycket nära gränsen till Askersunds kommun. Mangårdsbyggnaden finns inte kvar. Den revs efter långvarigt förfall på 1890-talet. Idag återstår de två putsade 1700-talsflyglarna.
Gårdens historia sträcker sig tillbaka till 1350-talet, den ägdes då av heliga Birgittas son Karl Ulfsson till Ulvåsa. Gården blev säteri på 1600-talet och under slutet av samma århundrade blev riksrådet Gustaf Soop ägare till gården. Det var under hans tid som hälsobrunnen på markerna anlades. Fram till 1860 ägdes brunnsverksamheten av säteriet. Det var vid Medevi gård som kungligheterna bodde, då de besökte brunnen.
På Medevi säteri finns en av landets tidigaste engelska parker. Delar av den anlades på 1700-talet. I parkens västligaste del ligger Kungens kulle. Den har fått sitt namn efter att kung Gustav IV Adolf en gång höll en fest där. Ett omfattande projekt med att restaurera de sex hektar stora park- och trädgårdsanläggningarna pågår. En del av parken användes förr som begravningsplats för gårdens hästar. Ett av lusthusen, som alla nu är borta, utgjorde förlaga för schweizeriet på Medevi brunn.

Externa länkar


http://www.medevi.se/index.asp Officiell webbplats
Kategori:Herrgårdar i Östergötland
Kategori:Byggnader i Motala kommun

Göteborg Giants

Göteborg Giants var en idrottsförening i Göteborg som utövade amerikansk fotboll. Göteborg Giants gick Sportåret 2005 samman med Göteborg Mustangs och blev Göteborg Marvels, som spelar i den nya Superserien.
Kategori:Klubbar för amerikansk fotboll i Sverige
Kategori:Sportklubbar upplösta 2005

Asp (fisk)


Bild:Funboån vid kyrkan.jpg kyrka i Uppsala län.]]
Bild:asprom.jpg
File:Aspius aspius Prague Vltava 1.jpg.]]
Asp (''Aspius aspius,'' synonym ''Cyprinus aspius,'' L. 1758), i Småland kallad ''asping,'' tillhör familjen karpfiskar. Aspen har en långsträckt kropp med en djupt kluven stjärtfena. Fenorna är rödgrå till rödbruna. Bröstfenorna är långa, lite spetsiga och är det som är lättast att känna igen aspen på när den är i vattnet. Munnen har ett tydligt underbett och saknar tänder. Aspen kan bli mycket storväxt, de största exemplaren blir över 1 meter långa och kan väga över 12 kg. De fiskar som aspen kan förväxlas med är framförallt Färna_(fisk) (''Squalius cephalus'') och id (fisk) (''Leuciscus idus'').
Aspen är Upplands landskapsfisk och är upptagen på ArtDatabankens Rödlistning över arter som är hotade av utrotning som ''nära hotad'' (NT). Aspen finns även upptagen på Bernkonventionen (hotade arter)s lista över hotade arter samt EUs habitatdirektivet. För att försöka rädda arten i Sverige håller ett Åtgärdsprogram för hotade arter på att tas fram av Fiskeriverket. Fiskeförbud efter asp råder därför under perioden april–maj i alla vattendrag som mynnar i Hjälmaren, Vänern och Mälaren.

Utbredningsområde


Aspens utbredningsområde sträcker sig över Europa och ner mot mellersta östern. I Sverige finns asp huvudsakligen i de stora sjöarna Vänern, Hjälmaren och Mälaren eller vattendrag som mynnar i dessa. Mindre bestånd finns i sjösystemet Roxen, Boren och Glan. Mindre bestånd finns även i Emån, Dalälven och Göta älv. Beståndens status i Emån och Dalälven är osäkra och kan vara utrotade. Den finns en leklokal i Edsån i Rotebro där aspen kan ses leka varje vår.

Födoval


Aspen skiljer sig från de övriga svenska karpfiskarna genom att vara en utpräglad rovfisk. För unga aspar består födan troligen av plankton och senare av mindre djur som maskar och snäcka innan aspen övergår till fiskdiet. Troligen föredrar aspen mindre fiskar som löja, mört och nors.

Reproduktion


Aspen vandrar upp i vattendrag för att lek_(fortplantningsbeteende)a under april-maj. Leken startar när vattentemperaturen överstiger 6&nbsp;°C, vilket i Uppland ofta sammanfaller med sista veckan i april. Leken sker på strömmande och forsande platser med stenig botten som ofta är rikligt beväxt med vattenmossa.
Fiskarna står sida vid sida under leken, ibland upp till tiotalet individer bredvid varandra. Aspen (osäkert om det är honor eller hanar) kan ibland ses hålla ett revir som den kraftigt försvarar genom utfall mot fiskar som kommer för nära. Om en asp av motsatt kön kommer in i reviret vidtar ett annat beteende. Hane och honan simmar bredvid varandra varefter de följer med strömmen en bit samtidigt som rom (ägg) och mjölken avges.
Huvuddelen av leken är över efter ungefär en vecka beroende på väder och vattentempertur. Rommen, som är genomskinlig till svagt mjölkigt-gulaktig och vidhäftande, läggs i strömmen och fäster på stenar och vattenväxter. Rommen kläcks oftast inom två veckor men detta varierar beroende på vattentemperatur.

Hot


De största hoten mot aspen är habitatdegradering och anläggandet av dammbyggnad. Omfattande uträtningar och vattendragsrensning i de vattendrag där aspen leker har förstört lek- och uppväxtområden. Vandringshinder som till exempel dammar i de vattendrag som aspen leker i om våren hindrar aspen från att nå gamla lekområden. Troligen har flera bestånd av asp utrotats genom att dammar anlagts. Anläggs en damm nära vattendragets mynning hindrar det aspen från att nå leklokaler uppströms (strömsträckor) vilket kan göra att beståndet dör ut om inga lämpliga leklokaler finns nedströms det nya dämmet. Detta gäller även andra vandrande fiskarter som Europeisk ål, öring, lax och nejonögon. I Örebro och Uppsala har omlöp och fisktrappa anlagts för att tillåta att asp och andra fiskar ska kunna vandra upp i vattendragen.
Fiske på leklokalerna dödar eller stressar aspen under den känsliga leken, vilket lett till ovan nämnda förbud. Andelen asp som fångas i sjöarna är okänt men kan troligen påverka bestånden negativt. Fiske i och nära vattendragens mynningsområden bör undvikas i anslutning till leken.

Källor och externa länkar


http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2009/2009-06-fria-vandringsvagar.pdf Fria vandringsvägar i Mälar- och Hjälmarmynnade vattendrag - En kartläggning av vandringshinder och lekområden för fisk. Länsstyrelsen Uppsala län 2009 (pdf).
http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2008/2008-13-Asp-metodutv-2007-webb.pdf Delrapport 2 ''Utveckling av metod för inventering av leklokaler för asp – metodbeskrivning och metodhandledning''. Länsstyrelsen i Uppsala län 2008 (pdf)
http://www.upplandsstiftelsen.se/Userfiles/Archive/501/2007_5Overvakning_av_asp.pdf Delrapport 1 Upplandsstiftelsen : ''Utveckling av metod för övervakning av asp'' (pdf) 1
http://www.e.lst.se/NR/rdonlyres/1789F922-9E82-4096-896E-4AB020782CD3/0/rapportasp0604.pdf Länsstyrelsen i Östergötland : ''Metod för övervakning av asp'' (pdf) 2
http://www.norrkoping.se/bo-miljo/stadsmiljo/natur/rapporter/2006/Aspinventering%20Norrk%C3%B6ping%20NiN%201_06.pdf Norrköpings kommun : ''Asp (Aspius aspius) i sjöar vattendrag inom Finspångs, Linköpings och Norrköpings kommuner'' (pdf)
http://www.norrkoping.se/miljo-natur/naturvard/rapporter/Aspinventering%20Norrkoping%202.pdf Norrköpings kommun : ''Asp i Östergötland'' (pdf)
http://www.upplandsstiftelsen.se/pages/documents/pdf/AspensleklokaleriUppsalala_157.pdf Upplandsstiftelsen : ''Aspens leklokaler i Uppsala län'' (pdf)
http://www.havochvatten.se/download/18.64f5b3211343cffddb2800019057/finfo2004_10.pdf Fiskeriverket : ''Leklokaler för asp i Göta älvs, Hjälmarens och Vänerns avrinningsområden''
http://www.artfakta.se/Artfaktablad/Aspius_Aspius_100013.pdf SLU ArtDatabanken : ''Asp'' (pdf)
http://www.itis.usda.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=639538 ITIS
Kai Curry-Lindahl : ''Våra fiskar''. Norsted & söner. Stockholm 1985.

Noter


Kategori:Karpfiskar
Kategori:Hotade arter i svensk flora och fauna
Kategori:Landskapsfiskar
ba:Ағарсаҡ
be:Жэрах
bs:Bolen
ca:Aspius aspius
cv:Шерĕк (пулă)
cs:Bolen dravý
de:Rapfen
et:Tõugjas
en:Asp (fish)
es:Aspius aspius
fa:ماش‌ماهی
fr:Aspe (poisson)
hr:Bolen
id:Ikan Rapfen
it:Aspius aspius
kk:Ақмарқа
lt:Salatis
hu:Balin
nl:Roofblei
no:Asp (fisk)
nn:Fiskeslaget asp
pl:Boleń
ro:Avat
rue:Балинд
ru:Жерех
sl:Bolen
sr:Буцов
fi:Toutain
tt:Агарчак
tr:Koca ağız balığı
uk:Білизна звичайна

British Association for Japanese Studies

British Association for Japanese Studies'' BAJS'' (''Brittiska organisationen för studier i japanska'') bildades år 1974 med målet att uppmuntra människor i Storbritannien att studera japanska.
Organisationen ingår i Japan Library Group, som bland annat förvaltar och administrerar det årliga Ivan Morris Memorial-priset.
Den sponsras av Toshiba och Japan Foundation.
''Japan Forum'' är den officiella tidskriften.

Se även


British Association for Jewish Studies

Källor


Fotnoter

Externa länkar


http://www.bajs.org.uk/ British Association for Japanese Studies
Kategori:Japanska
Kategori:Organisationer i Storbritannien
Kategori:Relationer mellan Japan och Storbritannien
Kategori:Utbildning i Storbritannien
en:British Association for Japanese studies

Asp (träd)


Asp (''Populus tremula'') är ett snabbväxande träd i familjen videväxter. Det förekommer i tempererade Europa och österut till Kina och Japan, samt ett isolerat bestånd i Nordafrika, i Algeriet. Asp finns i hela Sverige upp till trädgränsen och är den enda arten i släktet som betraktas som naturligt förekommande.
I Nordamerika finns en närbesläktad art, amerikansk asp (''P. tremuloides''), som skiljer sig bland annat på glesare tandning på löven. En korsning mellan P. tremula och P. tremuloides är det som kallas för hybridasp och denna anses växa snabbare, vara lättare att föryngra och härdigare mot vissa sjukdomar än den inhemska aspen.

Etymologi


''Tremula'' kommer av latin ''tremulus'' = darrande med syftning på de lättrörliga bladen.

Dialektala namn


I Småland kallas aspen ''espe,'' på Öland ''esp.''
Med ''espe'' menas också en aspdunge (jämför ''björke,'' en isolerad samling björkar; ''eke,'' en ekLövskog#Lövskog i Sverige.

Beskrivning


Aspen bildar lövfällande, påfallande raka träd på upp till 35 meter (Norge) eller mer. I utsatta lägen kan de dock bli relativt buske. Aspen växer sällskapligt på torra platser, i hage, på berg o.s.v.. De långa, vågräta rötterna alstrar rotskott i mängd, som snabbt växer upp till täta Dunge. Barken är slät och förblir länge grönaktigt gulgrå; för sin saftighets skull gnags den ofta av på unga aspar av många djur. På stammen av fullvuxna aspar förekommer ofta gul vägglav.
Unga aspskott har hjärtformade, finsågade blad, men på gamla skott är bladskivan i det närmaste helt rund med buktad kant. Bladskivan blir 1,5 till 8&nbsp;cm i diameter. Lövens höstfärger går från ljust klart gult till mörkt rött.
Liksom övriga arter inom familjen är aspen en tvåbyggare. Men i motsats till till exempel Salix-arterna är den vindblommig och har både han- och honblommor i hängen (se plansch). Hanblommorna särskiljs på att hängena är ungefär dubbelt så långa som honhängena. Båda slagen blomma har en litet bägarlik kalk, samt handflikigt skärmblad, kantat av långa hår till vinterskydd för blommorna. Aspen blommar tidigt på våren, med början redan i april i Skåne fram till början av juni i Norrland. Veden är tämligen porös.
Eftersom aspen också sprider sig med rotskott kan man ofta se dungar med aspar där lövsprickningen "avslöjar" vilka rotskott som kommer ur samma rot. De nya skotten är ett och samma träd (samma individ), om än med flera stammar. Den etablerar sig gärna på övergivna åkrar, och råkar man få ett bestånd i potatislandet är den enda metoden att bli av med dem, att floem#ringbarkning hela beståndet, eftersom det skjuter upp nya rotskott inom några veckor om man bara kapar dem.
Gamla aspar är populära boplatser för fåglar och andra djur. Det ganska mjuka träet är lätt för hackspettar att bearbeta och i gamla hackspettsbon flyttar gärna ekorrar, fladdermöss, mårddjur och (i Finland och österut) flygekorrar in. Den stora lövmängden ger en god jordmån när de förmultnat.

Avvikande former


Pelarasp, även Älgaråsasp (''Populus tremula 'Erecta' '') är en smal, pelarformig variant som härstammar från en aspdunge utanför Älgarås där det finns ett flertal exemplar av formen. Pelaraspen förekommer även planterad i parker och privata trädgårdar i övriga Sverige. Den uppskattas som parkträd främst på grund av sitt utrymmessnåla växtsätt.
Hängasp, ''Populus pendula,'' har nedåthängande grenar.
Jätteasp, ''Populus gigas,'' blir särskilt hög.

Karaktärsdrag


''Att darra som ett asplöv'' är bildspråk för att åskådliggöra rädsla.
Asplövens lättrörlighet och ständiga dallring förorsakas alltså av att bladskaftet är plattat från sidorna och av dess stora längd i förhållande till den fasta, styva och tunga bladskivan. Därmed faller skivan ständigt över åt höger eller vänster redan för en mycket svag vind utan att kunna stanna i något av dessa lägen. Aspen har också kortskaftade blad, som inte är i ständig rörelse; dessa blad har vid skivans bas två små skålformiga honungskörtlar, ''extraflorala nektarier'', som lockar myror upp i trädets krona, vilka håller växten fri från andra insekter. Man har därför velat förklara de vanliga bladens långa, tillplattade skaft som en ersättning för dessa nektarier.
Genom den ständiga dallringen hindras skadliga insekter från att få fäste på bladen. Däremot förekommer en svampar som angriper asplöven och äter upp bladmassan men lämnar alla nerver kvar. Följden blir genomskinliga löv som ger ett silverglänsande intryck, vilket blivit en allt vanligare syn i Mellansverige.
<gallery>
Image:Aspen-leaves.jpg|Typiska asplöv till vänster, och löv från ung planta till höger
Image:Populus tremula Asp i olika lövsprickning.jpg|Aspar i olika fas. Ramsberg
Image:Populus tremula Asp Vinter.jpg|Asp om vintern är, med sina spetsiga och välvda uppåtsträvande grenar, snarlik ask (träd)
Image:Asplöv.JPG|Ett asplöv under hösten
</gallery>

Användning


Veden är vit, porös och lätt och lämpar sig inte som varaktigt byggnadsvirke, ett område är panel och bastu. Aspen används framför allt till massaved, men har även stor betydelse som material till tändstickor tack vare dess raka fiberriktning, förmåga till spjälka och att brinna bra. Tidigare var även tändsticksaskar tillverkade av aspfaner (numera kartong).
Historiskt sett har asp kommit till användning till stockbåten Äsping (båt), troligen för att virket är lätt att bearbeta med enkla handverktyg.

Se även


Aspfjäril

Källor

Externa länkar


http://linnaeus.nrm.se/flora/di/salica/popul/poputre.html Den Virtuella Floran Här finns utbredningskartor.
http://www.tracentrum.se/fakta/traslagsinfo/asp/ Träcentrum, Träslagsinformation
Kategori:Träd i Sverige
Kategori:Videväxter
Kategori:As Växtindex
ba:Уҫаҡ
be:Асіна
be-x-old:Асіна
bg:Трепетлика
ca:Trèmol
cv:Ăвăс
cs:Topol osika
da:Bævre-Asp
de:Espe
dsb:Libotcyna
et:Harilik haab
en:Populus tremula
es:Populus tremula
eo:Tremolo
eu:Lertxun (zuhaitza)
fr:Tremble
hsb:Libotaty topoł
io:Tremulo
is:Blæösp
it:Populus tremula
ka:მთრთოლავი ვერხვი
csb:Òska
kk:Осина (Благоевград облысы)
kv:Пипу
mrj:Шапки
lv:Parastā apse
lt:Drebulė
hu:Rezgő nyár
mdf:Пою
mn:Улиангар
nl:Ratelpopulier
ja:ヤマナラシ
no:Osp
nn:Osp
mhr:Шопке
koi:Пипу
pms:Populus tremula
pl:Topola osika
pt:Populus tremula
ro:Plop tremurător
ru:Осина
se:Suhpi
sl:Trepetlika
sr:Јасика
sh:Jasika
fi:Metsähaapa
tr:Titrek kavak
udm:Пипу
uk:Осика
vep:Hab
bat-smg:Apošė
zh:杨树

Avföring


:''Uppslagsorden skit, spillning, fekalier, bajs och exkrement omdirigerar hit. För andra betydelser, se Skit (olika betydelser) och Bajs (olika betydelser).''
Avföring är den substans som återstår av födan efter att den passerat genom en organism som absorberat delar av dess näringsinnehåll. Även utsöndrandet av denna substans kallas ''avföring'' (eller ''defekation'').
Avföring kallas även exkrement, fekalier och spillning eller mer alldagligt för bajs och skit.

Klassifikation


I en del länder, bland annat Sverige används inom äldreomsorgen och sjukvården termerna ''A'' (stor) och ''a'' (liten) för att ange avföringens kvantitet. Denna dokumenteras sedan på en så kallad avföringslista. Dock använder vissa vårdinrättningar sifferbeteckningar där ''1'' står för liten, ''2'' för mellan och ''3'' för stor. För att ytterligare precisera kvantiteten används också ibland plustecken respektive minustecken, som kombineras med siffrorna. Ibland används även termerna ''D'' (stor) och ''d'' (liten) för särskild klassifikation av lös avföring.
Avföring kan också klassificeras utifrån hur hårt eller löst det är, på en sjugradig skala, Bristol Stool Scale.

Beståndsdelar


Avföring hos samtliga arter med ett fungerande matspjälkningssystem består i huvudsak av ämnen avsedd art ej kan tillgodogöra sig. Hos människan består avföringen först och främst av cellulosa, vilken består av såpass stora molekyler att de ej kan passera tarmväggen, och bortförs därför genom avföringen.
Hos däggdjur som människan består avföringen till viss del av bakterier, som trivs i den näringsrika miljön i tjocktarmen. Bland annat trivs bakterier som tillverkar den livsnödvändiga vitaminet B12. Det finns också kolibakterier som normalt är nyttiga (de är nödvändiga för normal matspjälkning), men som också kan orsaka sjukdomar. Det är framför allt förekomsten av bakterier och deras restprodukter som ger avföring oangenäm lukt.
Avföringen färgas brun av bilirubin, ett färgämne i gallan, annars är avföring grå. Människokroppen gör sig av med avföringen genom anus.

Djurs avföring


Fil:Hestemøj.jpg
Fil:Dog_feces.jpgns avföring.]]
Vissa djur äter regelmässigt sin egen, sina artfränders eller andra arters avföring; detta kallas koprofagi. Vissa djur lever på fekalier.
Guano kallas de stora mängder avföring som bildas av fåglar i områden med stor biomassa i havet på grund av uppvällningar. Guano ingår som en viktig del i jordbruk som gödning.
Fossilerad avföring kallas koproliter.

Se även


Urin
Urinering
Gödsel
Koprofili
Koprofagi
Koprolali
Förstoppning
Diarré
Fekalom
Mekonium

Noter

Externa länkar


Kategori:Medicin
Kategori:Matspjälkning
af:Ontlasting
als:Kot
ar:براز
gn:Tepoti
ay:Jama
be:Кал
bg:Изпражнения
bs:Izmet
br:Kaoc'h
ca:Excrement
ceb:Tai
cs:Výkal
sn:Dhodhi
cy:Ymgarthion
da:Afføring
de:Kot
et:Roe
en:Feces
es:Excremento
eo:Fekaĵo
eu:Gorotz
fa:مدفوع
fr:Matière fécale
fy:Trochgong
gd:Cac
gl:Feces
ko:똥
hi:मल
hr:Izmet
io:Feko
id:Tinja
iu:ᐊᖏᐋᕐᓂᖅ
is:Saur
it:Feci
he:צואה
ky:Заң
la:Faeces
lv:Izkārnījumi
lt:Išmatos
hu:Ürülék
mk:Измет
mg:Poopy
ml:മലം
mr:विष्ठा
ms:Tinja
my:မစင်
nl:Ontlasting
ne:मल
ja:糞
no:Avføring
nn:Avføring
pl:Kał
pt:Fezes
ksh:Prüzje
ro:Excrement
qu:Aka
ru:Кал
scn:Cacca
simple:Feces
sk:Výkal
sl:Iztrebek
sr:Измет
sh:Izmet
su:Tai
fi:Uloste
tl:Ipot
ta:மலம்
th:อุจจาระ
tr:Dışkı
uk:Кал
ur:براز
vi:Phân
wa:Crote
yi:צואה
zh-yue:屎
bat-smg:Šūds
zh:糞便

Kävlinge kommunvapen

Kävlinge kommun

Fivelstads församling

Fil:Fivelstad church Motala Sweden.JPG
Fivelstads församling var en församling i Linköpings stift inom Svenska kyrkan i Motala kommun. Församlingen uppgick 2006 i Aska församling.
Församlingskyrka var Fivelstads kyrka.

Administrativ historik


Församlingen har medeltida ursprung.
Församlingen utgjorde åtminstone till 1540 ett eget pastorat, var därefter till 1941 annexförsamling i pastoratet Hagebyhöga församling och Fivelstad som 1 maj 1872 utökades med Orlunda församling. Från 1941 till 1962 annexförsamling i pastoratet Fivelstad, Hagebyhöga och Orlunda. Från 1962 till 2006 annexförsamling i pastoratet Varv och Styra församling, Fivelstad, Hagebyhöga, Orlunda och Västra Stenby församling. Församlingen uppgick 2006 i Aska församling.
Församlingskod var 058326.

Se även


Fivelstads socken

Referenser

Externa länkar


Kategori:Historiska församlingar i Linköpings stift
Kategori:Indelningar i Motala kommun

Kävlinge kommunvapen

Kävlinge kommun

Gudsbevis

Gudsbevis är logik resonemang som på filosofisk väg försöker argumentera för existensen av en eller flera gudar. Sådana logiska resonemang var populära under medeltiden, särskilt som en del av skolastiken avseende Gud i kristen tro. Thomas av Aquino kallade dem för ''vägar'' till tro på Gud. Läran om rättfärdigandet för den kristna tron kallas apologetik. Idag är det få som betraktar de medeltida filosofiska Gudsbevisen, som de ursprungligen var formulerade, som absoluta bevis, men nya varianter av argumenten förekommer i debatten. Denna artikel diskuterar även vissa argument för Guds existens som inte har karaktär av logiska och filosofiska resonemang.
Det finns argument av olika slag. kosmologiska gudsbeviset utgår från världens existens och tänker sig därför att världen har en skapare. Mirakel, till exempel Jesu uppståndelse, har studerats och argument har framställts för att dessa händelser ägt rum och tyder på Guds existens. Personliga religiösa erfarenheter är ytterligare ett argument. Slutligen finns ontologiska gudsbeviset som enbart utifrån begreppet ''Gud'' söker leda hans existens i bevis. Även kritik mot dessa argument har framförts.
Gudsbevis och argument för eller emot religioners föreställningar om verkligheten studeras och diskuteras inom ämnet religionsfilosofi. I denna artikel finns även utrymme för direkta motargument mot gudsbevisen. För övriga argument ''mot'' Guds existens, och motargument mot dessa, se artiklarna Kritik av teism och Religionskritik.

Argument som utgår från observationer av världen


Argument som utgår från det faktum att det existerar någonting, snarare än ingenting, kallas kosmologiska gudsbeviset (grekiska ''kosmos'' betyder ''värld''), en term myntad av Immanuel Kant. Argumenten kan ha många olika utformningar, men gemensamt är att de utifrån världens existens tänker sig att det måste existera en Gud som skapat den. Allt som sker har en orsak. Det är därför rimligt att även världens uppkomst har en orsak, hävdas det. Föreställningen att världens existens leder tanken till en Skapare är uråldrig och återfinns till exempel på åtskilliga ställen i Bibeln.
Alternativen till att världen uppkommit genom att den skapats av Gud är:
Världen är evig. Denna ståndpunkt intar hinduismen. Det innebär att det som sker idag sker som en del i en oändlig orsakskedja. Som argument mot denna ståndpunkt har framförts, att matematik med realiserade oändliga serier av finita tal leder till paradoxer, varför en sådan oändlig orsakskedja inte kan tänkas. Modern vetenskap stöder också tanken på att världen har en uppkomst genom Big bang.
Världen har inte någon orsak. Denna hållning företräds av många kosmologi. Företrädare för det kosmologiska gudsbeviset anser att detta är osannolikt eftersom alla andra händelser har en orsak. Den moderna fysiken har dock visat att tid inte existerade före big-bang och att denna händelse därför inte kan ha en tidigare orsak. Ett teistiskt svar på detta är att orsaken kan finnas utanför vårt universums rum-tid, till exempel att naturlagarna är den yttersta orsaken och att dessa kan vara skapade av Gud med ett syfte, nämligen att ge upphov till intelligent liv likt honom själv. Den ateistiske författaren George H. Smith har bemött detta genom att säga att universum är den kontext inom vilken en förklaring blir förståelig och därför är det omöjligt att förklara något genom att hänvisa till något som ligger utanför universum och därmed är obegripligt.

Andra kosmologiska argument


Det teleologiska gudsbeviset (grekiska ''teleios'' - ordning), även detta Immanuel Kants beteckning, utgår från tanken att världen är ordnad snarare än kaotisk, och det därför borde finnas en ordnande orsak till denna ordning - Gud. Argumentet förekommer redan hos Anaximander, Diogenes från Apollonia, Platon och Aristoteles.
Det moraliska gudsbeviset utgår från det faktum att de allra flesta kulturer och människor upplever att det finns en objektiv moral, att det finns sådant som verkligen är rätt och fel, och tänker sig därför att det finns en moralisk orsak till denna moral - Gud. Men mot detta resongemang har ställts att existensen av mänsklig moral kan förklaras av evolutionsteorin, så det moraliska gudsbeviset ger alltså inget bevis för Guds existens.
På samma sätt kan man argumentera utifrån det mänskliga medvetandet, och tänker sig därför att det finns en medveten orsak till detta - Gud. Analogt kan detta argument även utgå ifrån existensen av känslor (en kännande orsak), kärlek (en älskande orsak) eller information (en informationshanterande orsak).
Alla dessa saker är svårare att förklara uppkomsten av utifrån en materialism världsuppfattning, det vill säga uppfattningen att världen endast består av materia, menar de som förespråkar argumenten. Vissa menar att Evolutionsteorin erbjuder en sådan heltäckande förklaringsmodell för hur alla dessa företeelser uppkommit.
Den exakta kalibreringen av naturkonstanterna är ett annat argument för att universum designats och inte uppkommit av en slump. En etablerad uppfattning inom kosmologin är att om naturkonstanternas värden, till exempel elementarpartiklarnas massa och laddning, hade avviktit bara några procent, skulle liv ha varit omöjligt i universum, därför att materia skulle vara omöjligt, eller universum skulle ha kollapsat innan liv hade hunnit utvecklas. En vanlig materialistisk förklaring är den antropiska principen, som innebär att i en värld där det finns observatörer måste naturkonstanterna ha de värden som krävs för observatörens (till exempel människans) existens. Detta kombineras ofta med en multiversum, som innebär att en stor mängd universa med olika slumpmässiga värden på naturkonstanterna kan ha uppkomit. En sådan teori gör att det inte är osannolikt, givet många skapade universa, att det uppstår ett universum som har exakt de naturkonstanter som möjliggör liv.
De kosmologiska argumenten är giltiga för alla teism religioner, det vill säga religioner som tror på en Gud som skapat världen och är verksam idag, samt de deism religionerna, de som tror på en skapande gud men som ej är verksam idag.

Biologiska argument


Det anses av troende att jordens levande organismer och deras avancerade organ inte kan ha utvecklas av sig självt, utan en oerhört överlägsen intelligens, en gud, måste ha skapat detta. Mot detta kan anföras att man i så fall måste visa hur Gud kommit att existera, en minst lika osannolik företeelse som biologin. De troende brukar anse att Gud alltid funnits eller finns per definition, och därför kunnat skapa världen, ett slags cirkelbevis.

Rent filosofiska argument


Det ontologiska gudsbeviset argumenterar för Guds existens enbart utifrån begreppet ''Gud''. Framfört av bland andra Anselm av Canterbury och René Descartes. Det är uppställt som följer:
# Gud är per definition det största tänkbara.
# Antag att Gud inte existerar.
# I så fall kan man tänka sig något som har alla Guds egenskaper, men som också existerar.
# Detta något är i så fall större än Gud, eftersom det är större att existera än att inte existera.
# Detta leder dock till en paradox, eftersom Gud ju per definition är det största tänkbara.
# Antagandet att Gud inte existerar är alltså felaktigt.
Detta argument är ett av de mest omtvistade Gudsargumenten, även många Gudstroende menar att det är ogiltigt. Om Gud inte existerar kan Gud ju inte vara störst och då faller nr 1, eller om nr 1 gäller så måste det som är störst och har gudomliga egenskaper vara just Gud, på villkor att nr 3 gäller. Kort sagt är nr 1 och nr 3 obevisade premisser för beviset; om man antar att nr 1 eller 3 inte gäller så finns inte Gud.

Argument som utgår från religiösa uppenbarelser eller erfarenheter


Egen erfarenhet


En typ av argument utgår från vad Gud uppenbarar för den enskilde troende och den troendes egna erfarenheter av möten med Gud. Detta är för många troende det starkaste skälet till den personliga tron. Dock finns det svårigheter att argumentera för Guds existens utifrån denna typ av erfarenhet, då den inte är nåbar för utomstående. Inom religionspsykologin söker man efter inomvärldsliga förklaringar till sådana erfarenheter. Det kan tvärtom vara ett argument mot Guds existens, varför, om Gud finns och vill att vi ska tro på honom, han inte visar sig tydligare och för fler.

Argument som utgår från gudstrons effekter


Det pragmatiska gudsbeviset är av något annorlunda slag. Det hävdar att tron på Gud medför goda effekter, såsom hopp och kärlek, medan avsaknaden av en Gudstro leder till desillusionering, hopplöshet och existentiell ensamhet. Gudstron är därför pragmatiskt sann.

Religionsspecifika gudsbevis


Kristendomen


Den kristna tron är en uppenbarelsereligion. De kristna tror att Gud talat till vissa människor, som kallas profeter. Dessa har sedan skrivit ner Guds tilltal i Bibeln. Kristna hävdar vidare att Gud handlat i historien samt själv besökt oss som människa genom Jesus Kristus. Berättelserna om dessa Guds handlingar skrevs ner i Bibeln. Detta är Guds särskild uppenbarelse, det han talar om på ett mer tydligt och specifikt sätt, och till vissa personer, än den allmänna uppenbarelsen i världen. Detta Guds föregivna handlande är alltså åtkomligt för studium och prövning. Bibeln som Bibelns tillkomst är omdebatterad.
Jesu uppståndelse är den enskilt viktigaste händelsen i den kristna tron. Om man kan visa att Jesu uppståndelse faktiskt ägt rum, är det också sannolikt att Jesus var den han sade sig vara - Guds son. Kristna söker därför argumentera för att så är fallet. Framförallt söker man framställa vittnena till Jesu uppståndelse som trovärdiga. Över 500 personer, många av dessa i texten namngivna, sägs i Bibeln ha sett Jesus uppstånden. En del av dessa återfinns bland den tidiga kyrkans ledare. Berättelserna har den förvirrade stämning över sig, som kan förväntas vid en plötslig, oväntad och helt revolutionerande händelse. Berättelserna skiljer sig något åt, vilket tyder på att författarna inte talat sig samman om en lögn. Många av vittnena var beredda att ge sina liv för sitt vittnesbörd. Kyrkans uppkomst och snabba spridning är ett vittnesbörd om att lärjungarnas uppgivenhet och sorg av någon anledning plötsligt förbyttes i glädje, mod och missionsiver.
Mot dessa argument kan invändas, att det krävs mycket för att tro en så osannolik händelse. Händelsen ägde rum för mycket länge sedan. De enda namngivna vittnena var med i samma religiösa rörelse och de enda dokumenten är de kristna skrifterna. Alternativa redogörelser kan ha röjts ur vägen av Kyrkan.
Profetia om Jesus i Gamla Testamentet är ett annat argument som har framförts genom hela Kyrkans historia. Jesu liv och verksamhet är förutsagt hundratals år tidigare, sägs det. Några av de tydligaste profetiorna är Mika 5:2, Psaltaren 22 och Jesaja 53. Om detta är sant, är det naturligtvis ett kraftfullt argument för att Gud ligger bakom Bibeln. Dock var profetiorna i Gamla Testamentet allmänt kända vid Nya Testamentets nedtecknande och många av dem är också svårtolkade och otydliga. Det framgår i evangelierna att Jesus kände till dessa profetior, och han kanske aktivt sökte uppfylla dem. En alternativ tolkning är att Bibelns författare beskriver Jesus på ett sätt så att han uppfyllde profetiorna.
Den Helige Andes vittnesbörd. Bibeln talar om att den Helige Ande kan ge människor en tro på Gud (Romarbrevet 8:16, Första Korinthierbrevet 2:4-5, Första Thessalonikerbrevet 1:5). Han sägs också kunna ge erfarenheter av Gud närhet och kärlek (Romarbrevet 5:5, Andra Korinthierbrevet 3:18). Detta är en form av gudsbevis från egen erfarenhet.

Andra religioner

Argument mot Guds existens


Förutom kritik av olika Gudsbevis finns det argument mot Guds/gudars existens.
Richard Dawkins anför ett komplexitetsargument för Guds otroliga osannolikhet: en gud som skapat ett komplext universum, för att inte tala om en som svarar på böner, med mera, måste vara ytterligt komplex. Att en sådan gud uppstått är minst lika osannolikt som det universum som den skapat.
Ett vetenskapligt argument mot en skapande gud framförs av Victor J. Stenger: om Universum skapats av en gud bör det finnas tecken på detta i Universums ursprung i form av brutna naturlagar och initial ordning. Modern kosmologi pekar på motsatsen. Inga naturlagar överträddes vid bildandet och Universum skapades med maximal oordning.

Argument mot en teistisk gud


Universums oändlighet och ålder. Universum är 13,7 miljarder år gammalt, den moderna människan ca 200&nbsp;000 år. Att Gud, bland det synliga Universums hundratals miljarder galaxer, var och en innehållandes hundratals miljarder stjärnor och planeter, skulle ta aktiv del just i det mänskliga livet på Jorden framförs som ett argument mot en teistisk Gud.
En obegripligare värld. Detta argument går ut på att det, givet dagens kunskap om världen och den väv som sinsemellan stödjande delar av modern vetenskap byggt upp, är betydligt svårare att förklara världen med en aktiv Gud än utan. Argumentet har bl.a. framförts av Victor J. Stenger.
John L. Pollock har argumenterat för att det finns ett felslut i ett ontologiskt argument för Guds existens, som kan omvandlas till ett ontologiskt bevis att Gud inte existerar och inte heller kan existera.

Argument mot den kristna guden


:''Huvudartiklar: Teodicéproblemet och Ondskans problem
Teodicéproblemet eller Ondskans problem är ett argument som ofta framförs mot Guds existens. Problemet gäller frågan hur det kan finnas ondska i en värld där det finns en Gud som samtidigt är allsmäktig, allvetande och god. Robert Richman och andra hävdar att detta leder till en logisk motsägelse. Epikuros är såvitt känt den förste som behandlade problemet och drog slutsatsen att gudar inte existerar. Många har därefter brottats med problemet utan att komma till en någon annan definitiv lösning. Alvin Plantinga påpekar dock att ett fjärde påstående - ”Gud har moraliskt godtagbara skäl för att tillåta den ondska som”, fungerar som den kil som bryter upp det logiska dilemma som ondskans problem utgör. Se Ondskans problem#Ondskans problem under antiken.
Det gammaljudiska svaret är att Gud är allsmäktig och den enda guden, och att allt ont som beror på en högre makt är Guds verk (han är inte nödvändigtvis god).
Under det som kristna kallar det gamla förbundet (det avtal mellan Gud och hans folk som gällde på gamla testamentets tid) kunde inte Gud förlåta mänsklighetens skuld, eftersom han är rättvis. Han var tvungen att bestraffa människornas synd, och dränkte därför nästan hela mänskligheten genom Syndafloden, samt lät babylonierna rasera Jerusalem inklusive templet, och föra bort Guds eget folk (Babyloniska fångenskapen), senare åter igen i och med romarnas erövring av Jerusalem.
Ett vanligt kristet svar är att Gud har gett människan frihet att själv välja, därför att utan frihet kan hon inte älska Gud. Därmed har han avsagt sig makt över människor. Ondskan och lidandet beror på människans fria val och handlingar. Frihetstanken är dock inte allmänt accepterad. En motsatt uppfattning som förekommer bland kristna är en predestinationslära, som innebär att endast ett fåtal är utvalda att få en tro, att endast ett fåtal har fått viljan att söka sanningen och att dessa har fått tron av nåd, utan att ha gjort något för att förtjäna denna gåva.
Ett annat kristet svar är att Gud inte är helt allsmäktig, utan att det finns en ond högre makt, Djävulen. Utifrån detta synsätt är människan slav under hans makt och inte fri att leva det liv hon egentligen vill leva; detta som ett arv efter Adams val vid syndafallet, ett resultat av att människan fått fri vilja och därmed blivit sårbar för illvilliga makter. Djävulens makt besegrades emellertid vid Jesu korsfästelse såtillvida att den kristne i Guds ögon är förlåten och skuldfri redan nu. Den troende kan dessutom redan i denna värld få viss hjälp av den Helige Ande att göra goda gärningar och att stå emot Djävulens frestelser. Trots denna seger finns fortfarande ondska.
Ett förslag till lösning menar, att problemet endast är ett problem i denna tiden. Kristen tro innebär att Gud på yttersta dagen skall göra så att Djävulen inte kommer att ha makt över de kristna i den nya himmel och nya jord som Jesus har förberett för de troende.
Ett annat förslag går ut på att betona just dessa tre gudomliga egenskaper, att Gud är allvetande, allsmäktig och god. Om Gud verkligen är allvetande, så vet han också bättre än vi vad som är gott. Kanske är det på lång sikt godast, att tillfälligt tillåta det onda? Och om han är allsmäktig, kan han göra något gott av ondskan, till och med något som är godare än om det onda aldrig funnits (jfr. Rom 8:28).
Liberalteologi har försökt lösa problemet genom att föreslå att Gud kanske inte är allsmäktig och därför inte kan förhindra naturvetenskapliga kaotiska processer såsom Tsunamikatastrofen. Tvärtom har Gud avsiktligt utnyttjat naturens kaos, slumpprocesser och evolution, för att skapa universum och människan.
Victor Stenger är en av dem som menar att alla lösningsförslag misslyckats. Han menar också att motsägelsen utgör ett av de allra starkaste beläggen mot Guds existens.
Kristendomen har en tradition av att vända på orden i definitioner för att få dem att stämma ändå. Genom att tänja lite på beteckningen allsmäktig, kan man definiera Gud som allsmäktig, trots att människor har en fri vilja som Gud inte kan styra och att det också finns en Djävul.
Liknande problematiska motsägelser finns även mellan ''perfekt'' och ''Skapare'': om Gud är perfekt har Gud inga önskningar eller icke uppnådda mål; varför skapade då Gud världen och vad vill Gud med den? ''Trancendent'' och ''allstädes närvarande'': hur kan Gud vara både utanför denna värld och i den? ''Rättvis'' och ''nådig'': att vara rättvis är att döma efter förtjänst, att vara nådig är att döma mildare än efter förtjänst. ''Immateriell'' och ''personlig'': att vara en person är att ha en materiel kropp. ''Allvetande'' och ''allsmäktig'': om Gud är allvetande och vet allt om framtiden, kan han inte någon gång i framtiden välja att ändra sin plan för framtiden och är därmed inte allsmäktig. Om han kan komma att välja att ändra framtiden, vet han inte nu hur framtiden kommer att bli och är därmed inte allvetande.
TANG (Transcendental Argument for the Non-existence of God, översatt: transcendentalt argument för Guds ickeexistens). Detta är i första hand en respons på det så kallade transcendentala gudsbeviset. Michael Martin (filosof) argumenterar för att om Gud inte är underställd logikens lagar så kommer dessa att vara beroende av Guds vilja och därmed ändringsbara av Gud. Samma sak gäller objektiv moral och naturlagarna. Detta leder enligt honom till att man antingen måste förkasta logik, vetenskap och objektiv moral eller en Gud som står över dessa.

Se även


Anselm av Canterbury
Antony Flew, brittisk filosof, f.d. ateistisk tänkare
Tomas av Aquino
Urmakaranalogin, som ligger till grund för Intelligent design och kreationism
Pascals trossats
Ateism
Vetenskapliga studier av förbönens effekt
Allsmäktighet
Fri vilja

Källor


Daniel Dennett, (1995), ''Darwin's Dangerous Idea: Evolution and the Meanings of Life'', ISBN 0-684-82471-X
William Lane Craig, (1994), ''Reasonable Faith: Christian Truth and Apologetics'', Wheaton, Illinois: Crossway Books
''Filosofilexikonet'', (1988), red: Poul Lübcke, Stockholm: Forum bokförlag. Artikeln: "Gudsbevis".
Martin, Michael, (1996), http://www.infidels.org/library/modern/michael_martin/martin-frame/tang.html
Svante Nordin, (1995), ''Filosofins historia: Det västerländska förnuftets äventyr från Thales till postmodernismen'', Lund: Studentlitteratur.
Pollock, J. L., (1966), ''Inquiry''.
Richard Dawkins, (2006), ''The God Delusion'', ISBN 0-593-05548-9
Richman, Robert J. (1983). ''God, free will, and morality''. Dordrecht: D. Reidel Pub. Co.
Victor J. Stenger, (2007), ''God the Failed Hypothesis, How Science Shows That God Does Not Exist'', ISBN 978-1-59102-481-1
Victor J. Stenger, (2007b),http://www.colorado.edu/philosophy/vstenger/Godless/ImpGodChapter.htm

Källor

Externa länkar


http://www.kennethnyman.com/Argument_for_Guds_existens.html Argument för Guds existens
Kategori:Teologi
Kategori:Argument inom religionsfilosofi
ar:وجود الله
ca:Existència de Déu
de:Gottesbeweis
et:Jumalatõestus
en:Existence of God
es:Existencia de Dios
eo:Konebleco pri la ekzisto de Dio
fa:وجود خدا
fr:Arguments sur l'existence de Dieu
ko:신의 존재
hi:भगवान का अस्तित्व
id:Filsafat ketuhanan
it:Esistenza di Dio
lv:Dieva esamība
hu:Istenérv
nl:Godsbewijs
ja:神の存在証明
no:Gudsbevis
uz:Xudoning mavjudligi
pl:Dowodzenie istnienia Boga
pt:Existência de Deus
ro:Existența lui Dumnezeu
ru:Вопрос существования Бога
sq:Provat për ekzistencën e Zotit
sk:Dôkaz existencie boha
sr:Постојање Бога
sh:Postojanje Boga
fi:Jumalan olemassaolo
tr:Tanrı'nın varlığı
uk:Докази буття Бога
zh:神的存在證明

Kategori:Motala kommun


Kategori:Kommuner i Östergötlands län
de:Kategorie:Gemeinde Motala
no:Kategori:Motala
nn:Kategori:Motala kommun
pl:Kategoria:Gmina Motala

Linus (påve)


Linus var påve antingen från 64 eller 67 till 76 eller 79, Petrus efterträdare som biskop av Rom. Linus vördnad som helgon inom Romersk-katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan. Hans helgondag firas den 23 september i väst och 5 november i öst.

Biografi


Det finns flera källor som nämner Linus, men dessa framlägger olika uppgifter. I ''Liber Pontificalis'' hävdas det att Linus kom från Toscana och att hans far hette Herculanus, att han utgav en föreskrift om att kvinnor skulle ha huvudbonad vid kyrkobesök, att han dog martyrdöden och att han är begraven vid sidan om den förste påven Petrus. En Linus omnämns också i Paulus brev, men om det är samma person är okänt. Hans festdag i Romersk-katolska kyrkan är den 23 september, vilket även det bygger på ''Liber Pontificalis.''
Enligt Irenaeus valdes Linus av prästerskapet i Rom och stadens invånare efter att apostlarna avlidit.

Källor

Externa länkar


Kategori:Män
Kategori:Påvar
Kategori:Helgon
Kategori:Kristna martyrer
af:Pous Linus
ar:لينوس
an:Sant Lino
ast:Llinu (papa)
be:Лін, Папа Рымскі
be-x-old:Лін (папа рымскі)
bg:Лин (папа)
bs:Papa Lino
br:Lin (pab)
ca:Lli I
ceb:Lino (papa)
cs:Linus
cy:Pab Linus
da:Pave Linus 1.
de:Linus (Bischof)
et:Linus
el:Πάπας Λίνος
en:Pope Linus
es:Lino I
eo:Lino (papo)
eu:Lino (aita santua)
fa:لینوس
fr:Lin (pape)
ga:Naomh Líneas
gl:Lino, papa
ko:교황 리노
hy:Լինուս (Հռոմի պապ)
hr:Sveti Lino
id:Paus Linus
is:Línus
it:Papa Lino
he:לינוס הקדוש
jv:Paus Linus
ka:ლინუსი (პაპი)
sw:Papa Linus
la:Linus (papa)
lv:Lins
lt:Linas (popiežius)
hu:Linusz pápa
mk:Папа Лин
mzn:لینوس
nl:Paus Linus
ja:リヌス (ローマ教皇)
no:Linus (pave)
nn:Pave Linus
pms:Lin
pl:Linus (papież)
pt:Papa Lino
ro:Papa Linus
ru:Лин (папа римский)
sk:Linus (pápež)
sl:Papež Lin
sr:Папа Лин
sh:Papa Lino
fi:Pyhä Linus
tl:San Lino
ta:லைனஸ் (திருத்தந்தை)
th:สมเด็จพระสันตะปาปาลินุส
tr:Linus (papa)
uk:Лін (папа)
vi:Giáo hoàng Linô
war:Papa Lino
yo:Pópù Linus
zh:理诺

Cynism

Cynism, termen har flera olika likartade betydelser. Den mest populära betydelsen avser en närmast känslokall livsåskådning (kanske även ''illusionslös'' och att tro det värsta om människan). Det kan även syfta på att bara se människan och/eller samhället som det är, utan att påverkas av vedertagna regler och normer. Den senare betydelsen härstammar från termens ursprung, den kyniska skolan i antikens Grekland vilken inte förespråkade känslokyla utan oberoende och självbehärskning. Den mest kända cynikern var Diogenes från Sinope.
En vanligt förekommande definition i adjektivmening kan även syftas med att en person nästan är pessimistisk, med en kritisk insyn på saker och ting som i en generalisering av andras tolkningar är något negativt.
Kategori:Beteende
Kategori:Beteendesymtom
ar:الكلبية
cs:Cynismus
da:Kynisme
de:Zynismus
en:Cynicism (contemporary)
eo:Ciniko
fr:Cynisme (contemporain)
hr:Cinizam
he:ציניות
ka:ცინიზმი
la:Cynismus
lv:Cinisms
lt:Cinizmas
nl:Cynisme (psychologie)
pl:Cynizm
rue:Цінізм
ru:Цинизм
simple:Cynicism
tr:Kinizm
uk:Цинізм
yi:צינישקייט
zh:犬儒主義

Kategori:Burlövs kommun


Kategori:Kommuner i Skåne län
de:Kategorie:Gemeinde Burlöv
nn:Kategori:Burlövs kommun
pl:Kategoria:Gmina Burlöv

Kategori:Hörby kommun


Kategori:Kommuner i Skåne län
de:Kategorie:Gemeinde Hörby
en:Category:Hörby Municipality
nn:Kategori:Hörby kommun
pl:Kategoria:Gmina Hörby