Majorna

:''Majorna är även en by i Korsholms kommun, Finland.''
Bild:Cafezenit.jpg från 1894 vid Allmänna vägen 11, invid Gathenhielmska reservatet i Majorna.]]
Majorna är en stadsdel i västra Göteborg. Enligt administrativ indelning är Majorna, sedan januari 2011, ett av nio primärområden i stadsdelsnämndsområdet Göteborgs stadsdelsnämnder. Egentligen består Majorna av fyra stadsdelar: Majornas 1:a rote, 2:a rote, 3:e rote och 4:e rote med stadsdelsnummer 20, 21, 22 och 23. De fyra rotarna har en areal på 65, 80, 68 respektive 17 hektar, totalt 230 hektar.

Beskrivning


Bild:Majorna Stigbergstorget.jpg och före detta biografen Kaparen rakt nedanför samt Gathenhielmska huset till vänster med skuret tak. Direkt till höger om detta hus låg tidigare det så kallade "Skandalhuset" (se: Biografer i artikeln).]]
Stadsdelen består till största delen av bostadskvarter men vid hamnen och dess närhet finns en del utpräglade kontors- och näringsverksamheter. Området längs hamnen är drygt hundra meter brett och avskärmas från resten av Majorna genom Oscarsleden. Området mellan Oscarsleden och älven utgör på så sätt ett sammanhängande område längs hela södra älvstranden som har mer gemensamt med Göteborgs hamn än med Majorna. Från öster ligger först Masthuggskajen med Stena Lines Danmarksterminal, Stigbergskajen varifrån Amerikabåtarna avgick förr, Göteborgs fiskhamn, Majnabbehamnen med Stena Lines Tysklandsterminal och sedan Klippan, Göteborg.
Ett kvarter innanför Oscarsleden går Karl Johansgatan där mycket av Majornas näringsverksamhet finns samlad. Karl Johansgatan har sitt ursprung i den gamla vägen Allmänna Vägen, som går mellan Älvsborgs slott och Göteborg.
En del av sträckningen genom Majorna kallas för ''Hängmattan'' då den går i en sänka från Stigbergstorget i öster ner till Kaptensgatan och sedan upp igen vid Carl Johans kyrka i väster. I Hängmattan går spårvägen från centrum och västerut. Två ordinarie linjer går där men även vagnar som skall till eller skall sättas ut i trafik från Vagnhallen Majorna. Spårvägen förgrenar sig vid Stigbergstorget, så att det förutom i Karl Johansgatan även finns en linje som går söderut i Bangatan förbi Majvallen, vidare på Ekedalsgatan till Kungsladugård. Bangatan anses vara gränsen mellan Majorna och Masthugget. I mitten av 1800-talet omfattade Majorna även delar av det som idag räknas till Masthugget och Annedal.
Innanför Karl Johansgatan sprider sig bostadskvarteren längs de sluttande sidorna upp mot de omgivande åsarna: Stigberget i öster som övergår i Slottsskogen; Godhemsberget i söder och Gråberget i väster.
Delar av Majorna är klassat som att vara av riksintresse enligt Naturresurslagen (NRL). Riksintresset omfattar delar av Majornas 1:a - 4:e rote - i princip området mellan Stigbergets fot i öster och Majbergets krön i väster.
Motivering för detta lyder: "Området är en social- och byggnadshistoriskt intressant miljö med inslag från flera epoker i Göteborgs utveckling. Trakten av Allmänna Vägen-Djurgårdsgatan-Kommendörsgatan har en samlad bebyggelsemiljö med trähus från tiden före 1850 - den bäst bevarade i Göteborg - och landshövdingehus från perioden 1880-1915. Den sista bevarade terrassgården med omslutande landshövdingehus från sekelskiftet - tidigare vanlig i Olivedal och Stigberget - finns vid Oljekvarnsgatan. Såggatan är det sista återstående gatustråket i staden med homogen äldre landshövdingehusbebyggelse på båda sidor. Karl Johans torg, Göteborg med bollplanen är en märklig platsbildning som omges av monumentalt utformad bebyggelse i sten och trä. Djurgårdsskolan med sin lantliga karaktär och den arkitektoniskt högklassiga Karl Johansskolan är särskilt intressanta allmänna byggnader".
Göteborgs stads bostadsaktiebolag byggde 301 lägenheter 1963-1966 i 14:e kvarteret ''Majviken'', avgränsat av Oscarsleden-Carl Johans kyrka-Karl Johansgatan och Kusttorget.

Namnet


Majorna omnämns 1652 i samband med en enkel bebyggelse strax öster om Älvsborgs slott, men redan 1637 förekommer det något oklara namnet "Magere". De först omtalade bosättare som byggde sina hus här var finska sjömän och estniska soldater, och deras ord i singularisform för "koja, litet hus, logi, härbärge" även "av småfolk bebodd förstad" är "maja", vilket genom den svenska pluraländelsen ombildats till "Majorna". Ordet förekommer även som lånord i äldre svenska och ännu i finlandssvenska (exempelvis "fiskaremaja"). Andra förekommande varianter är ''Mayer'', ''Mayerne'', ''Mayorne'', ''Maijorna'' och ''Majera''.<br>
Fler uttolkningar är; sanka ängsmarker efter ordet ''maderna'', inseglingsmärke efter uttrycket ''ta maj'' eller ''mej'' eller som Älvsborgs fästnings och Kungsladugård, Göteborgs avskrädesplats efter ordet ''mag'' eller ''mög''. År 1652 fanns det sammanlagt 18 personer mantalsskrivna i Majorna, varav 11 var män med yrken som: timmerman, skräddare, bösseskyttar och en kock.

Historia


Image:Gathenhielmska huset.jpg på Stigbergstorget.]]
Majornas ursprungliga bebyggelse går att spåra till de sju hus som var uppförda på det område som idag motsvarar Jaegerdorffsplatsen, eller strax norr om denna. Området kallades för "Lera" långt in på 1900-talet.
Majorna var en del av markerna som hörde till kungsladugård, Göteborg och blev en del av Göteborg den 1 januari 1868 (egentligen Carl Johans församling) då hela kungsladugården överfördes från staten till Göteborgs stad, ett tillskott med 670 hektar. I juridiskt avseende hade majborna innan dess tillhört ''Sävedals härads domsaga'' och var då hänvisade till tingstället i Landvetter för sina tvister. I kyrkligt avseende hörde Majorna till Örgryte församling fram till 1786, då Majorna fick bilda en egen församling med namnet Marieberg (olika betydelser). Där grundades Mariebergskyrkogården år 1787, och ett hus vid kyrkogården användes som provisorisk kyrka. Sedan 1700 fanns en icke-territoriell församling, ''Kongliga Amiralitets-Warvsförsamlingen'', för flottans personal i Majorna. År 1820 slogs dessa två församlingar ihop till en, vilket stadfästes 1824. Församlingen hette först ''Förenade Kustförsamlingen vid Göteborg'', men fick 1828 - i samband med byggandet av Carl Johans kyrka - namnet Carl Johans församling.
Den nybildade församlingen utgjorde annex under Örgryte fram till 1883, då den som eget pastorat blev ecklesiastikt förenad med Göteborg. Borgerligt hade området införlivats redan 1868. Vid den nya församlingsindelningen 1908 överflyttades i samband med den gamla Masthuggsförsamlingens uppdelning på olika församlingar vissa områden av Carl Johans församling till de nyreglerade Masthuggs församling- och Oscar Fredriks församlingar.
Efter att Majorna 1847 fått handelsrättigheter i likhet med Göteborg, blev frågan om dess införlivning aktuell. Efter långa förhandlingar blev Carl Johans församling genom kungligt brev av den 1 februari 1867 och från 1 januari 1868, inkorporerat med Göteborgs Stad.
Majorna var förr en klassisk arbetarstadsdel, men hyser nu en mer blandad befolkning. Bebyggelsen utgörs dock fortfarande till stor del av så kallade landshövdingehus. Innan landshövdingehusen byggdes bestod Majorna av oplanerad träbebyggelse, rester av detta finns kvar i Kulturreservatet Gathenhielm.

Stadsdelsnämnden


Majorna är sedan januari 2011 ett primärområde inom stadsdelsnämnden Majorna-Linné som omfattar nio primärområden. Förr kategoriserades Majorna som ett av fyra primärområden som tillsammans utgjorde SDN Majorna, en av Göteborgs Stads 21 dåvarande stadsdelsnämnder.
I Majorna bor 28&nbsp;876 invånare på 465 hektar (2004).
Stadsdelsnämnden ger ut informationstidskriften ''Nyheter för majbor''.

Biografer


Biografen ''Kaparen'' låg vid Stigbergstorgets västra del. Kaparen upphörde som bio 1982 och blev postkontor 1984.
''Fyren (biograf)'' var en annan biograf vid Stigbergstorget, som startades 1943 och upphörde i mitten av 1980-talet och inhyser nu musikaffären Bengans samt ett café.

Utbildning


Mariebergs fattigfriskola - instiftades 1 augusti 1793 på initiativ av vice pastorn i Örgryte, Magnus Roempke. Skolan låg på Majberget till 1826, och startkapitalet var 95 riksdaler.
Flicko-Slöjdskolan eller ''Carlgrenska skolan'' - vid Stigbergstorget. Skolan kom till tack vare grosshandlare Jonas Kjellberg på Storeberg i Tådene församling i Skara stift som 1826 skänkte 500 riksdaler till uppförandet av ett skolhus. Skolan skulle dana flickorna för det "husliga livets nyttiga verksamhet".
Familjeföreningens flickskola - öppnades i mitten av januari 1866 med 41 elever, på initiativ från prosten Lindskog. Sigrid Rudebeck var den första föreståndarinnan. De första lokalerna hyrdes i ett stenhus vid Allmänna vägen, men i september 1870 stod ett nybygge klart vid Gamla varvsgatan.
Karl Johansskolan - stod klar 1925 och ritades av göteborgsarkitekten Gunnar Asplund. Den är en grundskola med 630 elever <small>(2007)</small>, och ligger vid Amiralitetsgatan.
Majornas kommunala flickskola - vid Karl Johansgatan 16, uppstod 19 mars 1936 då Göteborgs stad övertog Majornas elementarläroverk för flickor (startat på hösten 1862) och ombildade denna till en kommunal flickskola.
Karl Johans folkskola - vid Karl Johans torg, uppfördes 1925 efter ritningar av Gunnar Asplund.

Majornas indelning


År 1850 bestod Majorna av sex rote:
l:a roten - "börjar vid Röda Sten och följer vägen åt höger till Majbergsliden"
2:a roten - "börjar vid Kusten och följer vägen åt venster till skeppsvarfvet Viken"
3:e roten - "börjar vid Majbergsliden och följer vägen åt höger till Gamla Reparebanan"
4:e roten - "börjar vid skeppsvarfvet Viken och följer vägen åt venster till Stigbergsliden"
5:e och 6:e rotarna - "börja vid gamla Reparebanan och följa vägen till höger samt upptaga Masthuggsbergen och en del af Breda Vägen".
Från 1923 består Majorna av fyra rotar, som var och en är en stadsdel. Majorna är alltså ett samlingsnamn för dessa: Majornas 1:a rote, 2:a rote, 3:e rote och 4:e rote med stadsdelsnummer 20, 21, 22 och 23.
;Rote 1/stadsdel 20 består av följande kvarter:
Kvarter 1 ''Frigången''
Kvarter 3 ''Kungsgården''
Kvarter 4 ''Fredrikslund''
Kvarter 5 ''Bränneriet''
Kvarter 8 ''Glasbruket''
Kvarter 9 ''Silverkällan''
Kvarter 23 ''Freden''
Kvarter 24 ''Vulkanen''
Kvarter 25 ''Harmonien''
Kvarter 26 ''Majlyckan''
Kvarter 27 ''Källan''
Kvarter 28 ''Marieberg''
Kvarter 29 ''Regnbågen''
Kvarter 30 ''Bellona''
Kvarter 31 ''Barbariet''
Kvarter 32 ''Gulläpplet''
Kvarter 33 ''Blåsut''
Kvarter 34 ''Bergsklyftan''
Kvarter 35 ''Sällheten''
Kvarter 36 ''Vapendragaren''
Kvarter 37 ''Herdehyttan''
Kvarter 38 ''Långemossen''
Kvarter 40 ''Älvsborg''
;Rote 2/stadsdel 21 av följande kvarter:
Kvarter 1 ''Reparebanan''
Kvarter 2 ''Hästhagen''
Kvarter 3 ''Sågängen''
Kvarter 4 ''Hoppet''
Kvarter 5 ''Ankaret''
Kvarter 6 ''Slintin''
Kvarter 7 ''Segelvävaren''
Kvarter 8 ''Oktanten''
Kvarter 9 ''Sextanten''
Kvarter 10 ''Vädersågen''
Kvarter 12 ''Kyrkberget''
Kvarter 13 ''Fredrikshamn''
Kvarter 14 ''Majviken''
Kvarter 15 ''Maj Nabbe''
Kvarter 16 ''Förnöjsamheten''
Kvarter 17 ''Bellevue''
Kvarter 18 ''Varvet Kusten''
Kvarter 19 ''Fryshuset''
;Rote 3/stadsdel 22 av följande kvarter:
Kvarter 1 ''Gathenhielm''
Kvarter 2 ''Fröjdenborg''
Kvarter 3 ''Vita Björn''
Kvarter 4 ''Pallas''
Kvarter 5 ''S:t Göran''
Kvarter 6 ''Kolumbus''
Kvarter 7 ''Saturnus''
Kvarter 8 ''Pluto''
Kvarter 9 ''Karon''
Kvarter 10 ''Enhörningen''
Kvarter 11 ''Apollo''
Kvarter 12 ''Eskulapius''
Kvarter 13 ''Jordklotet''
Kvarter 14 ''Lyran''
Kvarter 15 ''Valakiet''
Kvarter 16 ''Vagnborgen''
Kvarter 17 ''Kabyssen''
Kvarter 18 ''Klareborg''
Kvarter 19 ''Kärret''
Kvarter 20 ''Arkliet''
Kvarter 21 ''Knipelyckan''
Kvarter 22 ''Oljekvarnen''
Kvarter 23 ''Ståndare''
Kvarter 24 ''Lägret''
;Rote 4/stadsdel 23 av följande kvarter:
Kvarter 1 ''Amiralitetet''
Kvarter 2 ''Gamla Varvet''
Kvarter 3 ''Bläsan''
Kvarter 4 ''Bagaren''
Kvarter 5 ''Henriksberg''

Diverse


''Skiljostenen'' även ''Klåvstenen'' var en 1,8 meter hög, gammal gränssten på platsen för nuvarande Stigbergsliden 14, som skulle markera gränsen mellan Göteborg och dåvarande Örgryte landskommun (den del av Örgryte som utgjordes av Carl Johans församlings geografiska domäner införlivades med Göteborg 1868). Stenen sprängdes bort på 1860-talet då Stigbergsliden skulle läggas om.
''Negerbyn'' var öknamnet på ett område med nödbostäder vid korsningen av Bruksgatan och Ostindiegatan som staden byggde på 1910-talet för att lindra den värsta bostadsnöden.
På 1870-talet inrättade Göteborgs stad avgiftsfria badhus vid ''Bläsan'', ''Sågen'', Kustgatans ångbåtsbrygga och ''Klippan''. Badhusen hade ett par meter höga brädväggar som skydd vid sidorna, men saknade tak och var byggda som fyrkantiga pråmar med spjälor i botten samt var förtöjda vid pålverk eller bryggor. De hade var sin väktare eller vakterska, som körde ut karlar och pojkar, när kvinnornas badtider skulle börja, och tvärtom.
Det fanns en fyr på Gråberget, Göteborg, i folkmun kallad "Långemossens fyr" eller "Gråbergsfyren". Det officiella namnet var "Carnegieska Bruket övre". Den bildade, tillsammans med fler fyrar, en enslinje för sjöfarande som gick in i Göteborgs hamn. Fyren uppfördes 1880 och ersattes 1967 av en 36 meter hög järnkonstruktion, som numera är borta.
''Majornas Gasverk'', uppfördes 1865 av den engelske ingenjören Henry Beatley och låg granne med Majornas Småbarnsskola i hörnet av Allmänna Vägen och Sågallén (senare Såggatan). Snart fanns det femtio gaslyktor i stadsdelen, men redan året därefter gick gasverket i konkurs. Göteborgs Stad köpte anläggningen 1879 och lade ner verksamheten.

Händelser i Majorna - kronologi


1600
1660 - grundades Gamla varvet.
1700
1700 - anlades Nya Varvet.
1706, 28 juni - 1706 den 28 juni besökte den lärde teologen Erik Benzelius d.y. Göteborg, och bjöds på en tur till Nya Älvsborg.
1717 - överfördes Gamla Varvet till Lars Gathenhielm.
1722, 10 april - fick Ingela Gathenhielm i ett privilegiebrev, tillstånd att uppföra det repslageri som fått ge namn åt Bangatan i Majorna. Tomten för anläggandet var på 720 x 55 alnar.
1723 - ansökte direktör Jacob von Utfall (1715-1791) om att få bygga en väderkvarn i Majorna, och 1724 fick han köpa hela det område som kallades ''Hästhagen''. På det som blev Sågberget byggde han sin "Wädersåg".
1732, 9 februari - den förste ostindieferaren, ''Fredericus Rex Sueciae'', avseglar till Canton. Fartyget återkom i augusti 1733.
1762 - inleds industrialiseringen av Klippan, Göteborg genom att köpmännen Peter Bagge och Samuel Schulz fick tillstånd att anlägga ett glasbruk vid Älvsborg. Bruket flyttades 1803.
1774 - ansökte Carl Bagge och Chapman om att få anlägga ett varv i Majorna. Det fick namnet ''Wikens Varv''.
1775 - Sjömagasinet uppförs, och 1804 gjordes det om till tygbod.
1790 - Mariebergs kyrka byggdes, belägen vid Mariebergskyrkogården med samma namn (invigd 1787).
1793, 1 augusti - Fattigfriskolan i Mariebergs annexförsamling instiftades, med plats för 30 elever.
1800
1805 - fick Jonas Klint tillstånd att bygga ett repslageri, beläget vid nuvarande Slottsskogsgatan.
1813 - köpte staden Ostindiska Kompaniet med hamnegendomen vid Klippan och hälften av Ostindiska huset.
1820 - elden kom lös vid Gamla Varvet. Mariakyrkan och flera andra byggnader, brann ned.
1821 - anlade Carl Fredrik Kjellberg ett segeldukväveri vid Majnabbe.
1824 - lades grundstenen till Carl Johans kyrka.
1826, 3 december - Carl Johans kyrka invigs, efter ritningar av major Fredrik Blom, Stockholm.
1834, 26 juli - timmerman Anders Ryberg på Majberget och dennes hustru, blir de första offren för koleran i Majorna.
1850 - en brand rasar och ett tiotal hus i området "Fyrkanten" vid Stigberget omfattas.
1859 - 71 hus och ett antal gårdsbyggnader eldhärjas
1860 - befolkningen uppgår till 8&nbsp;894 personer.
1862 - 29 augusti - Majornas tvåklassiga elementarläroverk invigs, beläget vid Djurgårdsgatan.
1862 - en storbrand gör 363 personer hemlösa
1864 - Majornas första gasverk för gatubelysning startar vi korsningen mellan Såggatan och Karl Johansgatan, verksamheten pågår till 1879 då Göteborgs gasverk tar över.
1865 - Antalet krogar i Majorna uppgick till tjugo.
1868, 1 januari - Majorna införlivas med Göteborgs Stad.
1875, 15 maj - i en liten lokal vid Surbrunn, vid Järntorget, Göteborg, öppnas ett "läsrum för sjömän" det som skulle komma att bli Sjömanskyrkan i Göteborg som idag ligger vid Stigbergstorget.
1886 - Majornas flickskola invigs, vid Karl Johansgatan 16. Arkitekt var C Fahlström, och slutkostnaden 118&nbsp;700 kronor.
1887 i februari - På Gråbergsgatan bodde "Grågubben" Karl Johan Wetterlind, som i samband med en belägring sköt ihjäl flera personer. Händelsen blev känd i hela landet som det "Wetterlindska dramat".
1895 - vid Karl Johansplatsen uppförs ett nytt läroverk, Västra Realskolan, för 500 elever.
1900
1910, 17 september - Stigbergskajen invigs. Arbetet påbörjades i maj 1906. Kostnad, drygt 1 miljon kronor.
1911, 15 februari - Bark & Warburgs snickerifabriker vid dåvarande Majviken (ungefär vid Stena Lines tysklandsterminal) brinner ned till grunden; gamla fabriksbyggnaden och upplag samt den nya fabriksbyggnaden vid älven. Hundratals personer miste sin sysselsättning och värden för hundratusentals kronor gick till spillo.
1916, 5 mars - ett stort ras drabbade Stigbergskajen, då ett cirka 8&nbsp;000 m² stort område rasade ner i älven och skapade en stupkant på 8 meter.
1959 - startskottet för de omfattande rivningarna i Göteborg. Gröna Gatan-området totalsaneras, trots en för tidsperioden omfattande opinion emot. I Majorna kom sedan saneringarna att pågå fram till mitten av 1980-talet.
2000

Kända personer från Majorna


C R A Fredberg, majpojk, historiker och författare (bl.a. till standardverket "Det gamla Göteborg").
Lars Hanson, skådespelare och klassisk filmcharmör
Kent Andersson, skådespelare. Född och uppväxt i Rambergsstan på Hisingen. Bodde sina sista år i Majorna.
Bo Högberg, boxare, uppvuxen i Majorna.
Arne Hegerfors, sportkommentator född i Majorna.
Lars Brandeby, skådespelare.
Frank Baude, murare, kommunistisk politiker.
Kapten Röd, reggaeartist
Roffe Ruff, Rappare

Bilder


<gallery>
Bild:Majornas vuxengymnasium..jpg|Majornas vuxengymnasium, sommaren 2000.
Bild:Göteborgsutsikt.JPG|Göteborgsvy från tornet vid Sjöfartsmuseet, Göteborg i Majorna
Bild:Ett segelfartyg sover i hamnen.jpg|Skulpturgruppen ''Ett segelfartyg sover i hamnen'' av skulptören Bianca Maria Barmen på Stigbergstorget.
Bild:Gathenhielmska reservatet från Djurgårdsgatan.jpg|Gathenhielmska reservatet sett från Djurgårdsgatan
</gallery>

Se även


Marieberg (olika betydelser)

Referenser


Noter

Tryckta källor


''Kulturminnen i Majorna, En vägvisare till några sevärdheter'' Elof Lindälv, Majornas Rotaryklubb, Göteborg ca 1972
''Göteborg,'' Richard Holmström/Stig Roth 1960 s.64
''Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982,'' Ralf Scander/Agne Rundqvist m.fl 1982
''Göteborgs Gatunamn 1621-2000,'' Greta Baum 2001

Vidare läsning


Externa länkar


http://www.goteborg.se/majorna Göteborgs Stad Majorna
http://www.majorna.info Gamla tomtnamn i Majorna
http://www.majgrabbar.se/ Föreningen Gamla Majgrabbar
http://www.majorna.nu/ Hemsida om utelivet och kulturen i Majorna
http://www.majgrabbar.se/majgator.htm "Gator och platser i Majorna", med foton, kartor, tomt- och husinformation.
Kategori:Stadsdelar i Göteborg
Kategori:Primärområden i Göteborg
Kategori:Majorna
en:Majorna (district)
fr:Majorna
pt:Majorna

Manohar Parrikar

Manohar Parrikar, född 13 december 1955 i Mapusa, Goa, är en indisk politiker (BJP) och premiärminister (''Chief Minister'') i delstaten Goa. Han är civilingenjör, och den förste med IIT-examen, som blivit premiärminister i en indisk delstat.
Parrikar invaldes i den lagstiftande församlingen i Goa 1994, och blev officiell oppositionsledare 1999. Premiärminister blev han sedan första gången i oktober 2000. Efter att ha avgått från denna post i februari 2002 återkom han i juni samma år, efter nya val till lagstiftande församlingen, och är fortfarande chef för regeringen. Sedan fyra av BJP:s lagstiftare avsagt sig sina platser i församlingen 29 januari 2005 är det dock osäkert om Parrikar kan sitta kvar vid makten mandatperioden ut.

Externa länkar


http://www.rediff.com/news/2000/oct/24goa4.htm "''IIT-man blir chefsminister i Goa''" - 24 oktober 2000
Kategori:Politiker i Goa
Kategori:Män
Kategori:Födda 1955
Kategori:Levande personer
de:Manohar Parrikar
en:Manohar Parrikar
hi:मनोहर पारिकर
te:మనోహర్ పారికర్

IIT

Indian Institute of Technology

AICCCR

All India Coordination Committee of Communist Revolutionaries

Kärt besvär förgäves (film)


Kärt besvär förgäves är en fransk/brittisk/kanadensisk film från Filmåret 2000 i regi av Kenneth Branagh. Filmen hade svensk premiär den 21 april Filmåret 2000.

Handling


Detta är en nyskapande tolkning av William Shakespeare 1500-talspjäs ''Kärt besvär förgäves''. Det är en musikal där handlingen är förlagd till 1930-talet, alldeles före andra världskriget, och innehåller sånger av bland andra George Gershwin och Irving Berlin. Flera rollfigurer är tillagda i filmen och förekommer inte i Shakespeares pjäs.

Filmmusik


''I get a kick out of you'' av Cole Porter
''They can' take that away from me'' av George Gershwin och Ira Gershwin
''The way you look tonight'' av Jerome Kern och Dorothy Fields
''Cheek to cheek'' av Irving Berlin
''I've got a crush on you'' av George Gershwin och Ira Gershwin
''Let's face the music and dance'' av Irving Berlin
''No strings (I'm fancy free)'' av Irving Berlin
''There's no business like showbusiness'' av Irving Berlin

Tagline


''A New Spin on the Old Song and Dance''

Rollista (i urval)


Alessandro Nivola - Ferdinand, kung av Navarra
Kenneth Branagh - Berowne, herre i konungens svit
Matthew Lillard - Longaville, herre i konungens svit
Adrian Lester - Dumain, herre i konungens svit
Alicia Silverstone - Prinsessan av Frankrike
Natascha McElhone - Rosalina, hovfröken
Emily Mortimer - Catharina, hovfröken
Carmen Ejogo - Maria, hovfröken
Richard Clifford - Boyet, herre i prinsessans svit
Daniel Hill - Mercade, herre i prinsessans svit
Timothy Spall - Don Adriano De Armado, spanjor
Anthony O'Donnell - Mal, page hos Don Adriano
Nathan Lane - Costard
Stefania Rocca - Jacquette
Geraldine McEwan - Holofernes, skolmästare
Richard Briers - Nathanael, präst
Jimmy Yuill - Dumm, konstapel

Externa länkar


Kategori:1930-talet på film
Kategori:Filmer 2000
Kategori:Franska komedifilmer
Kategori:Franska musikalfilmer
Kategori:Kanadensiska komedifilmer
Kategori:Kanadensiska musikalfilmer
Kategori:Brittiska komedifilmer
Kategori:Brittiska musikalfilmer
Kategori:Miramax Films
Kategori:Filmer i regi av Kenneth Branagh
Kategori:Engelskspråkiga filmer
de:Verlorene Liebesmüh’
en:Love's Labour's Lost (2000 film)
fr:Peines d'amour perdues (film)
it:Pene d'amor perdute (film)
ja:恋の骨折り損 (2000年の映画)
pl:Stracone zachody miłości (film 2000)

K. P. R. Gopalan

K. P. R. Gopalan, död 6 augusti 1997, var en indisk politiker som började sin politiska karriär i INC men senare kom att växla över till kommunisterna. Före den indiska självständigheten dömdes Gopalan till dödsstraff av Brittiska Indien myndigheterna.
När han lämnade Kongresspartiet anslöt sig Gopalan först till Communist Party of India. Vid partisöndringen 1964 följde han med utbrytarna till det nya partiet Communist Party of India (Marxist), där han kom att befinna sig i vänsterfalangen. Han fortsatte därför sin vandring 1967 till Naxalbariupproret i AICCCR. På grund av oenighet med denna organisation ska han ha grundat ett eget parti med namnet Communist Revolutionary Party före valen 1970.

Se även


A.K. Gopalan
Kategori:Indiska politiker
Kategori:Indiska kommunister
Kategori:Män
Kategori:Avlidna 1997
en:K. P. R. Gopalan
ml:കെ.പി.ആർ. ഗോപാലൻ

Kategori:Piteå kommun


Kategori:Kommuner i Norrbottens län
Kategori:Kommuner i Norrbotten
de:Kategorie:Gemeinde Piteå
en:Category:Piteå Municipality
nn:Kategori:Piteå kommun
pl:Kategoria:Gmina Piteå

Sis Ram Ola

Sis Ram Ola, född 30 juli 1927, är en indisk politiker och arbetsmarknadsminister i Manmohan Singhs Indiens regering.

Externa länkar


http://164.100.24.209/newls/Biography.aspx?mpsno=278 Officiell webbplats
Kategori:Indiska politiker
Kategori:Födda 1927
Kategori:Män
Kategori:Levande personer
en:Sis Ram Ola
mr:सीसराम ओला

Shankarsinh Vaghela

Shankarsinh Vaghela, född 21 juli 1940, är en indisk politiker och textilminister i Manmohan Singhs Indiens regering.
Kategori:Indiska politiker
Kategori:Män
Kategori:Födda 1940
Kategori:Levande personer
en:Shankersinh Vaghela

Raghuvansh Prasad Singh

File:Raghuvansh Prasad Singh.jpg
Raghuvansh Prasad Singh är en indisk politiker och minister för landsbygdsutveckling i Manmohan Singhs Indiens regering.
Kategori:Indiska politiker
Kategori:Män
Kategori:Födda 1946
Kategori:Levande personer
en:Raghuvansh Prasad Singh
hi:रघुवंश प्रसाद सिंह

Kamal Nath

Bild:Kamal Nath (cropped).jpg (2007)]]
Kamal Nath, född 18 november 1946, är en indisk politiker och minister för handel och industri i Manmohan Singhs Indiens regering.

Utmärkelser


Kamal Nath fick utmärkelsen ''FDI Personality of the Year 2007'' av FDI magazine och "Financial Times Business" för hans "aktiva ansträngningar för att attrahera utländska företag till Indien, gynna exporten liksom handel och investeringar".

Referenser


Kategori:Indiska politiker
Kategori:Män
Kategori:Födda 1946
Kategori:Levande personer
de:Kamal Nath
en:Kamal Nath
fr:Kamal Nath
ml:കമൽ നാഥ്
mr:कमल नाथ
ms:Kamal Nath
ta:கமல் நாத்

Anbumani Ramdoss

Läkare Anbumani Ramdoss, född 9 oktober 1968, är en indisk politiker och familje- och hälsovårdsminister i Manmohan Singhs Indiens regering.
Kategori:Indiska politiker
Kategori:Män
Kategori:Födda 1968
Kategori:Levande personer
en:Anbumani Ramadoss
hi:अंबुमणि रामदॉस
ta:அன்புமணி ராமதாஸ்
te:అన్బుమణి రామదాస్

Meira Kumar

Meira Kumar, född 1945 är en indisk politiker och minister för social rättvisa i Manmohan Singhs Indiens regering. Hon är dotter till politikern Jagjivan Ram och frihetskämpen Indrani Devi. Meira Kumars make är advokat i högsta domstolen och de har tre vuxna barn.
Kumar kan engelska, spanska, hindi, sanskrit och bhojpuri.

Källor


http://socialjustice.nic.in/meet/txt.htm
Kategori:Indiska politiker
Kategori:Födda 1945
Kategori:Kvinnor
Kategori:Levande personer
de:Meira Kumar
en:Meira Kumar
hi:मीरा कुमार
ml:മീര കുമാർ
mr:मीरा कुमार
ru:Кумар, Мейра
ta:மீரா குமார்

Dayanidhi Maran

Dayanidhi Mara är en indisk politiker och minister för kommunikation och IT i Manmohan Singhs Indiens regering.
Kategori:Indiska politiker
Kategori:Män
Kategori:Födda 1966
Kategori:Levande personer
en:Dayanidhi Maran
ml:ദയാനിധി മാരൻ
ta:தயாநிதி மாறன்

Priyaranjan Dasmunsi

Priyaranjan Dasmunsi, född 13 november 1945, är en indisk politiker och minister för vattenförsörjning i Manmohan Singhs Indiens regering.
Kategori:Indiska politiker
Kategori:Män
Kategori:Födda 1945
Kategori:Levande personer
bn:প্রিয়রঞ্জন দাশমুন্সি
en:Priya Ranjan Dasmunsi
mr:प्रिय रंजन दासमुन्शी

En stjärna föds (film, 1976)


En stjärna föds, amerikansk film från Filmåret 1976.

Om filmen


''En stjärna föds'' är Filmregissör av Frank Pierson och med Barbra Streisand i huvudrollen. Den hade svensk premiär den 12 augusti 1977.
Den är en nyinspelning av ''Skandal i Hollywood'' från Filmåret 1937 samt ''En stjärna föds (1954)'' från Filmåret 1954, men handlingen har flyttats från Hollywood värld till musikvärlden.
Den vann en Oscar för bästa originalmusik, den tilldelades Barbra Streisand och Paul Williams för låten ''Evergreen''.

Rollista (i urval)


Barbra Streisand - Esther Hoffman
Kris Kristofferson - John Norman Howard
Gary Busey - Bobbie Ritchie
Oliver Clark - Gary Danziger
Venetta Fields - Medlem av The Oreos
Clydie King - Medlem av The Oreos
Marta Heflin - Quentin

Soundtrack


Filmens soundtrack, framfört av Barbra Streisand och Kris Kristofferson, blev framgångsrikt, med bland annat en förstaplats på Billboard 200.
#"Watch Closely Now" - 3:49
#"Queen Bee" - 3:55
#"Everything" - 3:50
#"Lost Inside of You" - 2:54
#"Hellacious Acres" - 2:58
#"Evergreen (Love Theme From A Star Is Born)" - 3:04
#"The Woman in the Moon" - 4:49
#"I Believe in Love" - 3:13
#"Crippled Crow" - 3:30
#"Finale: With One More Look at You/Watch Closely Now" - 7:43
#"Reprise: Evergreen (Love Theme From A Star Is Born)" - 1:46

Externa länkar


Kategori:Filmer 1976
Kategori:Amerikanska dramafilmer
Kategori:Amerikanska musikalfilmer
de:A Star Is Born
en:A Star Is Born (1976 film)
es:Ha nacido una estrella (película de 1976)
fr:Une étoile est née (film, 1976)
it:È nata una stella (film 1976)
hu:Csillag születik (film, 1976)
ja:スター誕生 (1976年の映画)
pl:Narodziny gwiazdy (film 1976)
pt:Nasce uma Estrela (1976)
ru:Рождение звезды (фильм, 1976)

Kategori:Sollefteå kommun


Kategori:Kommuner i Västernorrlands län
de:Kategorie:Gemeinde Sollefteå
nn:Kategori:Sollefteå kommun
pl:Kategoria:Gmina Sollefteå

Kategori:Vara kommun


Kategori:Kommuner i Västra Götalands län
de:Kategorie:Gemeinde Vara (Schweden)
nn:Kategori:Vara kommun
pl:Kategoria:Gmina Vara

Frédéric Bastiat

Fil:Bastiat big.jpg
Claude Frédéric Bastiat, född ca 30 juni 1801 i Bayonne, Frankrike, död 24 december 1850 i Rom, Italien. Fransk klassisk liberal författare och politisk ekonomiteoretiker.

Biografi


Frédéric Bastiat var son till den rike köpmannen Pierre Bastiat och Marie-Julie Frechou. Modern gick bort när Frédéric Bastiat var sju, och fadern när han var nio, och han flyttade då till sin farfar och faster. Han studerade vid Soreze som hade många utländska elever. Vid sjutton års ålder tog han plats vid familjens företag vid farbrodern Henry de Monclars sida. Den praktiska sysselsättning tilltalade dock inte Bastiat, men kom att intressera honom för ekonomisk teori. 1825 dog hans farfar, och Bastiat blev då tillräckligt rik för att kunna sluta arbeta. Han valdes 1830 till fredsdomare och deltog i övrigt i hemortens kommunala liv.
Frédéric Bastiats egentliga karriär började inte förrän 1844, dän han insände en artikel till ''Journal des économistes'', där han angrep protektionismen. Artikeln väckte stor uppmärksamhet och Bastiat ägnade sig därefter uteslutande åt ekonomisk författarverksamhet. Till en början ägnade han sig huvudsakligen åt kritik mot protektionismen och grundade 1846 ''Association pour la liberté des échanges''. Han grundade även en frihandelsvänlig tidning, ''Libre-Échange''. Efter revolutionen 1848 kom han dock till den uppfattningen, att näringslivets frihet i än högre grad hotades av socialismen än protektionismen och ägnade sig därefter främst åt att bekämpa denna. 1848 invaldes han i folkrepresentantionen, där han dock inte kom att utöva något större inflytande.
Bastiat hade ådragit sig tuberkulos, troligen under sina resor i Frankrike när han försökte sprida sina ekonomiska teorier. Sjukdomen hindrade honom från att hålla fler tal, och hans politiska karriär fick därmed avbrytas.

Teorier


Bastiats åskådning påverkades av Jean-Baptiste Say. Bastiat deltog dock inte i debatten mellan anarkismen och minarkismen - han avled dessförinnan - men han synes se staten som något ofrånkomligt i så måtto att det var ett organ för praktiska göromål och därför något som måste tas med i beräkningen så länge den existerar. Följaktligen avvisade han helt tanken på en blodig revolution för att bli kvitt regeringen. Som harmoniekonom avfärdar Bastiat varje tanke på statligt ingripande i den fria ekonomin som onaturligt, och anser att en fullständig ekonomisk frihet kommer att skapa en harmonisk och välmående marknad.
Författarskapet inbegriper satiriska dokument och pamfletten ''Lagen'' (1850). Lagen består av begreppsdefinitioner, och tar sin utgångspunkt i att bestämma livet som moraliskt, fysiskt och intellektuellt liv. Lagen fyller till funktion att kollektivt säkra de individuella rättigheterna, där rätten till liv är en av de mest grundläggande rättigheterna. Om en nation skulle vara grundad på denna lag, som Bastiat kallar naturrätt, skulle det råda ett tillstånd av fred och rättvisa. Människor, menar Bastiat, kan dock plundra i stället för att arbeta och till sådan plundring räknar han protektionism, socialism och kommunism, som han kallar "samma planta i olika växtfaser". Kommunismen är en total plundring, och protektionalismen begränsar plundringen till vissa industrier. Rättvisa definieras som lika rättigheter, och om staten tillförsäkrar sina medborgare denna rätt, är kommunism, socialism och protektionalism orätt plundring.
Bastiat är känd för sin humoristiska och lättlästa stil, vilket märks särskilt tydligt i satirskriften ''Petition''. I Petition talar Bastiat för tillverkarna av stearinljus, fotogenlampor och alla andra belysningsverktyg och föreslår att de franska politikerna förbjuder solen. Detta, menar Bastiat, skulle leda till en stor ökning i försäljningen av stearinljus och fotogenlampor. När detta sker, måste tillverkarna av stearinljus köpa in vax och andra material för att tillverka fler ljus, och så vidare. Att förbjuda solen skulle på så sätt förbättra hela ekonomin. Petition är menad som en parodi på protektionism, genom att driva principen ''in absurdum'', men resonemanget är mycket likt keynesianismens teori om multiplikatoreffekten.
Han har kommit att påverka bland annat Friedrich von Hayek, Milton Friedman och Ronald Reagan.

Källor


Svensk uppslagsbok. Malmö 1939

Externa länkar


http://www.liberalismen.com/bastiat.shtml Frédéric Bastiat - harmoniliberalen
http://bastiat.org/ Läs några av hans verk bl.a. "Petition of the candlestickmakers" och "What is seen and what is not seen". (Engelska, Spanska, Franska)
http://www.mises.se/?authors=frederic-bastiat Frédéric Bastiat - artikelarkiv
Kategori:Franska rättsfilosofer
Kategori:Politiska teoretiker
Kategori:Franska författare
Kategori:Franskspråkiga författare
Kategori:Födda 1801
Kategori:Avlidna 1850
Kategori:Liberaler
Kategori:Män
af:Frédéric Bastiat
ar:فردريك باستيا
az:Frederik Bastiat
bg:Фредерик Бастиа
ca:Frédéric Bastiat
cs:Frédéric Bastiat
de:Frédéric Bastiat
el:Φρεντερίκ Μπαστιά
en:Frédéric Bastiat
es:Frédéric Bastiat
eo:Frédéric Bastiat
eu:Frédéric Bastiat
fr:Frédéric Bastiat
gl:Frédéric Bastiat
hi:फ्रैडरिक बास्तियात
it:Frédéric Bastiat
he:קלוד פרדריק בסטייה
jbo:frederik. bastiat
nl:Frédéric Bastiat
no:Frédéric Bastiat
pl:Frédéric Bastiat
pt:Frédéric Bastiat
ro:Frédéric Bastiat
ru:Бастиа, Фредерик
sk:Frédéric Bastiat
fi:Frédéric Bastiat
tr:Frédéric Bastiat
uk:Фредерік Бастіа
zh:弗雷德里克·巴斯夏

Frederic Bastiat

Frédéric Bastiat