Lindholmen, Göteborg


Fil:Lindholmspiren september 2010.jpg vid Lindholmspiren.]]
Lindholmen är en stadsdel och ett primärområde i Göteborg tillhörande stadsdelsnämndsområde Göteborgs stadsdelsnämnder på Hisingen vid Göta älvs norra strand.
Området började planeras efter det att verksamheten vid Lindholmens varv, som tidigare låg på denna plats, upphörde 1976 och den stora ytan på Hisingens älvstrand, låg tom. Numera finns här en större koncentration av bostäder, företag och skolor. Stadsdelen har en areal på 104 hektar.

Utveckling av området


Älvstranden utveckling AB ibland förkortat ÄUAB är ett kommunalt bolag som har fått ansvaret för utvecklingen av Norra Älvstranden och Södra älvstranden i Göteborg och som varit en starkt drivande kraft kring Lindholmens utveckling.<BR>
Det tidigaste initiativet till bevaring av området gjordes av Föreningen Slottsberget-Lindholmen. Deras kampanj för att bevara Lindholmen resulterade i att kommunfullmäktige med rösterna 78 mot 3 beslöt att rädda och förnya området.
Exempel på utbildningsinstitutioner på Lindholmen: Lindholmen Science Park, Polhemsgymnasiet, Bräckegymnasiet, Slottsbergsgymnasiet, Yrkestekniska Gymnasiet, Lindholmens gymnasium, Centrina, Ester Mosessons gymnasium, Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium, Mikael Elias teoretiska gymnasium, IT-universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska högskola.
Namnet Lindholmen kom av den lindbevuxna ö som ända fram till 1855 var avskild från fastlandet och är känt sedan 1333 efter den kungsladugård, Lindholmen, som låg på det närliggande Slottsberget.
Exempel på företag som ligger på Lindholmen: Ericsson, Sigma AB, Teleca, Semcon, Volvo Personvagnar, Sveriges Television, Sveriges radio och Mobitex.
Även Landsarkivet i Göteborg har delar av sina lokaler förlagda till Lindholmen, på Polstjärnegatan.

Kommunikationer


Lindholmen har vägförbindelser till Frihamnen (via Lundby Strandgata), Ättestupan vid Lundbyleden, Sannegårdshamnen samt Eriksbergs köpcentrum.
Redan när det nya Lindholmen växte fram, planerade man efter bra kollektivtrafik, av flera anledningar:
Miljöskäl
Kapacitetsskäl - ett väl utbyggt Lindholmen kan inte hantera att alla åker med egna bilar och parkerar i området.
Attraktionskraft - människor måste få reella möjligheter att välja det transportsätt som tilltalar dem. Därför är även cykelbanorna väl utbyggda i området.
Älvsnabben (färjelinje) har gått till Lindholmen från Rosenlundskanalen sedan den startades. I början av 90-talet började man trafikera sträckan Klippan-Eriksberg, Göteborg-Lindholmen-Rosenlundskanalen-Lilla Bommen med halvtimmestrafik. Med moderna båtar, som är de enda fartyg som har tillåtelse att överskrida maxhastigheten 5 knop i Göta Älv, har färjetrafiken blivit ett bra alternativ till att använda Göta Älv-bron eller Älvsborgsbron om man promenerar eller cyklar till/från området.
2003 flyttade färjeläget från Lindholmsgymnasiet till en hamnbassäng något längre österut, vilket blev mer centralt för de flesta i området efter att Ericsson, Sigma och Navet-husen hade uppförts. Det nya färjeläget kallades Lindholmspiren, efter den pir dessa tre hus hade uppförts på. Samtidigt startade också Älvsnabbare, en skyttelbåt som endast trafikerar sträckan Rosenlund-Lindsholmspiren för att kunna avlasta Älvsnabben.
File:Bussgatan Lindholmen.jpg
I samband med att det nya Lindholmen växte fram gjorde man också om gatutrafiken i området. Bland annat anlade man Lindholmsallén, en lindomgärdad allé med bussgata i mitten och övrig trafik på sidorna. Bussgatan är anpassad för att man i framtiden ska kunna starta spårvagnstrafik, något som inte är aktuellt i dagsläget. Bussgatan går från Lundby Strandgata i öster, via Lindholmen och Sannegårdshamnen, genom bostadsområdena i Eriksberg till Eriksbergshallen i väster. Utrymme finns även för att fortsätta bussgatan längs med Lundby Strandgata till Frihamnen, parallellt med Göteborgs hamnbana.
Göteborgs första stombusslinje, nummer 16, går genom Lindholmen, mot Eketrägatan i väster och via Götaälvbron och centrum till Högsbohöjd i söder. Under högtrafik går det skyttelbussar mellan Göteborgs centralstation och Lindholmen, och ibland skyltar bussarna om till stombuss 17 mot Östra Sjukhuset, för att undvika att passagerare som ska vidare behöver byta buss i centrum.
Det finns även bussar mot Frölunda Torg, Backaplan och Backa, samt ett antal industribussar mot ytterhamnsområdena.

Datakommunikation


Då flera företag i området är IT-intensiva, har man redan i planeringen av området infört flera nodrum som innebär att företag snabbt kan upprätta höghastighetskommunikation mellan varandra, utan att behöva anlita teleoperatörer.

Framtiden


Det byggs fortfarande på Lindholmen. "Navet 2" har byggts 2009-2010, då det befintliga Navet-huset har fullt på hyrbar kontorsyta och ytterligare ett hus, Kuggen (Lindholmen) började byggas hösten 2010. Kuggen kommer att ligga mellan Navet och Jupiter med inglasade broar vilket innebär att Science Park naturligt byggs ihop med Chalmers lokaler. Parkeringssituationen i området ses också över, man har till exempel planer på parkeringsgarage i flera våningar. Navet 2 och vissa planerade byggnader byggs på parkeringsplatser och fler arbetsplatser och färre parkeringsplatser går inte ihop.
File:Radisson Blu Riverside Hotel, Lindholmen, Gothenburg, Sweden.jpg

Övrigt


''Loppis'', hette den gamla bion i området, som låg i Aftonstjärnan (teater)s hus.

Se även


Borgen Lindholmen
Lindholmens varv
Slottsberget
Östra Hisings härad

Referenser

Tryckta källor


Göteborg berättar om igen, Bengt A. Öhnander 1997 s.62-65

Vidare läsning


Externa länkar


http://www.lindholmen.se Lindholmen Science Park
http://www.navet.info/ Om huset Navet
http://www.alvstranden.com Älvstrandens Utvecklings AB
http://www.vasttrafik.se Västtrafik
http://www.styrsobolaget.se/63.aspx Styrsöbolaget, kör färjorna Älvsnabben och Älvsnabbare
http://www.ytc.educ.goteborg.se/ Yrkestekniskt gymnasium, på Lindholmen
http://www.centrina.se/ Centrina
http://www.chl.chalmers.se/ Chalmers tekniska högskola på Lindholmen
Kategori:Stadsdelar i Göteborg
Kategori:Primärområden i Göteborg
Kategori:Lindholmen
Kategori:Hisingen

Claudius Clavus

Claudius Clavus, ''Claudius Claussøn Swart,'' (född 14 september 1388, dödsår okänt) dansk geograf som anses ha ritat den första någorlunda korrekta kartan över Norden.
Han ska ha fötts i byn Salling på Fyn, Danmark. Omkring 1412 påbörjade han resor i Norden och kan ha kommit så långt norrut som till 70:e breddgraden. Omkring 1423-24 anländer han till Rom där han blir bekant med kardinal Giordano Orsini och påvens sekreterare Francesco Poggio, vilka bägge arbetar med att uppdatera äldre kartverk, och Clavus blir den som bidrar med kunskaper om Norden, i synnerhet om Island och Grönland om vilka kunskaperna i Rom var mycket dåliga.
Clavus alla originalverk är försvunna men delar finns återtryckt bland annat i verk av de tyska kartograferna Donnus Nicholas Germanus och Henricus Bartellus Germanus.
Kategori:Födda 1388
Kategori:Danska kartografer
Kategori:Män
Kategori:Avlidna 1400-talet
da:Claudius Clavus
de:Claudius Clavus
en:Claudius Clavus
it:Claudius Clavus
fi:Claudius Clavus

Lindholmen Science Park


Bild:Lindholmen Science Park.jpg, ritad av arkitekt Gert Wingårdh, till höger.]]
Lindholmen Science Park är en internationell Science Park med inriktning mot tre områden: Mobilt Internet, Intelligenta fordon och transportsystem samt Modern media och design. Ett av bolagets huvudsyften är att skapa samverkan mellan näringsliv, högskola och samhälle, både på det nationella och internationella planet. På Lindholmen i Göteborg finns test och utvecklingsmiljöer som stimulerar till samarbete och skapar förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft i Västsverige. Där drivs bland annat ett stort antal projekt inom ramen för Test Site Sweden, en neutral mötesplats för gemensamma forskningsprojekt inom Intelligenta Transport System (ITS) på uppdrag av VINNOVA, och Security Arena. På Lindholmen samverkar Chalmers, Göteborgs universitet och IT-universitetet i Göteborg med det högteknologiska näringslivet och samhället i olika utvecklingsprojekt. Det finns ca 275 företag med 9 000 anställda på Lindholmen och de största bolagen är Volvo Cars, Volvo Technology, Ericsson, IBM, Semcon och SVT. Campus Lindholmen omfattar 9 000 personer med studenter, forskare, lärare och gymnasiestuderande.
Huvudaktörer i Lindholmen Science Park AB är Göteborgs stad, Chalmers, Göteborgs universitet, Volvo Group, Ericsson, Volvo Cars, Business Region Göteborg, TeliaSonera, Saab Group, Telenor och Trafikverket.

Källor


Dagens Industri, 2000-12-14, ''Ericssons bygge satte fart på Hisingen'' — om förloppet som ledde fram till etablerandet av Lindholmen Science Park.
;Fotnoter

Externa länkar


http://www.lindholmen.se Officiell webbplats
http://www.testsitesweden.com Test Site Sweden
Kategori:Göteborg
Kategori:Företag med ägande av Göteborgs kommun
Kategori:Lindholmen
en:Lindholmen Science Park

Kim Hill

Kim Hill kan vara:
Kim Hill (kristen sång), kristen amerikansk sångerska.
Kim Hill (soul), soulsångerska, tidigare medlem i Black Eyed Peas.
Kim Hill (radio), radiopersonlighet från Nya Zeeland.
pl:Kim Hill

Hariette Fastbom

Harriette Fastbom

King Billy

Vilhelm III av England

Billund


Billund är en ort (stad) i Billunds kommun på Jylland i Danmark. Själva tätorten Billund har 6.000 invånare och kommunen 26.000 invånare. Billund är förmodligen mest känd för att Legoland ligger där, och även för att Jyllands största flygplats, Billunds flygplats, ligger där.

Se även


Billunds flygplats
Legoland
Kategori:Orter i Region Syddanmark
Kategori:Lego
da:Billund
de:Billund
en:Billund, Denmark
id:Billund
is:Billund
it:Billund
hu:Billund
ka:ბილუნდი
nl:Billund (plaats)
nn:Billund
pl:Billund
ro:Billund
ru:Биллунн
vi:Billund

Otto Sandgren

Otto Sandgren, född ''Carl-Otto Johannes Esais Sandgren'' 6 juli 1894 i Stockholm, död 1 juni 1983 i Stockholm, var en svensk skådespelare och radiotjänsteman. Han var gift med skådespelaren Harriette Fastbom.

Filmografi

Externa länkar


Kategori:Svenska skådespelare
Kategori:Svenska operettsångare
Kategori:Män
Kategori:Födda 1894
Kategori:Avlidna 1983

Schliffenplanen

Schlieffenplanen

Kategori:Sannolikhetsfördelningar


Kategori:Sannolikhetsteori
Kategori:Statistik
ca:Categoria:Distribucions de probabilitat
cs:Kategorie:Náhodná rozdělení
de:Kategorie:Wahrscheinlichkeitsverteilung
el:Κατηγορία:Κατανομές
en:Category:Probability distributions
es:Categoría:Distribuciones de probabilidad
eo:Kategorio:Probablodistribuoj
fa:رده:توزیع‌های احتمالات
fr:Catégorie:Loi de probabilité
ko:분류:확률분포
it:Categoria:Distribuzioni di probabilità
he:קטגוריה:התפלגויות
lt:Kategorija:Skirstiniai
nl:Categorie:Kansverdeling
ja:Category:確率分布
nn:Kategori:Sannsynsfordelingar
pl:Kategoria:Rozkłady prawdopodobieństwa
pt:Categoria:Distribuições
ro:Categorie:Distribuții de probabilitate
ru:Категория:Распределения вероятностей
simple:Category:Probability distributions
sk:Kategória:Náhodné rozdelenia
sl:Kategorija:Verjetnostne porazdelitve
su:Kategori:Probability distributions
fi:Luokka:Todennäköisyysjakaumat
tr:Kategori:Olasılık dağılımları
uk:Категорія:Ймовірнісні розподіли
ur:زمرہ:توزیعِ احتمال
vi:Thể loại:Phân phối xác suất

Diracfördelning

Diracs delta-funktion

Matrismultiplikation

matris

Johan Nilsson Guiomar


Johan Nilsson Guiomar, född 15 mars 1985, är en svensk fotbollsspelare.
Nilsson Guiomars moderklubb är Eriksfälts FF. Han kom till Malmö FF som 13–14-åring. Spelar som back och kan spela på såväl höger- som innerbacksplatsen. Efter en tid som utlånad till Mjällby AIF kom han till den norska klubben Kongsvinger IL inför 2007 års säsong. Inför kommande säsong år 2010 kommer han att spela i allsvenskan och tillhöra klubben Trelleborgs FF.

Källor

(Statistik MFF 2004) (Statistik MFF 2006) (Statistik MFF 2003, 2005 & MAIF 2006)
http://www.kil.no/lagene/vis.php?id=7 Profil på KIL:s webbplats
http://svenskfotboll.se/landslag/u21-herr/tidigare-ar/spelaret-2004/spelare-2004/ "U21 herrlandslagens spelare 2004". Läst 4 augusti 2009.
http://www.fotbollskanalen.se/1.1365342/2009/11/30/tff_forstarkt_av_atervandare. Läst 2 december 2009.
http://www3.trelleborgsallehanda.se/sport/tff/article579972/TFF-varvar-svensk-back-fran-Norge.html Läst 2 december 2009.
Kategori:Svenska fotbollsspelare
Kategori:Spelare i Malmö FF
Kategori:Spelare i Mjällby AIF
Kategori:Män
Kategori:Födda 1985
Kategori:Levande personer
en:Johan Nilsson Guiomar
no:Johan Nilsson Guiomar

Karl XII:s möte med August den starke

Karl XII:s polska fälttåg

Sörmarken

Borås

Debreczen

Debrecen

Standarder för sändningshastighet inom telegrafi

Se Morsealfabetet.

WORD-standard


Vid de tidigaste hastighetstävlingarna i USA för telegrafister tog man helt enkelt ordet ''WORD'' som referens, 4 tecken per ord. Kanske är det just detta som är den historiska förklaringen till måttet "words—per—minute" (WPM).
Observera att det här är fråga om amerikansk morsekod. Tidsavståndet mellan tecken inuti ett ord och tidsavståndet mellan ord var inte standardiserat, och dokumentationen vid de första tävlingarna var det lite si och så med, i varje fall i den form den blivit bevarad till eftervärlden. Det har därför efteråt diskuterats åtskilligt om vilken hastighet som rapporterade rekord ''egentligen'' innebar.
Låt oss överslagsvis anta följande proportioner:
kort teckendel 1 enhet
avstånd mellan teckendelar i ett "odelat tecken" (W och D) 1 enhet
lång teckendel 3 enheter
uppehåll inuti ett "delat" tecken förlängt till 2 enheter (O och R). Icke standardiserat, här godtyckligt valt
avstånd mellan tecken inom ett ord 3 enheter
avstånd mellan ord 5 enheter
I uppställningen nedan markeras teckenmellanrum med | och ordmellanrum med ||. W O R D — ——— ——— | — — | — — — | ——— — — || 9 3 4 3 6 3 7 5 Summa 40 enheter
Som jämförelse visas här hur det skulle bli med internationella koden enligt nuvarande standard: W O R D — ——— ——— | ——— ——— ——— | — ——— — | ——— — — || 9 3 11 3 7 3 7 7 Summa 50 enheter
Detta innebär att, åtminstone för just ordet WORD, och något förenklat, att American Morse är effektivare än den internationella koden. ("Man får mer sagt på kortare tid.") Vid en längre text ändras förutsättningarna för jämförelsen, som också är språkberoende, eftersom frekvensen av enskilda tecken varierar i olika språk. Det var dock en allmän uppfattning bland telegrafister som behärskade bägge systemen, att American Morse var mest tidseffektivt av de två. Denna uppfattning var då begränsad till att gälla enbart engelska språket.

PARIS-standard


Vid en internationell telegrafikonferens i Paris bestämde man att referensordet för telegramhastighet skulle vara just ordet PARIS. Vid denna tidpunkt gällde att ordmellanrummet skulle vara 5 enheter: P A R I S – ––– ––– – | – ––– | – ––– – | – – | – – – || 11 3 5 3 7 3 3 3 5 5 Summa 48 enheter
Som tidigare nämnts justerades ordmellanrummet sedermera till 7 enheter, vilket då medförde att referensordet numera omfattar 50 enheter. Detta har då den effekten att hastigheten måste ökas 4 % för att man på given tid ska hinna med lika många ord som förut med bara 5 enheters ordmellanrum.
Som en kuriositet kan nämnas att ordet MORSE ger precis samma resultat: M O R S E ——— ––– | ––– ––– ––– | – ––– – | – – – | – || 7 3 11 3 7 3 5 3 1 5 Summa 48 enheter (50 efter ordmellanrumjusteringen)
Det hade ju passat bra om man hade valt MORSE som referensord, men det var det tydligen ingen som kom på det vid Paris-mötet, och därför blev referensordet PARIS, vilket gäller alltjämt.

KANON-standard


Referensordet PARIS är inte riktigt representativt som medelvärde för längden av morsetecknen, när man sänder text på svenska språket. Bl a har vi ju våra nationella bokstäver ''Å, Ä'' och ''Ö'', som alla är "långa" morsetecken, men som inte finns alls i många andra språk. Man har kommit fram till att ordet KANON bättre representerar svenska språket, och därför lämpar sig som referensord för svensk klartext. K A N O N ——— — ——— | — ——— | ——— — | ——— ——— ——— | ——— – || 9 3 5 3 5 3 11 3 5 7 Summa 54 enheter
Ska man hinna med KANON med 54 enheter på samma tid som PARIS med 50 enheter måste man alltså öka takten med 8 %. Detta är så pass mycket att det blir högst påtagligt för telegrafisten. Detta är ett välkänt faktum för svenska militärtelegrafister: Klartext (hastighet enligt KANON-standard) är svårare än krypto (hastighet enligt PARIS-standard). Kryptotext är nämligen alltid indelad i grupper om 5 tecken, och Å, Ä, Ö och de "långa" skiljetecknen förekommer normalt inte i kryptotext. Medellängden av orden i en längre svensk normaltext är större än 5. För telegrafisten innebär det att man vid kryptotext oftare får tillfälle att "vila sig" eller "springa ikapp" i de relativt långa pauserna (7&nbsp;enheter) i ordmellanrummen än vid klartext.

CODEZ- och CODEX-standard


Som referensord för ''American Morse Code'' föreslogs just ordet CODE som alternativ till WORD. C O D E – – – | – – | ––– – – | – || 6 3 4 3 7 3 1 5 Summa 32 enheter
Detta var ju väsentligt kortare än WORD:s 40 enheter och rakt inte jämförbart som hastighetsmåttstock. Av outrett skäl ökade man med ett tecken och valde ett retfullt svårt tecken tillsammans med CODE, nämligen Z. C O D E Z – – – | – – | ––– – – | – | – – – – || 6 3 4 3 7 3 1 3 8 5 Summa 40 enheter
Detta blir exakt lika långt som WORD! En ren gissning är att detta är embryot till senare standard med 5-ställiga kryptogrupper. Den som felfritt kunde sända och ta emot CODEZ (bl a) blev godkänd vid ett telegraferingsprov.
Det har förekommit även varianten C O D E X – – – | – – | ––– – – | – | – ––– – – || 6 3 4 3 7 3 1 3 9 5 Summa 41 enheter
som ju har med CODEZ jämförbar längd, men innebär en extra svårighet genom att X har ''nästan'' samma rytm som slutet på O tillsammans med D. Bara en skicklig telegrafist klarar detta.
CODEZ / CODEX gällde länge som referens för "Words per minute", WPM, vid utbildningen av militärtelegrafister vid US Signal Corps (de nordamerikanska signaltrupperna). Det hängde kvar även sedan man slutat med American Morse Code och övergått till International Code. Med detta som mått är det lättare att uppnå en viss hastighet uttryckt i WPM än om referensen är PARIS (50 teckendelar per ord).
Som jämförelse visar vi här hur det tar sig ut med ITA-1: C O D E X ——— — ——— — | ——— ——— ——— | ——— — — | — | ——— ——— — — || 11 3 11 3 7 3 1 3 11 7 Summa 60 enheter
Här spelar det ingen roll om man väljer CODEZ eller CODEX eftersom X och Z är lika långa vid ITA-1.
Men tar man CODEX som referens för mätning av WPM så blir det väsentligt snabbare (= svårare) med ett visst WPM-tal än mätt med PARIS som referensord.
Dessa exempel visar att måttet WPM inte är entydigt; man kan aldrig vara säker på hur fort det ''verkligen'' går, när ett visst WPM-tal uppges.

Feet-metoden


''Feet-metoden'' innebär att hastigheten anges som det antal Fot (enhet) (0,3048&nbsp;m) av en hålremsa som på 1&nbsp;minut genomlöper en remstransmitter system Frederick George Creed.

Baud och prickräkning


Baud (förkortat ''Bd)'' är ett hastighetsmått vid dataöverföring. Det avser överföring av en symbol/sekund. Vid telegrafi är en symbol = enhetsintervallet, som är den tid det tar att sända en kort signal, en ''prick.'' 1&nbsp;Bd innebär då en prick per sekund. När man mäter telegraferingshastigheten med standardord (=&nbsp;PARIS) anger man antalet ord per minut. (WPM, words per minute.) Exempelvis hastigheten 10&nbsp;WPM innebär då att man ska sända ordet PARIS 10 gånger på precis en minut (=&nbsp;60&nbsp;sekunder). På annan plats i denna artikel visas att PARIS innehåller 50&nbsp;enhetsintervall (inklusive tiden för pausen om 7 enheter mellan ord). På 1&nbsp;minut ska då sändas 10&nbsp;·&nbsp;50 = 500&nbsp;enhetsintervall. Uttryckt i Bd motsvaras alltså 10&nbsp;WPM av 500/60&nbsp;=&nbsp;8,33&nbsp;Bd. I många länder, till exempel Sverige, är det praxis att inte räkna antalet ord, utan i stället antalet tecken, då telegraferingshastighet ska anges. Eftersom normalordet PARIS innehåller 5 tecken ger då en enkel multiplikation att 10&nbsp;WPM motsvaras av 5&nbsp;·&nbsp;10&nbsp;=&nbsp;50&nbsp;tecken per minut, ''50-takt.''
Det vetenskapliga sättet att mäta telegraferingshastighet är att ange hastigheten i Bd. Då slipper man alla problem med speciella morsetecken, som inte finns i alla språk (t&nbsp;ex svenskans Å, Ä och Ö), hur man ska räkna skiljetecken och siffror, att medelordlängden i klarspråk inte är 5 som i referensordet PARIS o.s.v.. Ett stickprov på texten i denna artikel ger som resultat att medelordlängden här är ungefär 14&nbsp;tecken, alltså nästan 3 gånger så mycket som referensordet. Andra språk ger andra resultat.
Vid undersökningar av tillförlitligheten vid telegrafimottagning under svåra omständigheter (svag önskad signal störd av starka oönskade signaler, fädning), jämförelser med andra trafikslag, olika modulationsmetoder o.s.v. har Internationella Teleunionen (ITU) fastställt referenshastigheten till 8&nbsp;Bd. Detta är detsamma som <sup>1</sup>/<sub>8</sub> sekund (=&nbsp;125&nbsp;ms) per enhetsintervall.
Ovan visades att 50-takt motsvaras av 8,33&nbsp;Bd. Härav kan lätt proportioneras att 8&nbsp;Bd motsvaras av 50&nbsp;·&nbsp;8&nbsp;/&nbsp;8,33 = 48-takt, vilket av även vana telegrafister anses vara en rimlig takt under svåra trafikförhållanden. (Under goda trafikförhållanden kan en van telegrafist sända och ta emot i den dubbla hastigheten och mer därtill.)
Kategori:Telegrafi

Kategori:Telegrafi


Kategori:Telekommunikation
be:Катэгорыя:Тэлеграф
de:Kategorie:Telegrafie
en:Category:Telegrams
fa:رده:تلگراف
fr:Catégorie:Télégraphie
it:Categoria:Telegrafia
ja:Category:電報
pt:Categoria:Telegramas
ru:Категория:Телеграф
zh:Category:电报

Genetisk kod

#redirectGenetiska koden

Hastighetsrekord vid telegrafimottagning

Vid en tävling i hörmottagning i USA, för nu ganska många år sedan, noterades rekordet 75,1 ''Words&nbsp;per&nbsp;minute'' (WPM). Detta rekord, sattes av Ted McElroy (numera avliden). Han var yrkestelegrafist i yngre dar, men startade en firma som tillverkade Telegraferingsnyckel och så kallade sounders. Under andra världskriget konstruerade hans företag fotocelltransmittern, varav ett stort antal levererades till det amerikanska försvaret. Efter kriget hamnade många av dessa fotocelltransmittrar, som överskottsmaterial i svenska försvaret.
Vad McElroys rekord egentligen innebar som prestation har diskuterats mycket, då många omständigheter kring världsrekordförsöket är dunkla.
Hur många tecken ansågs utgöra ett ord: 4 eller 5? De första tävlingarna gjordes med 4-ställiga ord, och vissa uppgifter gör gällande att hastighetskalibreringen av den sändare som användes vid rekordförsöket, hade gjorts med ordet ''WORD'' som referens. Om en 4-ställig referens såsom ''WORD'' antas, motsvarar det 75,1 WPM eller 300,4 tecken per minut. Om istället 5-ställiga ''PARIS'' används som referens motsvarar det 375,5 tecken per minut, alltså väsentligt mycket mer.
Användes American Morse eller Continental Morse vid försöket? Enligt vissa källor var det American Morse, men helt säkert belägg för detta saknas.
Var kravet att mottagningen skulle vara 100&nbsp;% felfri vid nedskrift, eller var det tillåtet för den tävlande att vid genomläsning efter provets slut, rätta eventuella misstag eller överhoppningar?
''Läslig'' handskrift i dessa hastigheter, ligger långt över mänsklig förmåga. Rekordförsöken gjordes med nedskrift med skrivmaskin, och inget är väl att säga emot detta. Detta kan jämföras med vad en duktig maskinskrivare förmår. I maskinskrivningssammanhang brukar man ha måttet ''antal nedslag per 3 minuter''. På handelsskola brukar man ha en norm på 450 nedslag per 3 minuter för betyget ''Godkänd'' för nybörjare, vilket då motsvarar 150 nedslag per minut. En någorlunda driven maskinskrivare, ligger omkring 900 nedslag per 3 minuter, då motsvarande 300 nedslag per minut. För radioexpeditörerna vid Telegrafverkets Radiocentral, var minimikravet 900 nedslag per 3 minuter. Vid skrivmaskinstävlingar brukar vinnaren nå en bit över 1000 nedslag per 3 minuter, vilket motsvarar ungefär 350 nedslag per minut eller lite över 5 nedslag per sekund.
Lägg märke till att i fallet skrivmaskin räknas antalet ''nedslag'', det vill säga inklusive blankstegen mellan ord, vilket "ger poäng" då prestationen ska betygsättas. När man vid telegrafering räknar antalet tecken, hoppar man över mellanrummen mellan ord. Detta drar ned trafikavverkningen, och ger inga poäng. Det gör att jämförelsen mellan telegraferingshastighet och skrivmaskinshastighet, haltar något. Bortser man från detta finner man att Ted McElroy ändå måste ha varit skicklig på skrivmaskin också, och fråga är om det var fingerfärdigheten på tangenterna eller förmågan i öron och hjärna vid omsättning av ljud till muskelrörelse som satte gränsen.
Det sägs att ingen ännu har slagit McElroys rekordnotering. Men då har man nog vid senare rekordförsök använt ITA-1 och inte American Morse (som faktiskt har något högre avverkningskapacitet än ITA-1) och dessutom tillämpat PARIS-standard, vid hastighetsinställningen. Så sannolikt är förutsättningarna inte jämförbara.
Vetenskapligt gjorda försök för att utröna människans möjlighet att uppfatta korta pulser, pekar mot att det för en normalperson ligger omkring 4&nbsp;millisekunder, vilket motsvarar 250 tecken per min. Är pulståget snabbare än så, uppfattar normalpersonen det som en sammanhängande knarrig ton, och har svårt höra någon skillnad på lång och kort teckendel. Detta hindrar ju inte att somliga individer, klarar ännu kortare pulser.
Det finns några tiotal individer i världen, som vid tävlingar där det gäller att avkoda anropssignaler i stigande hastighet, klarat upp till 1000 tecken/minut men då gäller det som sagt korta sekvenser, med maximalt cirka tio tecken, se Morsetävlingsprogrammet RUFZ, Internationella topplistan: http://www.rufzxp.net/toplist.htm Det finns dock hundratals individer i världen, som med lätthet kommunicerar med radiotelegrafi runt 300 tecken per minut. Det skall sägas att många trafikförkortningar används, men även ren klartext då namn, bostadsort, väderrapport etc. skall meddelas. Den verkliga teckenhastigheten ligger alldeles oavsett hur man räknar betydligt över den teoretiska maxgränsen på 250 tecken per minut i dessa fall. Flertalet av dessa individer är medlemmar i någon av de intresseföreningar som finns för extrem höghastighetstelegrafi så intresset för detta är betydande, främst bland radioamatörer. Dessa individer tränar också regelbundet, som vilken elitidrottsman i världseliten som helst. De tar detta på största allvar. I många länder i forna östblocket, är hastighetstävlingar regelbundet förekommande, och telegrafi räknas som en idrott som inordnas under ländernas idrottsförbund. Många i världseliten har tävlat och tränat i tiotals år, för att komma upp i dessa extrema hastigheter.
En vanlig tonhöjd vid hörmottagning ligger omkring 500&nbsp;Hz. En period av denna frekvens är 2&nbsp;ms lång, vilket innebär att en teckendel i 250-takt omfattar bara 2&nbsp;perioder, om frekvensen är 500&nbsp;Hz. Det är värt att notera att C E Shannon teorem säger, att om man vill överföra en information om B bit/s, krävs att överföringskanalen har en bandbredd på minst 2B&nbsp;Hz. Det ger stöd för att de gjorda försöken, visar ett rimligt resultat. Tillämpat på praktisk telegrafering, ger detta alltså följande riktlinjer för val av tonhöjd vid mottagningen:
Om man sänker tonhöjden ett gott stycke under 500&nbsp;Hz –&nbsp;vilket många erfarna telegrafister föredrar,&nbsp;– försämras möjligheterna att tolka mycket snabb sändning
Om man vill ta emot sändningar över ca 250&nbsp;tecken per minut, måste avlyssningstonhöjen hållas över 500&nbsp;Hz.
Vidare bör man tänka på följande: Morsesignaler är i princip fyrkantpulser, men om bandbredden är liten i förhållande till pulsbredden, blir tecknet "mjukt" (lång stigtid), d.v.s. det "tar tid" innan tonstyrkan ökat så mycket från noll, att örat uppfattar att signalen har dykt upp. Konsekvensen blir att hjärnan får kortare tid på sig för att tolka signalen, gränsen för högsta möjliga hastighet sjunker. En tumregel säger att för att en utsänd fyrkantpuls ska tillnärmelsevis vara fyrkantig när den ska detekteras, måste bandbredden vara minst 5 gånger pulsfrekvensen. Detta resonemang pekar mot att om man vill ta emot i, säg 300-takt (1 teckendel = 3,3&nbsp;ms) bör 1&nbsp;period av mottagningssignalen vara en femtedel av detta, d.v.s. 0,667&nbsp;ms motsvarande frekvensen 1&nbsp;515&nbsp;Hz.
Hur låter en ton på 1&nbsp;515&nbsp;Hz? Den som inte har en tongenerator, men disponerar något musikinstrument kan (grovt räknat) lyssna ungefär 2&nbsp;oktaver upp från ''ett-strukna a''. Det är högre än vad många telegrafister normalt använder vid mottagning!

Se även


Telegrafi
Morsealfabetet
Kategori:Telegrafi