Han som föddes att möta mörkret


Han som föddes att möta mörkret (engelsk originaltitel: ''Chronicles of Ancient Darkness'') är en serie fantasy-böcker skrivna av Michelle Paver. ''Han som föddes att möta mörkret'' är Pavers första bokserie för barn. Boken utspelar sig för 6000 år sedan och handlar om en pojke som heter Torak som kämpar mot ondskan som dödade hans far. Torak lämnas ensam i Storskogen efter att hans far dött. Torak hittar snart en ensam vargunge, Ulv (Wolf i den engelska versionen), och upptäcker att han kan kommunicera med vargungen. Efter ett tag blir Torak vän med en flicka, Renn, från Korpklanen och hon bestämmer sig för att följa med dem. Resten av böckerna handlar om Toraks kamp mot de onda Själslukarna (Soul Eaters), en grupp bestående av schamaner från flera klaner som vill få kontroll över Storskogen.

Böcker i serien


Vargbröder (Litteraturåret 2005)
Vargbröder - Havets fångar (Litteraturåret 2006)
Vargbröder - Demonernas port (Litteraturåret 2007)
Vargbröder - Jagad av klanerna (Litteraturåret 2008)
Vargbröder - Ondskans schaman (Litteraturåret 2009)
Vargbröder - Vålnadernas berg (Litteraturåret 2010)

Karaktärer


Torak


Torak är huvudpersonen i böckerna. Han är en andevandrare och kan kommunicera med vargar. Han bor hos Korpklanen men kommer egentligen från Vargklanen. Hans mor (från Rödhjortarnas klan) dog när han var ung och hans far blev dödad av en demonbjörn i den första boken. Att han är andevandrare gör att hans själ kan kontrollera olika djur och även känna vad de känner. I Vargbröder - Jagad av klanerna får Torak veta att hans mamma gjorde honom till klanlös när han föddes. Han bär mot sin vilja Själslukarnas märke på bröstet vilket gör att han blir fredlös i den fjärde boken.

Renn


Renn är Toraks bästa vän och Fin-Kedinns brorsdotter. Hon är också vän med Ulv, och hjälper gärna Torak. Renns mor är Huggormsschamanen Seshru. Även om hon inte gillar sin mor, har hon sin mors magi-talang. Renn hade en bror som hette Hord som dog i första boken. Han föll ner från Världsandens Berg tillsammans med demonbjörnen.Hon är också väldikt skicklig med sin pilbåge.

Ulv


Ulv är Toraks flockbror. Han är en ung varg som har hjälpt Torak i både Vargbröder, Vargbröder - Demonernas port och Vargbröder - Jagad av klanerna. Han var den enda i sin gamla flock som överlevde "det Snabba Våta". Kort därefter hittade Torak honom. Hans favoritmat är lingon och laxkakor. Ulv kallar Torak för "Långe Svanslös". Alla människor är "svanslösingar", eld är "den blänkande-besten-som-biter-varmt", pil och pilbåge är "långa-klon-som-flyger" och himlen är "Upp". Ulv hittar många spår eftersom han är varg. Det är delvis därför han är vägvisaren.

Bale


Bale, som tillhör Sälklanen, dyker upp först i den andra boken, Vargbröder - Havets fångar. Eftersom Fas mor var från Sälklanen är Bale en kusin till Torak. De möttes för första gången när Bale, Deltan och Asrif försökte döda Torak för att han hade "befläckat Havet" med sina skogsredskap och förstört Bales skinnbåt. I Vargbröder - Jagad av klanerna förekommer Bale då han och Renn försöker att hjälpa Torak. Renn och Bale kommer inte särskilt bra överens eftersom Bale stängde in Renn i en grotta för att han trodde att hon bar sjukdomen i Vargbröder - Havets fångar, och förolämpar henne sedan i Vargbröder - Jagad av klanerna genom att säga att kvinnor inte ska jaga. I ondskans schaman dödas han av en själslukare ute på sälöarna.

Själslukarna


De sju Själslukarna var en gång i tiden schamaner och tillhörde olika klaner. I början kallade de sig själva "Helare" och var goda, men nu försöker de få kontroll över hela Storskogen. Alla Själslukarna har något attribut från sina klandjur, till exempel har Huggormsschamanen en huggormstunga. Toraks far var en gång i tiden Själslukare fram tills de blev onda. De sju Själslukarna är: Tenris (Sälschamanen), Eostra (Berguvsschamanen), Thiazzi (Ekschamanen), Nef (Fladdermusschamanen), Seshru (Huggormsschamanen), Toraks far (Vargschamanen) (som inte är ond) och Narrander (Utterschamanen). Narranders son Narik dog i en eldsvåda när Själslukarna band fast honom vid en påle, man har alltid trott att det var Narrander som dog men man får reda på att det var Narik i den sjätte och sista boken Vålnadernas Berg.

Fin-Kedinn


Fin-Kedinn är Korpklanens ledare. Det är han som har uppfostrat Renn efter att hennes pappa dog. Renns pappa var nämligen Fin-Kedinns bror. I Vargbröder - Jagad av klanerna får vi veta att han en gång i tiden var förälskad i Toraks mor.

Hord


Hord är Renns storebror. Han dör i första boken, Vargbröder av demonbjörnen, han kom inte så bra överens med Torak eftersom han ville söka upp björnen och döda den istället för att Torak skulle göra det.

Filmrättigheter


År 2004 köpte Fox Broadcasting Company rättigheterna till att göra en filmserie av bokserien.

Referenser


Noter


Kategori:Brittiska romaner
Kategori:Han som föddes att möta mörkret
Kategori:Fantasylitteratur
de:Chronik der dunklen Wälder
en:Chronicles of Ancient Darkness
es:Crónicas de la prehistoria
fi:Muinainen Pimeys
fr:Chroniques des temps obscurs
he:דברי ימי האופל
nl:Avonturen uit een Magisch Verleden
pl:Kroniki Pradawnego Mroku
sk:Kronika temného dávnoveku

Shōnen Ace

är en Japan shōnentidning av Kadokawa Shoten som sedan 1994 släpper ett nummer per månad.
Kategori:Mangatidningar
de:Shōnen Ace
en:Shōnen Ace
es:Shōnen Ace
fr:Monthly Shōnen Ace
ko:월간 소년 에이스
it:Shōnen Ace
hu:Gekkan Sónen Ace
ms:Shōnen Ace
ja:月刊少年エース
pt:Shounen Ace
ru:Shonen Ace
zh:月刊少年Ace

Grisoner


Grisoner (''Galictis'') är ett släkte rovdjur i familjen mårddjur som förekommer i Centralamerika- och Sydamerika. Släktet består av de två arterna grison (''Galictis vittata'') och liten grison (''Galictis cuja'').

Utseende


Grisoner kännetecknas av en kontrastrik pälsfärg. Ansiktet, bröstet, buken och extremiteterna är svarta. Djurets rygg, samt svansen och kroppens sidor, är hos arten grison grå och hos arten liten grison gulgrå. Mellan dessa regioner finns ett vitt streck som går från pannan till skuldran. Som de flesta mårddjur har de en långsträckt kropp med korta extremiteter. Arten grison når en kroppslängd av 48 till 55 cm och en vikt mellan 1,4 och 3,3 kg. Hos arten liten grison är kroppen 28 till 50 cm lång och vikten ligger mellan 1,0 och 2,5 kg. Svansen är hos bägge arter ungefär 15 cm lång.

Utbredning och habitat


Arten grison förekommer från Mexiko till sydöstra Brasilien och arten liten grison finns bara i mellersta och södra Sydamerika (från södra Peru till Argentina). Grisoner lever i regnskogar och andra skogar samt i öppen terräng som gräsmarker. Den lilla grisonen finns även i bergsregioner.

Levnadssätt


Grisoner kan vara aktiva både på dagen och på natten men oftast ser man dem vid gryningen. För att vila gömmer sig grisoner under rötter, i bergssprickor, i håligheter i träd eller i bon från andra djur. Möjligtvis skapar de även egna bon. Dessa djur förflyttar sig snabbt och har bra förmåga att klättra och simma. De vistas såväl på marken som i träd. Vad beträffar arternas sociala beteende liknar det iller. Huvudsakligen jagar de ensamma, men ibland påträffas mindre grupper bestående av två individer eller en familj.
Grisoner är allätare som livnär sig huvudsakligen av små däggdjur. Till bytesdjuren räknas bland annat möss, agutier, chinchillor och viscacha. Dessutom äter de fåglar, reptiler, ryggradslösa djur och frukter.
Litet är känt om hur grisoner fortplantar sig. Dräktigheten ligger vid omkring 40 dagar och en kull består av två till fyra ungar.

Grisoner och människor


På vissa ställen i Sydamerika blir grisoner tämjda så att de liksom tamiller kan användas för jakt på gnagare. Beståndet av bägge arter är jämförelsevis stor och de räknas inte till de hotade arterna.

Externa länkar


http://www.mammalogy.org/mil_images/images/mid/1575.jpg bild av en liten grison

Källor

Litteratur


Ronald M. Nowak: ''Walker's Mammals of the World''. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9
Kategori:Mårddjur
av:Гризон
br:Galictis
ca:Grisó
de:Grisons
nv:Shádiʼááhdę́ę́ʼ niłchiis
en:Galictis
es:Galictis
eo:Grizono (sudamerika gulo)
eu:Galictis
fr:Galictis
hr:Galictis
it:Galictis
ka:გრიზონი
kk:Гризондар
lv:Grizoni
hu:Galictis
pl:Galictis
ru:Гризоны
uk:Гризон
zh:巢鼬屬

Galictis

Grisoner
Kategori:Mustelidae

Rajpur

Rajpur Sonarpur

Sören Rydgren

Sören Rydgren, född 1942 i Järvsö socken, inflyttad till Forsa socken, är en svensk dragspelare. Han är numera bosatt i Gävle.

Diskografi


1974 - Bollebandet Sören Rydgren Round up - lp
1974 - Ofta önskad (Bengt "Polo" Johanson) Round up - lp
1977 - Happy tune RCA - lp
1978 - Spelmansmusik från Hälsingland RCA - lp
1979 - All of me RCA - lp
1980 - Tiger rag RCA - lp
1982 - Kväll i Trollheimen Phm-records - lp, mc
1984 - Silvervågor / Falu kopparslagare med Sören Rydgren Koster - mc
1986 - Mix a la Rydgren Koster - lp
1990 - Rydgrens delikatesser / Sören Rydgren, Hans-Erik Grandin Musik i Dalarna mc
1992 - Täopa / Evert Sandin med Sören Rydgren och Falu kopparslagare cd
1996 - Sören Rydgren live! True Track mc och cd
1998 - Öronfröjd samlings-mc och cd
2000 - Sören Rydgrens bästisar SR Gävleborg cd

Referenser


Externa länkar


http://www.rydgren.com Hemsida
Kategori:Födda 1942
Kategori:Svenska dragspelare
Kategori:Män
Kategori:Levande personer

Gerhard Fieseler Werke

Gerhard Fieseler Werke var en tysk flygplanstillverkare under 1930-1940-talet.
Företaget startades av Gerhard Fieseler 1 april 1930 under namnet ''Fieseler Flugzeugbau'' när han köpte ''Segelflugzeugbau Kassel'' och ändrade dess verksamhet till att även omfatta motorflygplan. Fieseler, som tidigare arbetat vid Raab-Katzenstein kunde från sin tidigare arbetsgivare ta med sig nästan färdiga konstruktioner. Trots att företaget mer och mer arbetade med motorflygplan tillverkade man på beställning några vid den tiden mest avancerade segelflygplan. Robert Kronfelds ''Wien'' och ''Österreich'' samt Wolf Hirths ''Musterle'' var några av de segelflygplan som tillverkades av Fieseler.
När Fieseler 1934 i Paris vann världsmästerskapen i avancerad flygning med flygplanet Fieseler F 2 blev företaget och dess produkter uppmärksammat. Framgången följdes av skolflygplanet och konstflygplanet Fieseler F 5. 1936 deltog företaget i Reichsluftfahrtministerium konstruktionstävling om ett nytt spaningsflygplan med STOL egenskaper. Företaget segrade i tävlingen med sin Fieseler Fi 156 som kom att tillverkas i över 3 000 exemplar för Luftwaffes räkning under andra världskriget. Strax före kriget 1939 bytte företaget namn till ''Gerhard Fieseler Werke''.
Under kriget tillverkade företaget en specialvariant av Messerschmitt Bf 109 för den tyska marinens räkning, tänkt för basering ombord på Graf Zeppelin. Dessutom licenstillverkades Focke-Wulf Fw 190. 1941 väckte företagets flygande bomb Fieseler Fi 103 uppmärksamhet hos RLM, och efter att den blivit utvärderad kom den i produktion under namnet Fieseler FZG-76, mer känd under benämningen V-1. Konstruktionen vidareutvecklades i slutet av kriget till "kamikazeflygplanet" Fieseler Fi 103. När Fieselers huvudfabrik ändrade produktionen till Bf 109:or 1943, började man istället bygga Storchflygplan vid Mrázfabriken i Böhmen-Mähren. Ett stort antal byggdes även i den erövrade Morane-Saulnierfabriken i Frankrike, med början från april 1942 (som flygplanet MS.500 Criquet). Båda fabrikerna fortsatte produktionen efter kriget för den civila marknaden (i Tjeckoslovakien hette flygplanet K-65 Čáp och 138 exemplar byggdes fram till 1949).
Under kriget bombades fabriken ett flertal gånger av de allierade. Trots detta lyckades Fieseler hålla igång produktionen av flygplan. Totalt arbetade runt 10 000 personer vid fabriken vara ett 1 000-tal tvångsarbetare från Frankrike och Holland.

Flygplan tillverkade vid Fieseler


Fieseler Fi 2 sportflygplan, 1932
DFS 39 flygande vinge konstruerad av Alexander Lippisch
Fieseler Fi 4
Fieseler Fi 5 skolflygplan sportflygplan, 1933
Fieseler Fi 6
Fieseler Fi 97
Fieseler Fi 98, dubbeldäckat jaktflygplan, 1936
Fieseler Fi 99
Fieseler Fi 103 (V-1)
Fieseler Fi 103 Reichenberg, Kamikazeflygplan
Fieseler Fi 156, spanings och sambandsflygplan med STOL egenskaper
Fieseler Fi 157, obemannat flygplan
Fieseler Fi 157, bemannad variant av Fi 157
Fieseler Fi 166
Fieseler Fi 167, dubbeldäckat fartygsbaserat torped, bomb och spaningsflygplan
Fieseler Fi 253
Fieseler Fi 256,
Fieseler Fi 332, transportlygplan
Messerschmitt Bf 109
Focke-Wulf Fw 190
Kategori:Tyska flygplanstillverkare
de:Gerhard-Fieseler-Werke
el:Fieseler
en:Fieseler
es:Fieseler
eo:Fieseler
fr:Fieseler
it:Gerhard-Fieseler-Werke
nl:Fieseler
no:Gerhard Fieseler Werke
pl:Fieseler

Herzberg (Elster)

:''För andra betydelser av Herzberg, se Herzberg.''
Herzberg (sorbiska: Rogań <small> ''och'' </small> Sośnica) är en stad i västra delen av Niederlausitz och tillika huvudort i Landkreis Elbe-Elster i delstaten Brandenburg i Tyskland. Folkmängden uppgår till cirka 10&nbsp;000 invånare. Staden ligger vid gränsen till Sachsen-Anhalt samt vid floden Schwarze Elster (''svarta Elster''), en biflod till Elbe.
<gallery>
Fil:Herzberg_Villa_Marx.jpg|Villa Marx.
Fil:Herzberg Elster.JPG|Herzbergs rådhus och Marienkyrka.
</gallery>

Källor


Kategori:Orter i Brandenburg
ca:Herzberg (Elster)
da:Herzberg (Elster)
de:Herzberg (Elster)
en:Herzberg (Elster)
es:Herzberg (Elbe-Elster)
eo:Herzberg (Elster)
fa:هرتسبرگ (الشتر)
fr:Herzberg (Elster)
it:Herzberg (Elster)
nl:Herzberg (Elster)
pl:Herzberg (Elster)
ro:Herzberg (Elster)
ru:Херцберг (Эльстер)
sr:Херцберг (Елстер)
uz:Herzberg (Elster)
vo:Herzberg (len Elster)
war:Herzberg (Elster)

Gigantoraptor erlianensis


''Gigantoraptor erlianensis'' är en väldig fåglar dinosaurie, som tros ha levt för omkring 85 miljoner år sedan. Arten upptäcktes år 2005 i regionen Inre Mongoliet i Kina. Den tros ha vägt omkring 1,4 ton.

Källor.


Xing Xu, Qingwei Tan, Jianmin Wang, Xijin Zhao & Lin Tan, ''A gigantic bird-like dinosaur from the Late Cretaceous of China'', Nature, vol 447, s 844-847
Torill Kornfeldt (2007). ''Befjädrad jättedino upptäckt i Kina'': http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=661466
Kategori:Dinosaurier från Asien
Kategori:Dinosaurier från kritaperioden
Kategori:Oviraptorosaurier
Kategori:Coelurosauria
Kategori:Gigantoraptor
ca:Gigantoraptor
cs:Gigantoraptor
de:Gigantoraptor
en:Gigantoraptor
es:Gigantoraptor
fa:گیگانتوراپتور
fi:Gigantoraptor
fr:Gigantoraptor
hu:Gigantoraptor
it:Gigantoraptor erlianensis
ja:ギガントラプトル
ko:기간토랍토르
nl:Gigantoraptor
pl:Gigantoraptor
pt:Gigantoraptor
ru:Гигантораптор
simple:Gigantoraptor
sk:Gigantoraptor
zh:巨盜龍
zh-yue:二連巨盜龍

Fieseler Fi 103

V-1

Griselda Pollock

Griselda Pollock är en feministisk och marxistisk konsthistoriker. Hon växte upp i Sydafrika och Kanada och flyttade till England som 15-åring.
Griselda Pollock är chef för The center for cultural studies, The center for Jewish studies och Graduate studies and researach in feminist theory, history and art på universitetet i Leeds, England.
Griselda Pollock har skrivit en avhandling om van Gogh och ca tjugo böcker om konstfeminism.

Bibliografi, urval


Vincent van Gogh (tills. med Fred Orton), 1978
Vincent van Gogh in zijn Hollandse Jaaren, 1980
Old Mistresses. Woman, Art and Ideology, 1981
Framing Feminism, 1987
Vision and Difference, 1988
Looking Back to the Future, 2001
Encounters in a virtual feminist museum, 2006

Griselda Pollocks artiklar på svenska, urval


Vision, röst och makt: den feministiska konsthistorien och marxismen i ''Kvinnovetenskaplig Tidskrift'' 1981 (2:4)
Generationer och geografier: feministisk teori och konsthistorisk praktik, i ''Kvinnovetenskaplig Tidskrift'' 1992:1 (13)
Om kanoner och kulturkrig, i ''Paletten'' 61 (2000)

Citat


"Museerna står i realiteten halvtomma, eftersom kvinnorna fortfarande saknas. Det är på 1900-talet som de fallit bort ur konsthistorien. Inte alls på 1700- och 1800-talen utan i nutid! Och detta trots att kvinnorna nu funnits i mängder på alla skolor och institutioner. Modernismen har sin maskulina historieskrivning. Enligt den handlade modernismen om maskiner och död. Men kvinnornas modernism handlade om liv." (Intervju i DN 2007-03-31)

Källor


http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2206&a=635338&rss=2353 DN: Feministisk pionjär i konsten
http://www.leeds.ac.uk/fine_art/people/staff/gfsp.html Univeristy of Leeds, professor Griselda Pollock
Kategori:Brittiska konsthistoriker
Kategori:Brittiska feminister
Kategori:Födda 1949
Kategori:Levande personer
Kategori:Kvinnor
en:Griselda Pollock
fr:Griselda Pollock
no:Griselda Pollock
pl:Griselda Pollock

Härledningssystem

Ett härledningssystem är ett formellt system som beskriver bevisföringen i en given kontext. Ett sådant system kan bestå av enbart axiom eller av axiom och härledningsregel.
Ett klassiskt exempel på ett härledningssystem är David Hilberts system för satslogik, vilket består av tre axiom och en slutledningsregel:
:(Axiom 1) <math>A \to (B \to A)</math>
:(Axiom 2) <math>(A \to (B \to C)) \to ((A \to B) \to (A \to C))</math>
:(Axiom 3) (<math>\neg A \to \neg B) \to (B \to A)</math>
:Slutledningsregel (Modus ponens). Av (<math>A \to B) \land A</math> följer <math>B</math>.
För satslogik och för predikatlogik finns ett flertal härledningssystem av olika karaktär. En del av dessa är praktiskt användbara, genom att de innehåller intuitiva härledningsregel medan andra (till exempel Hilberts satslogiksystem) är formellt tunga, men lämpar sig bättre vid till exempel induktionsbevis över härledningars längd.
Två centrala egenskaper hos härledningssystem är sundhet och fullständighet.

Referenser


Geoffrey Hunter, Metalogic An Introduction to the Metatheory of Standard First-Order Logic, MacMillan, 1971.
A. S. Troelstra, H. Schwichtenberg, ''Basic proof theory'' (2000), Cambridge University Press, ISBN 0-521-77911-1

Se även


Härledningsbegrepp
Härledningsregel
Kategori:Logik

Herceg-Bosna

Herceg-Bosna kan syfta till följande:
Ett historiskt namn för Bosnien och Hercegovina
Kroatiska republiken Herceg-Bosna som existerade mellan 1991-1994.
Kanton 10 som ofta omnämns som Herceg-Bosna i federationen Bosnien och Hercegovina.
Alla kroatbebodda områden i Bosnien och Hercegovina; se kroater i Bosnien och Hercegovina.
en:Herceg-Bosna
fr:Herceg-Bosna

Per Palmqvist


Per Palmqvist, Per Palmquist, född 1815, död 1887, var en svensk baptistpionjär. Han var en av tre bröder som tidigt var aktiva i baptiströrelsen.

Kyrkligt engagemang


Per Palmqvist grundade år 1851 den första söndagsskola i Sverige.
Han och brodern Gustaf Palmquist gav ut psalmbok Pilgrimssånger och Nya Pilgrimssånger.

Bibliografi


http://baptist1861.blogspot.se/2011/04/gustaf-palmquist-en-korsets-harold.html En korsets härold eller Gustaf Palmquists lif (1889)

Externa länkar


http://libris.kb.se/bib/8221340 Per Palmquist i Libris
Kategori:Personligheter inom kristendomen
Kategori:Män
Kategori:Födda 1815
Kategori:Avlidna 1887

Kvarner

#OMDIRIGERING Kvarnerviken

Mustelinae


Mustelinae är en familj (biologi) i familjen mårddjur med omkring 30 arter i 10 släkten.
Arterna i underfamiljen är jämförelsevis små rovdjur med grå, brun eller svart pälsfärg. Hos några arter finns tydliga streck eller andra markeringar på pälsen.
Underfamiljen förekommer nästan på hela jorden. Den saknas bara i Australien, på de flesta öar av Stilla havet, i Antarktis, på Madagaskar och på andra avlägsna öar. Dessa djur lever även i olika habitat, till exempel på marken och i träd.
Flera arter kallas ''iller'', men det är ingen systematisk beteckning.

Taxonomi


Släkte ''Mustela''
undersläkte ''Lutreola''
flodiller (''Mustela lutreola'')
sibirisk eldmård (''Mustela sibirica'')
''Mustela strigidorsa''
barfotsvessla (''Mustela nudipes'')
''Mustela lutreolina''
undersläkte ''Putorius''
iller (''Mustela putorius'')
stäppiller (''Mustela eversmannii'')
svartfotad iller (''Mustela nigripes'')
undersläkte ''Vison''
mink (''Mustela vison'')
''Mustela macrodon'' †
undersläkte ''Mustela''
hermelin (''Mustela erminea'')
vessla (''Mustela nivalis'')
långsvansad vessla (''Mustela frenata'')
bergsvessla (''Mustela altaica'')
''Mustela kathiah''
undersläkte ''Grammogale''
''Mustela africana''
''Mustela felipei''
Släkte ''Gulo''
Järv (''Gulo gulo'')
Släkte ''Eira''
Tayra (''Eira barbara'')
Släkte Mårdar (''Martes'')
Mård eller trädmård (''Martes martes'')
Stenmård (''Martes foina'')
Sobel (''Martes zibellina'')
Fiskmård (''Martes pennanti'')
Amerikansk mård (''Martes americanus'')
Japansk mård (''Martes melampus'')
Gulstrupig mård (''Martes flavigula'')
Nilgirimård (''Martes gwatkinsi'')
Släkte ''Vormela''
Tigeriller (''Vormela peregusna'')
Släkte Grisoner (''Galictis'')
Grison (''Galictis vittata'')
Liten grison (''Galictis cuja'')
Släkte ''Lyncodon''
''Lyncodon patagonicus''
Släkte ''Ictonyx''
Bandiller (''Ictonyx striatus'')
Släkte ''Poecilictis''
Nordafrikansk bandiller (''Poecilictis libyca'')
Släkte ''Poecilogale''
Afrikansk bandiller (''Poecilogale albinucha'')
Vissa auktoriteter placerar den nordamerikansk grävling till underfamiljen.

Litteratur


Ronald M. Nowak: ''Walker's Mammals of the World''. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9
Kategori:Mårddjur
Kategori:Mustelidae
ar:عرسيات نموذجية
az:Dələlər
ca:Mustelí
de:Mustelinae
en:Mustelinae
es:Mustelinae
eu:Mustelinae
fr:Mustelinae
gl:Mustelinae
ko:족제비아과
hr:Mustelinae
it:Mustelinae
he:סמורים
lv:Caunu apakšdzimta
hu:Menyétformák
ja:イタチ亜科
frr:Mustelinae
oc:Mustelinae
pl:Łasice właściwe
ru:Куньи (подсемейство)
fi:Varsinaiset näädät
uk:Мустелові (підродина)
zh:鼬亞科

Nilgås


Nilgås (''Alopochen aegyptiaca'') är en andfågel tillhörande underfamiljen Tadorninae och enda kvarvarande medlem av släktet ''Alopochen''.

Utbredning


Nilgåsen har ett utbrett häckningsområde i Afrika, utom i öken och i tät skog, och är lokalt mycket talrik, främst vid Nilen och söder om Sahara. Arten har också introducerad art i södra England, Holland och Tyskland och har där bildat förvildade populationer som snabbt har ökat i storlek och utbredning och den börjar bli allt vanligare runt om i Europa.

Utseende och läte


Den adulta nilgåsen är omisskännlig med sin kraftfulla och brokiga teckning. Könen är lika men hanen är vanligtvis något större än honan. Arten mäter 63-73 cm och har ett vingspann på mellan 134-154 cm. Den är något större än gravanden med brunröd ovansida, beigegrå undersida och en brunröd, mörk fläck på buken. Huvudet är ljust med en brun ögonmask. Dess vinge är ungefär tecknad som rostandens med stora delar som är vita. Inget av det vita syns dock när fågeln är lugn på marken eftersom allt det vita döljs av vingtäckarna. När den blir upphetsad eller under flykten, är dock de vita vingarna iögonfallande. Det förekommer ganska stora individuella skillnader i tonen på fjäderdräkten och vissa är gråare och andra mera varmt bruna.
Honan och hanen har olika läten där hanen har ett hest, dämpat andlikt kvackande som sällan hörs. Honan har istället ett kraftigare läte som ofta nyttjas i aggression eller vid minsta störning när hon tar hand om sina ungar.

Ekologi


Båda könen är mycket territoriella under häckningssäsongen gentemot artfränder och fortsätter inte sällan att jaga dem även i luften. De livnär sig på frön, blad, gräs och rötter. Ibland äter de även gräshoppor, maskar och andra mindre ryggradslösa djur. De häckar på marken i ett plattformslikande bo. De lägger i genomsnitt 8-9 ägg men kullar med 6-12 förekommer. Äggen ruvas av båda föräldrarna i 28-30 dagar och båda föräldrarna tar hand om ungarna i 70-75 dagar innan de är flygga.

Noter

Externa länkar


Kategori:Egentliga andfåglar
Kategori:Fåglar i palearktiska regionen
Kategori:Fåglar i etiopiska regionen
kbd:Мысыркъаз
af:Kolgans
ar:إوز مصري
bg:Египетска гъска
br:Gwaz Egipt
ca:Oca egípcia
de:Nilgans
nv:Naakaii Łizhiní Bikéyahdę́ę́ʼ naaʼeelítsoh dibéłchíʼígíí
en:Egyptian Goose
es:Alopochen aegyptiacus
eo:Egipta ansero
eu:Egiptoar antzara
fr:Ouette d'Égypte
gl:Ganso de Exipto
it:Alopochen aegyptiaca
he:יאורית מצרית
lt:Egiptinė žąsis
hu:Nílusi lúd
arz:وز مصرى
ms:Burung Angsa Mesir
nl:Nijlgans
ja:エジプトガン
no:Niland
pl:Gęsiówka egipska
pt:Ganso-do-egito
ru:Нильский гусь
fi:Afrikanhanhi
tr:Mısır kazı
zh:埃及雁

Böle, Hudiksvalls kommun

Forsa socken

Konavle

Konavle (italienska: ''Canali'' eller ''Valle dei Canali'') är en region i södra Kroatien, söder om staden Dubrovnik. Den största staden är Cavtat.
Administrativt är Konavle en kommun i Dubrovnik-Neretvas län. Huvudort är Gruda. Kommunen har 8&nbsp;250 invånare (2001), varav 96,5 procent är kroater.
Konavle består av ett smalt område mellan Sniježnicabergen och Adriatiska havet. Det sträcker sig från kustområdet kring Cavtat till den Montenegro gränsen vid Prevlaka. Utöver Cavtat ligger endast den sydligaste orten Molunat vid kusten; de övriga 30 orterna ligger i inlandet. Sniježnicabergen når en höjd på 1254 meter, vilket är den högsta punkten i Dubrovnik-Neretvas län. Byn Kuna (ort) är på 700 meters höjd den högst belägna orten i länet.
Dubrovniks flygplats ligger nära byn Čilipi i Konavle.

Fotnoter

Se även


Kroatiens regioner
Kroatiens län
Dalmatien
Kategori:Kroatiens regioner
bg:Каналия
bs:Konavle
cs:Konavle
de:Konavle
en:Konavle
es:Konavle
fr:Konavle
hr:Konavle
it:Valle dei Canali
nl:Konavle
ja:コナヴレ
no:Konavle
pl:Konavle
ru:Конавле
sr:Конавли
sh:Konavle
uk:Конавле
war:Konavle

Fullständighet (teori)

Inom matematisk logik sägs en teori <math>T</math> vara fullständig om det för varje Sluten utsaga i dess språk kan avgöras i <math>T</math> om formeln antingen är sann eller falsk.

Formell definition


Låt <math>T</math> vara en teori i ett språk S. <math>T</math> sägs vara fullständig om för varje sluten formel
<math>\phi\in S</math> gäller antingen <math>T\vdash\phi</math> eller <math>T\vdash\neg\phi</math>

Se även


Fullständighet (logik)
Kategori: Matematisk logik
Kategori: Logik