Bentley


Fil:SC06 Three Modern Bentleys.jpg
Bentley är ett Storbrittanien bilmärke. Under sina tidigaste år var märket mycket framgångsrikt på tävlingsbanorna i Europa.

Historia


Bentley grundades 18 januari 1919 av Walter Owen Bentley. På 1920-talet var Bentley mycket framgångsrikt i biltävlingar som Le Mans 24-timmars, men företaget gick i konkurs och köptes av Rolls-Royce 1931. Bentley blev då Rolls-Royces "lågprismärke". Det marknadsfördes som den sportiga bilen med kraftigare motor. Under många år på 1960- och 1970-talet var den huvudsakliga skillnaden mellan en Rolls-Royce och motsvarande Bentley kylarens utformning.
Bentley blev under 1980-talet den dyrare av systermärkena och började åter få en egen karaktär i stället för att vara en billigare version av RR.
Bentley köptes 1998 av tyska Volkswagen AG (medan Rolls-Royce Motor Cars samtidigt köptes av tyska BMW). Efter Volkswagens uppköp heter företaget Bentley Motors Limited.
Sedan Continental-modellen lanserades 2003 som företagets lågprismodell så har Bentley haft stora framgångar och ökat sin försäljning från 1077 bilar år 2002 till ca 9000 år 2006 och 10 014 år 2007. Huvuddelen av produktionen är i dag de tre varianterna av Continental-modellen medan den större Arnage/Azure-modellen endast tillverkas i ca 600-800 exemplar årligen. Den ökade tillverkningstakten ledde till att viss tillverkning tillfälligt förlades till en av VW:s fabriker i Tyskland medan fabriken i engelska Crewe byggdes ut under 2005-2006.

Tidiga Bentleymodeller


1921–1929 Bentley 3 Litre
1926–1930 Bentley 6½ Litre
1928–1930 Bentley 6½ Litre
1926–1930 Bentley 4½ Litre
1928–1930 Bentley 4½ Litre
1930–1931 Bentley 8 Litre
1931 Bentley 4 Litre

Rolls-Royce-eran


1933–1936 Bentley 3½ Litre
1936–1939 Bentley 4¼ Litre
1939–1941 Bentley Mark V
1939 Bentley Corniche
1946–1952 Bentley Mark VI
1952–1955 Bentley R-type
1952–1955 Bentley R-type
1955–1965 Bentley S-type
1955–1959 Bentley S-type
1959–1962 Bentley S-type
1962–1965 Bentley S-type
1965–1980 Bentley T-type
1965–1977 Bentley T-type
1977–1980 Bentley T-type
1971–1984 Bentley Corniche
1984–1995 Bentley Corniche – cabriolet
1992–1995 Bentley Corniche
1975–1986 Rolls-Royce Camargue
1980–1987 Bentley Mulsanne
1984–1988 Bentley Mulsanne#Mulsanne – limousine
1982–1985 Bentley Mulsanne#Mulsanne Turbo
1987–1992 Bentley Mulsanne#Mulsanne
1984–1992 Bentley Mulsanne#Eight – en ungdomligare Bentley
1985–1995 Bentley Mulsanne#Turbo R – turboladdad
1991–2002 Bentley Continental R – turboladdad 2-dörrar
1999–2003 Bentley Continental R – sportmodell
1994–1995 Bentley Continental R#Continental S – intercooler
1992–1998 Bentley Mulsanne#Brooklands – en förbättrad Eight
1996–1998 Bentley Mulsanne#Brooklands – en sportigare Brooklands
1994–1995 Bentley Mulsanne#Turbo S – limited-edition sportmodell
1995–1997 Bentley Mulsanne#Turbo R – förbättrad Turbo R
1996 Bentley Mulsanne#Turbo R – limited-edition sportmodell
1995–2003 Bentley Azure – cabrioletversion av Continental R
1999–2002 Bentley Azure – sportmodell
1996–2002 Bentley Continental R#Continental T – sportmodell med kortare hjulbas
1999 Bentley Continental R#Continental T – fastare fjädring
1997–1998 Bentley Mulsanne#Turbo R – ersättare till Turbo R
1998–2009 Bentley Arnage
1999 Bentley Hunaudieres Concept
2001–2003 Bentley Speed 8
2002 Bentley State Limousine

Dagens modeller


2003– Bentley Continental GT, coupé
2005– Bentley Continental Flying Spur, sedan
2006– Bentley Continental GTC, cabriolet
2006–2011 Bentley Azure#Azure (2006- ), cabriolet
2008–2011 Bentley Brooklands, coupé
2007- Bentley Continental GT Speed, prestandavariant av vanliga GT-modellen
2008– Bentley Continental Flying Spur Speed
2010– Bentley Mulsanne (2010)

Referenser

Externa länkar


http://www.bentleymotors.com Bentley Motors Limited
http://www.vwvortex.com/artman/publish/bentley_news/article_2210.shtml Bentley Sets New Global Sales Record in 2007
http://www.ahk-rollsroyce-bentley.se/ AHK Rolls-Royce & Bentley sektionen AHK
Kategori:Företag bildade 1919
Kategori:Brittiska bilmärken
Kategori:Volkswagen AG
ar:بنتلي
az:Bentley
be:Bentley, кампанія
bs:Bentley
ca:Bentley
cs:Bentley
da:Bentley
de:Bentley
el:Bentley
en:Bentley
es:Bentley (automóviles)
eo:Bentley
fa:بنتلی
fr:Bentley Motors
ko:벤틀리
hr:Bentley
id:Bentley
it:Bentley
he:בנטלי
lt:Bentley
hu:Bentley
mr:बेंटले
nah:Bentley
nl:Bentley (automerk)
ja:ベントレー
no:Bentley
pms:Bentley
pl:Bentley
pt:Bentley
ro:Bentley
ru:Bentley Motors
simple:Bentley
sk:Bentley
sl:Bentley
sh:Bentley
su:Bentley
fi:Bentley
tr:Bentley
uk:Bentley
vi:Bentley
diq:Bentley
zh:賓利

Flygmaskin

Fil:Fairey Swordfish on Airfield.jpg från 1930-talet.]]
Flygmaskin är en gemensam beteckning på konstruktioner som kan hålla sig uppe i atmosfären med hjälp av luftens Statik eller Dynamik kraft. Man definierar ofta flygmaskiner som ''varje maskin gjord för att flyga i atmosfären''.

Typer av flygmaskiner


Autogiro


:''Huvudartikel: Autogiro''
Autogiro (äldre: ''autogyro'', ''gyrokopter'') är en luftfarkost som ser ut som en helikopter men fungerar mer som ett vanligt flygplan.
Löjtnant Alejandro Gomez Spencer genomförde den första lyckade autogiroflygningen 9 januari 1923 med en autogiro konstruerad av Juan de la Cierva. Cierva startade en industri som försåg stora delar av världen med autogiror under 1930-talet. Den vanligaste modellen var Cierva C 30.
Skillnaden mellan en autogiro och en helikopter är att autogiron måste ha fart framåt för att hålla sig flygande. Ovanför flygkroppen sitter en rotor som inte har någon koppling till autogirons motor. Den kan betraktas som ett knippe smala flygplansvingar som utför en cirklande glidflykt. Rotationen av rotorn och därmed också lyftkraften kommer då autogirons propeller i flygkroppens nos tvingar planet och därmed rotorn att röra sig framåt och uppåt.

Flygplan


Fil:Wrightflyer.jpg
:''Huvudartikel: Flygplan''
Flygplan är benämningen på en luftfarkost som används för transport av människor och varor. Förare kallas pilot. Ett flygplan startar och landar oftast på en flygplats. Ett passagerarflygplan är ett flygplan vars syfte är att frakta passagerare och deras bagage. Ett fraktflygplan används till att frakta varor. Flygplan kan även beväpnas och användas som stridsflygplan.
Först att under kontrollerade former flyga sägs vara Ibn Firnas som år 875 glidflög från ett murkrön vid en dal i Andalusien, Spanien. Bröderna Wright anses av de flesta historiskt sett varit de första att på ett kontrollerat sätt styra en luftfarkost framdriven av motorkraft, vilket skedde i Kitty Hawk den 17 december 1903. Den teknik som låg till grund för deras framgång hade till stor del provats ut av andra pionjärer, men de gjorde även egna prov i en egentillverkad vindtunnel. Trots att flygplan funnits sedan början av 1900-talet har utvecklingen inte stannat av; med sina annorlunda konstruktioner har Burt Rutan av många flygintresserade ansetts som en modern pionjär.

Helikopter


Fil:Helicopter rescue sancy takeoff.jpg.]]
:''Huvudartikel: Helikopter''
En helikopter är en luftfarkost som Lyftkraft och drivs framåt av en eller flera stora horisontala motordrivna rotorer (propeller). Helikoptrar klassificeras som ''ving-roterande luftfarkoster'' för att avskilja dem från konventionella ''luftfarkoster med fast vingkonstruktion''. Ordet ''helikopter'' kan härledas från de grekiska orden ''helix'' (spiral) och ''pteron'' (vinge).
I jämförelse med konventionella flygplan med fast vingkonstruktion är helikoptrar mycket mera komplexa, mera kostsamma att köpa och använda, relativt långsamma, har dålig räckvidd och en begränsning på nyttolasten. De kompenserande fördelarna är manövrerbarhet: helikoptrar kan hovra på platsen, backa, och framför allt starta och landa vertikalt. De är enbart begränsade av tillgången på bränslepåfyllningsstationer och vikt/altitudbegränsningar. En helikopter kan flyga till vilken plats som helst och landa var som helst där det finns en öppning som är en och en halv rotordiameter stor.

Raket


:''Huvudartikel: Raket''
En raket är ett oftast flygande, spolformat föremål med spetsig nos. Vissa har 3-4 styrfenor i bakänden och de drivs av en raketmotor. Raketer skjuts ofta upp från särskilda ställningar, som kan kallas ''raketramp'' eller ''avfyrningsramp''.
En raket består generellt av ett eller fler drivsteg och en nyttolast. Beroende på ändamål (militärt, civilt, forskning, etc.) så kan nyttolasten vara i princip vad som helst. Drivstegen är dock oftast utformade på i princip samma sätt och består av bränsle, förbränningskammare och dysa. Om raketen har fler än ett drivsteg så finns även separations- och kontrollteknik mellan stegen för att få det hela att fungera.

Zeppelinare


:''Huvudartikel: Zeppelinare''
En zeppelinare är ett stelt luftskepp, en motordriven gasballong baserad på ett metallskelett klätt med duk. Om ballongen inte har ett metallskelett kallas den för blimp. Zeppelinaren är uppkallad efter den tyska greven Ferdinand von Zeppelin. Zeppelin Luftschifftechnik GmbH är fortfarande aktiva inom området.
Några år före andra världskriget användes zeppelinare i passagerartrafik över Atlanten och mellan flera tyska städer. Dessa zeppelinare var fyllda med vätgas för att hålla luftskeppet i luften, vilket resulterade i olyckor.
Den mest kända olyckan är då luftskeppet Luftskeppet Hindenburg började brinna 1937. Hindenburg, världens just då största zeppelinare, förstördes då det anlänt till New Jersey. Troligen träffades det av en blixt som antände vätgasen (35 döda). Numera används uteslutande helium.

Referenser


Kategori:Luftfarkoster
Kategori:Wikipedia:Basartiklar
ang:Lyftcræft
ar:مركبة جوية
an:Aeronau
bs:Zrakoplov
br:Aerlestr
be:Паветранае судна
bg:Летателен апарат
ca:Aeronau
cs:Letadlo
da:Luftfartøj
de:Luftfahrzeug
et:Õhusõiduk
el:Αεροσκάφος
en:Aircraft
es:Aeronave
eo:Flugmaŝino
eu:Aireontzi
fa:هواگرد
fr:Aéronef
fy:Fleantúch
gd:Carbad-adhair
gl:Aeronave
kk:Әуе көлігі
ko:항공기
hr:Zrakoplov
io:Aeronavo
id:Pesawat terbang
is:Loftfar
it:Aeromobile
gn:Pepo'atã
he:כלי טיס
jv:Montor mabur
sw:Chomboanga
la:Vehiculum aërium
lv:Gaisa kuģis
lt:Orlaivis
ml:ആകാശനൗക
ms:Pesawat
nl:Luchtvaartuig
new:एअरक्राफ्ट
ja:航空機
no:Luftfartøy
nn:Luftfartøy
oc:Aeronau
pnb:وعائی جعاز
pl:Statek powietrzny
pt:Aeronave
crh:Uçaq
ro:Aeronavă
ru:Воздушное судно
simple:Aircraft
sl:Zrakoplov
sr:Ваздухоплов
fi:Ilma-alus
tl:Sasakyang lumilipad
ta:வானூர்தி
th:อากาศยาน
tr:Hava taşıtı
uk:Повітряне судно
ur:ہوائیہ
vi:Khí cụ bay
war:Sarakyan pan-igbaw
zh-yue:航空器
zh:航空器

Wikipedia:Wikimedias första pressrelease


----

Wikimedias första pressrelease


Denna pressrelease är i stort en översättning av artikeln http://meta.wikipedia.org/wiki/Wikimedia%27s_first_press_release Wikimedia's first press release som har tillkommit genom ett samarbete på en ''Wiki'' (se nedan). Innan den offentliggjordes hade den redigerats 199 gånger av 34 olika frivilliga bidragsgivare. Releasen finns översatt till 16 språk.
<center> <font size=+2"><b>En halv miljon artiklar skapade på Wikipedia</b> </font></center>
<font size=+1">Internet, 1 mars 2004: </font>
Wikipedia (http://sv.wikipedia.org Wikipedia.org), en flerspråkig encyklopedi helt och hållet skapad av sina besökare, kungör idag att projektet nu omfattar mer än 500.000 artiklar på 50 olika språk. Detta är en ökning från 137.000 artiklar på 22 språk i januari 2003, vilket gör Wikipedia till den största och snabbast växande encyklopedin med öppet innehåll.
Svenska Wikipedia växer snabbt. Den största tillväxten har skett bland de icke-engelska versionerna vilket är ett tecken på projektets internationella karaktär. Svenska wikipedia närmar sig snabbt milstolpen 25 000 artiklar. Det finns idag något fler artiklar på övriga språk tillsammans än det finns på engelska. Tio Wikipedior omfattar fler än 10 000 artiklar:
http://en.wikipedia.org engelska (213 000),
http://de.wikipedia.org tyska (53 000),
http://ja.wikipedia.org japanska (32 000).
http://fr.wikipedia.org franska (27 000),
http://pl.wikipedia.org polska (24 000),
http://sv.wikipedia.org svenska (22 000),
http://nl.wikipedia.org holländska (21 000),
http://es.wikipedia.org spanska (18 000),
http://da.wikipedia.org danska (16 000) och
http://eo.wikipedia.org esperanto (11 000)
Dessutom innehåller arton andra språkversioner åtminstone 1 000 artiklar:
http://it.wikipedia.org/ italienska (6 300)
http://ca.wikipedia.org/ katalanska (5 400)
http://zh.wikipedia.org/ kinesiska (5 000)
http://he.wikipedia.org/ hebreiska (4 700)
http://ro.wikipedia.org/ rumänska (4 400)
http://sl.wikipedia.org/ slovenska (3 900)
http://fi.wikipedia.org/ finska (3 700)
http://hr.wikipedia.org/ kroatiska (3 1000)
http://et.wikipedia.org/ estniska (2 800)
http://ia.wikipedia.org/ interlingua (2 600)
http://no.wikipedia.org/ norska (2 500)
http://af.wikipedia.org/ afrikaans (2 100)
http://pt.wikipedia.org/ Portugisiska (1 900)
http://la.wikipedia.org/ latin (1 900)
http://ru.wikipedia.org/ ryska (1 600)
http://wikipedia.walon.org/ vallonska (1 300)
http://cs.wikipedia.org/ tjeckiska (1 200)
http://ms.wikipedia.org/ malajiska (1 100)
Wikipedia större än Encyclopedia Britannica! Enligt http://www.alexa.com/ Alexa.com har denna rekordartade tillväxt också gjort att Wikipedia passerat t.ex.http://www.britannica.com Britannica.com, http://www.infoplease.com Infoplease.com och http://www.encyclopedia.com/i Encyclopedia.com vad gäller internettrafik.
Drivs av icke vinstdrivande stiftelse. Den 20 juni 2003 bildades den icke vinstdrivande stiftelsen Wikimedia Foundation (http://www.wikimediafoundation.org wikimediafoundation.org). Stiftelsens syfte är att administrera och finansiera verksamheten på Wikipedia och dess syskonprojekt: Wiktionary (http://wiktionary.org/ wiktionary.org) - ett flerspråkigt lexikon; Wikiquote (http://wikiquote.org/ wikiquote.org) - en citatsamling ; och Wikibooks (http://wikibooks.org/ wikibooks.org) - en samling elektroniska dokument främst avsedda för studenter.
Vad är Wiki? Wikipedia är en offentlig s.k. Wiki där vem som helst kan redigera i stort sett alla sidor när som helst&mdash;''Wiki wiki'' betyder "snabbt" på hawaiianska. Wikipedia gör det enkelt att skriva artiklar och den kombinerar bl.a. en teknik som gör det möjligt att mata in matematiska formler. Dessom bygger användare på varandras redigeringar och arbetar tillsammans även på de mest kontroversiella ämnena genom att utgå från en neutral utgångpunkt. Misstag och fall av vandalism repareras snabbt av andra användare. Den här pressreleasen har, även den, tillkommit genom ett samarbete på en Wiki.
Entreprenören Jimmy Wales. I januari 2001 grundades Wikipediaprojektet av Internetentreprenören Jimmy Wales och filosofen Larry Sanger. Internetportalen http://www.bomis.com/ bomis.com, som ägs av Wales, har stöttat ekonomiskt och bidragit med annat underhåll, medan den flitige Sanger ledde projektet under det första året som heltidsanställd administratör. Sedermera har Wikipedia styrts genom konsensus och grundprinciper som förbättrats av sina bidragsgivare. Projektet har nu överlåtits till den icke-vinstdrivande stiftelsen http://wikimediafoundation.org Wikimedia Foundation och har därmed tagit ett stort steg mot att vara en helt fristående organisation.
Med Jimmy Wales' ord: "Wikipedias framgång beror på en kärna av välutbildade och välartikulerade bidragsgivare från hela världen som tillsammans upprätthåller en hög standard vad gäller hövlighet, kvalitet och neutralitet." Han nämner en av de viktigare mekanismer för att garantera artiklarnas kvalitet som "Alla deltagare håller ett vaksamt öga på sidan med de ''<nowiki>'</nowiki>Senaste ändringarna<nowiki>'</nowiki>''. De redigerar ständigt varandras bidrag." Även artiklar som berör kontroversiella ämnen kan skapas med denna process. Bland alla hundratusentals artiklar på den engelska wikipedian är neutraliteten ifrågasatt hos färre än ett hundratal, och motsvarande siffra på den svenska är omkring tio.
Wikipedia har omtalats i ett flertal nyhetsartiklar, från Ny Teknik och de amerikanska tidningarna The New York Times, MIT's technology review, TIME-magazine till högprofilerade tekniksajter såsom Slashdot, Wired och Kuro5hin.
Innehållet är fritt. All text på Wikipedia är tillgänglig under http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html#SEC1 ''GNU Free Documentation License''. Detta innebär att vem som helst kan använda innehållet på Wikipedia på det sätt de önskar, även kommersiellt, så länge de tillerkänner andra samma rättigheter och nämner Wikipedias bidragsgivare som källa. MediaWiki http://mediawiki.org mediawiki.org, mjukvaran som används för de olika Wikimediaprojekten, är på liknande sätt tillgänglig fritt under http://www.gnu.org/copyleft/gpl.html#TOC1 ''GNU General Public License'', dvs samma licens som det kända operativsystemet Linux använder.
Eftersom det görs redigeringar oupphörligen, under dygnets alla timmar, är det omöjligt att förutse var Wikipedia och dess systerprojekt kommer att befinna sig om ett år. GNU FDL garanterar dock att innehållet kommer att förbli fritt.

Ytterligare information


För frågor och intervjuer, kontakta:
:Jimmy Wales, VD, Wikimedia Foundation, Inc: (Wales talar bara engelska.)
:Telefon: (+1)-310-474-3223
:Email: jwales@bomis.com
För kontakt med svenska deltagare kan man med fördel lämna ett meddelande på den så kallade bybrunnen, samlingspunkten på wikipedia:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Bybrunnen
Publicerade artiklar om wikipedia:
http://www.spiegel.de/netzwelt/netzkultur/0,1518,287730,00.html
http://politiken.dk/visartikel.iasp?PageID=308079
http://www.bradenton.com/mld/bradenton/business/7846868.htm
http://www.cnn.com/2003/TECH/internet/08/03/wikipedia/
För ytterligare bakgrundsinformation se följande länkar på engelska:
http://www.wikipedia.org/wiki/Wikipedia Wikipedia's article about Wikipedia
http://www.wikipedia.org/wiki/Wikimedia Wikipedia's article about Wikimedia
http://www.wikipedia.org/wikistats/EN/Sitemap.htm Wikipedia Statistics*, http://www.wikipedia.org/stats/ Usage Statistics for www.wikipedia.org
http://www.wikipedia.org/wiki/Wikipedia%3AReplies_to_common_objections Some responses to common criticisms of the WikiWiki concept
http://www.wikipedia.org/wiki/Wikipedia%3ABrilliant_prose Selected Articles that are considered to be well written and researched
http://meta.wikipedia.org/wiki/Wikipedia.org_is_more_popular_than... A page tracking Wikipedia.org's Alexa ranking compared to other websites
http://www.wikipedia.org/wiki/Wikipedia%3APress_coverage Past press coverage of the project
:
Omfattar endast de 52 språkversionerna som använder http://mediawiki.org/ MediaWikis mjukvara (den statistiska källan till uppgiften om 500.000 artiklar i denna artikel). Besök http://www.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Multilingual_statistics Wikipedia:Multilingual Statistics för en mer fullständig lista.
På svenska finns dessutom
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Lista_%F6ver_artiklar_om_Wikipedia Lista över artiklar om Wikipedia på svenska Wikipedia
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikimedia Om Wikimedia
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Svar_på_vanliga_invändningar Svar på invändningar mot projektet
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Statistik Statistik
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Historia Wikipedias historia
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Välkommen Nybörjarintroduktion till Wikipedia
----
Den här pressreleasen tillkom som ett samarbete på en Wiki http://meta.wikipedia.org/wiki/Wikimedia%27s_first_press_release här. Innan den släpptes hade den redigerats 184 gånger av 34 olika personer till 16 olika språk.
Till skillnad från Wikimedias övriga innehåll hör texten i denna pressrelease till Public Domain.
ca:Viquip%C3%A8dia%3APrimer_comunicat_de_premsa_de_wikimedia
da:Wikipedia:Wikimedia_Pressemeddelelse
de:Wikipedia:Pressemitteilungen/500000 Artikel
en:Wikipedia:Press_releases/February 2004
eo:Vikipedio:Dua gazetara komuniko
es:Wikipedia:Primer comunicado de prensa de Wikimedia
fi:Wikipedia:Lehdistölle
fr:Wikipédia:Premier_communiqué_de_presse_de_Wikimédia
hu:Wikip%C3%A9dia:Wikimedia_els%C5%91_sajt%C3%B3k%C3%B6zlem%C3%A9nye
ja:Wikipedia:%E8%A8%98%E4%BA%8B%E6%95%B030%E4%B8%87%E9%81%94%E6%88%90%E3%81%A8%E3%82%A6%E3%82%A3%E3%82%AD%E3%83%A1%E3%83%87%E3%82%A3%E3%82%A2%E5%8D%94%E4%BC%9A%E3%81%AE%E8%A8%AD%E7%AB%8B
nl:Wikipedia:Co%F6rdinatie_externe_publiciteit/internationaal_persbericht
nl:Wikipedia:Archief/Wikipedia:Coördinatie externe publiciteit/internationaal persbericht
it:Wikipedia:Primo comunicato stampa
ja:Wikipedia:プレスリリース/記事数50万達成
no:Wikipedia:Pressemelding
pl:Wikipedia:Archiwum/Pierwszy komunikat prasowy
ro:Wikipedia:Primul_comunicat_de_pres%C4%83_al_Wikimedia
ru:%D0%92%D0%B8%D0%BA%D0%B8%D0%BF%D0%B5%D0%B4%D0%B8%D1%8F:%D0%9F%D0%B5%D1%80%D0%B2%D1%8B%D0%B9_%D0%BF%D1%80%D0%B5%D1%81%D1%81-%D1%80%D0%B5%D0%BB%D0%B8%D0%B7_%D0%92%D0%B8%D0%BA%D0%B8%D0%BC%D0%B5%D0%B4%D0%B8%D0%B8
zh:Wikipedia:%E6%96%B0%E9%97%BB%E7%A8%BF%E4%B8%80

János Bolyai

Fil:JanosBolyai.jpg
János Bolyai, född 15 december 1802, död 27 januari 1860, var en
Ungern matematiker. Han är känd för att vara en av upptäckarna av den
hyperbolisk geometri (Icke-Euklidisk geometri) geometrin.
I denna typ av geometri förkastar man eller försöker hitta alternativa formuleringar för
Euklides berömda parallellaxiomet.
Bolyai föddes i Kolozsvár (sedan 1920 Cluj i Rumänien) i Transsylvanien, Kungariket Ungern, i Österrike-Ungern. Han var son till Farkas Wolfgang Bolyai som också var matematiker och som tidigt började undervisa sonen i matematik.
Han studerade matematik i Wien mellan 1818 och 1822 och arbetade under slutet av denna tid, och något år därefter, med en avhandling om icke-euklidisk geometri. Arbetet publicerades dock först 1832 som ett appendix till en skrift av fadern. Arbetet lästes av den berömde matematikern Carl Friedrich Gauss som svarade att det visserligen var ett genialt arbete men han hade själv kommit fram till ungefär samma saker, och kunde inte öppet lovorda János skrift eftersom det skulle vara att lovorda sig själv.
Senare upptäckte Bolyai också att den ryske matematikern Nikolaj Lobatjevskij redan 1829 hade publicerat liknande idéer och blev mycket besviken.
Förutom det ovan nämnda appendixet på ca 25 sidor publicerade Bolyai inte några ytterligare matematiska skrifter. Vid sin död efterlämnade han dock mer än 20000 sidor manuskript och anteckningar om olika matematiska ämnen, bl.a. en geometrisk beskrivning av komplexa tal. Dessa dokument finns att beskåda Bolyai-Telekibiblioteket i Targu Mures i Rumänien.Han var en fulländad polyglott och talade nio språk däribland kinesiska och tibetanska.
Han var också en framstående violinist och hade konserterade i Wien. Han var ryktbar som armens främsta dansare och fäktare.En gång utmanade han många fiender på rad och slog dem alla. I pauserna spelade han fiol.
Bolyai (månkrater) på Månens bortre sida har uppkallats efter János Bolyai.

Externa länkar


http://www-groups.dcs.st-and.ac.uk/~history/Mathematicians/Bolyai.html
Kategori:Ungerska matematiker
Kategori:Födda 1802
Kategori:Avlidna 1860
Kategori:Män
Kategori:Personer från Cluj-Napoca
ar:جانوس بولياي
bn:ইয়ানোশ বলিয়ই
bg:Янош Бояй
ca:János Bolyai
cs:János Bolyai
de:János Bolyai
en:János Bolyai
es:János Bolyai
eo:János Bolyai
fa:یانوش بویویی
fr:János Bolyai
gl:János Bolyai
id:János Bolyai
it:János Bolyai
he:יאנוש בויאי
kk:Больяй Янош
lv:Jānošs Bojai
hu:Bolyai János
mk:Јанош Бојаи
nl:János Bolyai
ja:ボーヤイ・ヤーノシュ
no:Janos Bolyai
nn:János Bolyai
pms:Jànos Bolyai
pl:János Bolyai
pt:János Bolyai
ro:János Bolyai
ru:Бойяи, Янош
simple:János Bolyai
sk:János Bolyai
sl:János Bolyai
sr:Janoš Boljaj
fi:János Bolyai
uk:Больяй Янош
zh:鲍耶·亚诺什

Pluto (seriefigur)

Pluto är en seriefigur. Han är en hund och bor vanligen hos Musse Pigg, även om han ibland också verkar tillhöra Kalle Anka, Mimmi Pigg eller Långben (som för övrigt själv också är en hund, men med betydligt mer människolikt beteende). Pluto är gul-orange till färgen med svart nos och svans och bär ett rött eller ett grönt halsband. Han har oftast problem och ofta en kort stubin. Pluto är av hundrasen blodhund.
Figuren Pluto hade sin premiär som namnlös hund i filmen ''The Chain Gang'' 1930. Från början var Pluto Mimmis hund och då hette han faktiskt Rover. Lite senare fick han namn efter den då nyupptäckta planeten Pluto (som senare har omdefinierats till dvärgplanet).
I vissa filmer som Pluto's Quin Puplets från 1937 har han ett antal valpar och är gift med en mindre hund som även syns i flera andra filmer. I Kalle Anka tidningen nr 25 1964 får vi reda på att på planeten Pluto finns det intelligent liv. Alla liknar naturligtvis Pluto.
En av Plutos fiender är den unga katten Figaro (Disneyfigur) (från filmen Pinocchio (film, 1940)) som också bor hemma hos Musse Pigg

Namnet


Hunden medverkade första gången i Walt Disneys kortfilm ''The Chain Gang'', som hade biopremiär i USA den 18 augusti 1930. Då hade hunden inget namn. I nästa medverkande, den 23 oktober 1930 i ''The Picnic'' heter hunden inte Pluto, utan Rover. Det var i ''The Moose Hunt'', med premier 8 maj 1931, som hunden kallas Pluto the Pup, studions ursprungliga namn. En model för figuren från september 1931 med namnet finns i Barrier's ''Hollywood Cartoons''.
Flera månader hade då gått mellan namnet på vad som då ansågs vara en nionde planeten, Pluto, den 24 mars 1930, och fastställandet av hundfigurens namn. Venetia Burney (senare Venetia Phair), som var en 11-årig skolflicka som föreslagit namnet för planeten, och iakttog 2006: “Namnet har inget att göra med Disneyserien. Musse Piggs hund namngavs efter planeten, inte tvärtom.”
Fastän det påståts att Disney namngav hunden efter planeten (och inte den Pluto (mytologi)), har detta inte verifierats. Disneys animator Ben Sharpsteen har sagt: "Vi tyckte namnet Rover var för vanligt, så vi fick leta efter något annat. ... Vi ändrade det till Pluto the Pup, ... men jag minns faktiskt inte varför."

Referenser

Externa länkar


http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Pluto Seriewikin om Pluto
http://disney.go.com/vault/archives/characterstandard/pluto/pluto.html Disneys character archive om Pluto
http://www.disney.se/kalleanka/ankeborg/portratt/pluto/index.html Svenska Disneys porträtt om Pluto
Kategori:Figurer i Musse Piggs universum
Kategori:Fiktiva hundar
Kategori:Fiktiva figurer introducerade 1930
ar:بلوتو (ديزني)
br:Pluto (Disney)
ca:Pluto (Disney)
da:Pluto (tegneseriefigur)
de:Pluto (Disney)
et:Pluuto (koer)
en:Pluto (Disney)
es:Pluto (Disney)
fr:Pluto (Disney)
ko:플루토 (디즈니)
id:Pluto (Disney)
it:Pluto (Disney)
he:פלוטו (דמות מצוירת)
ms:Pluto (Disney)
nl:Pluto (stripfiguur)
ja:プルート (ディズニーキャラクター)
no:Pluto (Disney)
pnb:پلوٹو
nds:Pluto (Disney)
pl:Pies Pluto
pt:Pluto
ro:Pluto (Disney)
ru:Плуто
simple:Pluto (Disney)
fi:Pluto (koira)
tl:Pluto (aso)
tr:Pluto (Disney)
vi:Chó Pluto (Disney)
zh:布鲁托

Konvergenskriterier

Fil:BlueEurozone.svg
Konvergenskriterierna, även kallade Maastrichtkriterierna, är fem krav som måste uppfyllas för att en Europeiska unionens medlemsstater inom Europeiska unionen ska få införa den gemensamma valutan euron. Kriterierna innebär dels ekonomiska krav, dels legala krav. Alla medlemsstater, utom Danmark och Storbritannien som har Europeiska unionsrättens territoriella tillämpningsområde, har förbundit sig att införa euron så fort konvergenskriterierna är uppfyllda. De medlemsstater som ännu inte infört euron, och därför inte ingår i euroområdet, betraktas som medlemsstater med tillfälliga undantag.
Även de stater som redan infört euron som valuta måste uppfylla motsvarande kriterier för offentlig budget och skuld, enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Emellertid har större delen av euroområdet brutit mot stabilitets- och tillväxtpakten.
Både enskilda medlemsstater som står utanför euroområdet och Internationella valutafonden (IMF) har föreslagit att kraven för att införa euron, det vill säga konvergenskriterierna, borde lättas så att de medlemsstater som fortfarande inte använder euron ska kunna ansluta sig till valutaunionen snabbare. Dessa förslag har dock bestämt avfärdats av Europeiska centralbanken (ECB), med motiveringen att det skulle rucka på stabiliteten i euroområdet.

Kriterierna


De ekonomiska kriterierna


Fil:10 Euro.Recto.png är en förutsättning för att få införa euron.]]
Fil:ERM2countries.svg
;1) Stabila priser: Inflationen får inte vara mer än 1,5 procentenheter högre än genomsnittet i de tre medlemsstaterna som har bäst prisstabilitet, det vill säga lägst inflation. Detta är det kriteriet som de flesta av de nya medlemsstaterna har problem med att uppfylla.
;2) Stabil växelkurs: Den nationella valutan ska ha deltagit i Europeiska växelkursmekanismen (ERM) i två år före inträde i valutaunionen utan några större spänningar. Fluktuationsbandet är vanligtvis 15 %. Centralkursen får inte Devalvering eller Revalvering på initiativ av medlemsstaten i fråga. Att delta i växelkursmekanismen är frivilligt, vilket är ett kryphål som flera medlemsstater, däribland Sverige, utnyttjar för att undvika att införa euron, trots att övriga konvergenskriterier är uppfyllda.
;3) Sunda statsfinanser: Statsskulden får inte överstiga 60 procent av bruttonationalprodukten (BNP) och underskottet i den offentliga budgeten, inklusive underskott på kommunal och regional nivå, får inte vara större än 3 procent av BNP.
;4) Låga räntor: Den 10-åriga obligationsräntan får inte vara mer än 2 procentenheter högre än i de tre medlemsstater som har lägst inflation.

De legala kriterierna


;5) Lagstiftning: Den nationella lagstiftningen i en stat, inklusive lagen för centralbanken, ska vara förenlig med Europeiska unionens fördrag och stadgan för Europeiska centralbankssystemet (ECBS-stadgan). Det är viktigt att centralbanken är oberoende från politiskt inflytande. Landets lagar måste också anpassas så att euron kan bli officiell valuta i landet och penningpolitiken överföras till Europeiska centralbanken.

Konvergensrapporter


Minst vartannat år prövar Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) om medlemsstaterna utanför valutaunionen uppfyller kraven. Prövningen sker genom så kallade konvergensrapporter. I en konvergensrapport granskas om medlemsstaten uppfyller konvergenskriterierna, både de ekonomiska och legala delarna. Konvergensrapporterna ligger till grund för eventuella beslut av Rådet för ekonomiska och finansiella frågor-rådet att ett land uppfyller villkoren och får delta i valutaunionen. Det är euroområdets finansministrar som fattar det slutgiltiga beslutet om euroområdet ska utökas.
Sverige har prövats 1998, 2000, 2002, 2004, 2006, 2008 samt 2010 och har vid dessa prövningar ansetts uppfylla tre av de fyra första konvergenskraven. Det krav som inte har uppfyllts är kravet på en stabil växelkurs. Den svensk krona har inte deltagit i det europeiska växelkurssamarbetet Europeiska växelkursmekanismen. Dessutom anses inte den svenska riksbankslagen uppfylla de krav som ställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Växelkursen var i praktiken ändå tillräckligt stabil mellan 2002-2007, dock inte från 2008.
En medlemsstat kan mellan de ordinarie rapporttillfällena kräva att kommissionen gör en konvergensrapport för medlemsstaten ifråga. Denna rapport kan ligga till grund för ett utökande av euroområdet mellan de ordinarie rapportstillfällena.

Uppfyllandet av kriterierna

Se även


Ekonomiska och monetära unionen
Euro
Euroområdet

Referenser


Noter

Externa länkar


http://ec.europa.eu/economy_finance/eu_economic_situation/eu_economic_situation514_en.htm Europeiska kommissionen: Konvergensrapporter
http://www.ecb.int/pub/convergence/html/ Europeiska centralbanken: Konvergensrapporter
Kategori:Ekonomiska och monetära unionen
ca:Criteris de convergència
cs:Maastrichtská kritéria
da:Konvergenskrav
de:EU-Konvergenzkriterien
en:Euro convergence criteria
es:Criterios de convergencia
fr:Critères de convergence
it:Parametri di Maastricht
lb:Convergenzcritèren
lt:Mastrichto kriterijai
hu:Konvergenciakritériumok (Európai Unió)
nl:Convergentiecriteria
ja:収斂基準
no:Konvergenskriterier
pl:Kryteria konwergencji
pt:Critérios de convergência
ru:Маастрихтские критерии
sk:Konvergenčné kritériá
fi:Lähentymiskriteeri
tr:Maastricht kriterleri
uk:Критерії конвергенції

Nynorska

Fil:Slepp nynorsken til.jpg
Nynorska (på norska ''nynorsk'') är en av de två officiella målformer som tillsammans utgör det Norska#Ortografi. Den andra målformen kallas för bokmål. Före 1929 kallades nynorskan ''landsmål''. Landsmålet blev ett jämställt, officiellt sätt att skriva norska genom det så kallade ''Sidestillingsvedtaket'', ett beslut av Stortinget 1885. Nynorska blev ett alternativ till ''riksmålet'', som skriftligen var nästan identisk med danska. Landsmål bytte namn till nynorska 1929 efter ytterligare ett beslut i Stortinget. Än i dag finns ingen "riksnorska".

Historik


Fil:Ivaraasen.jpg, grundaren av nynorskan.]]
Nynorskan utvecklades från mitten av 1800-talet. Språkpolitiskt fanns det vid denna tid ett behov av att återupprätta det norska språket, eftersom endast det danska skriftspråket hade använts under den långa Danmark-Norge. Filologen Ivar Aasen, bördig från Ørsta i Møre og Romsdal, drev tesen att ett genuint norskt språk hade överlevt i landets bygder utanför städerna. Han ville undersöka språket i hela landet och företog många och långa vandringar, under vilka han nedtecknade folkspråket. Aasens arbete kan efteråt ses som en del av den nationalromantik i hela Nordeuropa. Några år tidigare hade Per Christian Asbjørnsen och Jørgen Moe genomkorsat delvis samma bygder i arbetet med att nedteckna sagorna till samlingarna ''Norske folkeeventyr''. Ungefär samtidigt med Aasens vandringar rodde och löpte Elias Lönnrot Finland runt på spaning efter grundstommen till nationaleposet Kalevala. I Estland arbetade Friedrich Reinhold Kreutzwald med en estnisk motsvarighet, Kalevipoeg, och i Riga samlade något senare Krišjānis Barons folkminnen i Johann Gottfried Herders anda.
Efter fyra år på resande fot utgav Ivar Aasen 1848 ''Det norske Folkesprogs Grammatik''. 1850 kom ''Ordbog over det norske Folkesprog'' och 1853 ''Prøver af Landsmaalet i Norge'' som innehöll Aasens förslag på en ny norsk skriftspråksnorm.
Från 1910-talet drev den norska staten en språkpolitik som syftade till att de bägge målformerna skulle närma sig varandra, så kallad ''samnorsk'', men motståndet blev till slut för starkt, framför allt från bokmålsanhängare. Sedan 2002 har samnorsksträvandet formellt avslutats, och försök görs inte längre att på politisk väg sammanslå olika slags skriven norska.
Under språkstriden har enstaka grupper strävat efter att ännu starkare framhäva de olika målformernas särart: några förespråkar ''høgnorsk'', en konservativ form av nynorska, medan andra helst vill att en konservativ bokmålsform, ''riksmål'', skall utgöra normen.

Nynorskans nuvarande ställning


Fil:Norwegianmalforms-univ.png
Uppskattningsvis 10-12 procent av Norges befolkning uppfattar nynorska som sitt skriftspråk, enligt det Språkrådet (Norge). Användningen är koncentrerad till de västnorska områdena, alltså Rogaland fylke (med undantag av Stavanger och Haugesund), Hordaland fylke (med undantag av Bergen), Sogn og Fjordane samt Møre og Romsdal fylke. Nynorskan har även en stark ställning i det inre av Aust-Agder fylke i synnerhet Setesdal, Buskerud fylke särskilt i Hallingdal, Oppland fylke särskilt i Valdres och Telemark fylke.
I Vestlandsområdet når andelen nynorskanvändare 45,2 procent och i övriga Norge 2,7 procent, enligt siffror från 2003 (dock inte i Sogn & Fjordane som har 99,8 procent nynorskanvändare). Andelen har sjunkit under andra hälften av 1900-talet, efterkrigstiden. 10-11 procent av norska värnpliktiga uppger nynorska som sitt skrivspråk, 11 procent fyller i sin självdeklaration på blankett med förtryckt nynorska.
År 2002 hade 27 procent av de norska kommunerna nynorska som administrativt skrivspråk, medan 37 procent hade bokmål. Resterande 36 procent hade inte valt den ena målformen framför den andra. I skolan undervisas idag (2006) både i nynorska och bokmål. Varje norsk kommun bestämmer vilket av skriftspråken som skall vara det officiella administrationsspråket. Man har alltid rätt att vända sig till en myndighet på endera språket. I skolan kallas den språkform som föredras för hovedmål/hovudmål. Den andra målformen kallas "sidemål". 2002 hade 14,7 procent av eleverna i grundskolan nynorska som sitt skriftspråk. De allra flesta av dem hör hemma på Vestlandet.
Av 4549 utgivna trycksaker (böcker och andra former) 2000 var 8 procent på nynorska och 92 procent på bokmål.

Karakteristik


Nynorska är väsentligen baserat på västskandinaviska dialekter. Den skiljer sig från östskandinaviskan genom att den har bevarat betydligt mer av de fornnordiska diftongerna (i likhet med färöiskan och isländskan), där redan östnordiskan utvecklade monoftonger (till exempel i orden "stein" för "sten", "braut" för "bröt", "skein" för "sken"). En annan skillnad är vokalen ''u'' jämfört med östskandinaviskt ''o'', som i orden "ku" och "bru" mot "ko" och "bro".
I den nynorska som återfinns i ordlistor, exempelvis ''Nynorsk ordliste'', finns två slags ordformer: huvudformer och sidoformer. Huvudformerna är avsedda att användas i skolans läroböcker och inom administrationen i kommun, fylkeskommun samt i staten; sidoformerna räknas som fullt godtagbara alternativ för alla andra typer av språkanvändare, som till exempel skolelever. Det finns begrepp som kan uttryckas genom två eller flera jämställda huvudformer. Ett exempel är nynorskans jämställda former för pronomenet "vi": "vi" och "me".

Nynorska som talspråk


Nynorska är i första hand namnet på en skriftlig målform, och till skillnad från bokmålet så är det få personer som rättar sitt tal enligt nynorskans normal. I en slogan från 1970-talet sammanfattades den nynorska språktanken: "Skriv nynorsk - snakk dialekt!". Talad nynorska förekommer emellertid i nyhetssändningarna i Dagsnytt och Dagsrevyen i NRK:s radio- och tv-kanaler. Särskilda teaterscener, som exempelvis Det norske teatret i Oslo spelar sina teaterföreställningar på nynorska. Skådespelare med särpräglade dialekter kan använda dem utan krav på anpassning.

Nynorska författare


Fil:Halldis Moren Vesaas.png
Olav Duun
Kjartan Fløgstad
Jon Fosse
Arne Garborg
Frode Grytten
Olav H. Hauge
Halldis Moren Vesaas
Tarjei Vesaas

Källor


Nationalencyklopedin

Se även


Noregs Mållag - huvudorganisationen för nynorsk
Högnorska
Bokmål
Norska språkstriden
Kategori:Norska
Kategori:Språk i Norge
af:Nynorsk
ar:ني نوشك
az:Nyunorsk
be:Нованарвежская мова
be-x-old:Нованарвэская мова
bg:Нюношк
br:Nynorsk
ca:Nynorsk
cs:Nynorsk
cy:Nynorsk
da:Nynorsk
de:Nynorsk
et:Uusnorra keel
en:Nynorsk
es:Nynorsk
eo:Nynorsk
fa:نروژی نو
fr:Nynorsk
fy:Nynorsk
gl:Nynorsk
ko:뉘노르스크
hy:Նորվեգերեն (նինորսկ)
hr:Nynorsk
id:Nynorsk
os:Нюнорск
is:Nýnorska
it:Nynorsk
he:נורבגית חדשה
ka:ნიუნორსკი
ku:Nynorsk
lt:Naujoji norvegų kalba
lmo:Nynorsk
xmf:ნიუნორსკი
mzn:نینورسک
ms:Nynorsk
mdf:Норвегонь кяль (нюнорск)
nl:Nynorsk
nds-nl:Nynorsk
ja:ニーノシュク
no:Nynorsk
nn:Nynorsk
pnb:نائنورسک
pms:Lenga norvegèisa (Nynorsk)
pl:Nynorsk
pt:Novo norueguês
ro:Nynorsk
ru:Нюнорск
se:Ođđadárogiella
scn:Nynorsk
simple:Nynorsk
sk:Nynorsk
fi:Uusnorja
ta:நீநொர்ஸ்க் மொழி
uk:Нюношк
ug:يېڭى نورۋېگىيە تىلى
vi:Nynorsk
zh:新挪威語

Karl Karlsson (Bonde)

Karl Karlsson (Bonde), född omkring 1465. Son till kung Karl Knutsson (Bonde) med Kristina Abrahamsdotter.
Karl legitimerades som äkta son till sin far när denne mot slutet av sin levnad gifte sig med sin tidigare frilla Kristina för att sonen skulle kunna ärva tronen. Han utmanövrerades dock av Sten Sture den äldre och kom aldrig i besittning av mer än delar av sitt farsarv.
En person som troligen är identisk med honom gjorde i Stockholms rådstuga 1488 anspråk på ett antal värdeföremål, som rådmannen Arvid Olsson förvarat åt honom fram till sin död. Denne Karl Karlsson lyckades med stöd av ett brev från Sten Sture få föremålen överlämnade till dennes ställföreträdare Nils Bosson (Sture), som troligen överlämnade dem till Karl. Johannes Magnus skrev att Karl "levde och åldrades i urusla villkor".

Källor


Kategori:Personer i Sverige under 1400-talet
Kategori:Män
Kategori:Svenska prinsar
Kategori:Födda 1465
Kategori:Avlidna okänt år

Anna Karlsdotter (Bonde)

Anna Karlsdotter (Bonde) var en svensk prinsessa, dotter till Sveriges kung Karl Knutsson (Bonde) och Kristina Abrahamsdotter.
Anna blev legitimerad genom föräldrarnas äktenskap strax före faderns död 1470. Hon gifte sig med Håkan Svensson (Bölja), ståthållare på Västerås slott.

Externa länkar


Kategori:Svenska prinsessor
Kategori:Kvinnor
Kategori:Personer i Sverige under 1400-talet
Kategori:Födda 1400-talet
Kategori:Avlidna okänt år

Riksmålsforbundet

Fil:Björnstjerne Björnson.jpg]]
Riksmålsforbundet är en Norge språkpolitisk organisation som förespråkar användandet av ''riksmål'', den konservativa varianten av bokmål, den form av norska som står närmast danska.

Externa länkar


http://www.riksmalsforbundet.no/Forsiden.aspx Riksmålsforbundet
Kategori:Norska
Kategori:Organisationer i Norge
Kategori:Språkorganisationer
de:Riksmålsforbundet
en:Riksmål Society
es:Riksmålsforbundet
ja:リクスモール協会
no:Riksmålsforbundet
nn:Riksmålsforbundet
pl:Riksmålforbundet

Kristelig Folkeparti


Kristelig Folkeparti (bokmål) eller Kristeleg Folkeparti (nynorska), (KrF), är ett Norge kristdemokratiskt politiskt parti, grundat den 4 september 1933.
Partiordförande sedan 2011 är Knut Arild Hareide.
Lars Korvald från KrF var Norges statsminister 1972-73.
Kjell Magne Bondevik var det i två perioder, 1997-2000 och 2001-2005.

Historia


Kristelig Folkeparti grundades 1933 i Hordaland fylke där många, särskilt i liberala Venstre, Norge, såg med oro på att man lade allt mindre vikt vid de kristna värderingarna.
Det nya partiet uppnådde parlamentarisk representation redan i valet samma år, då bibelskolerektorn Nils Lavik valdes in i stortinget.
Vid valet 1945 skedde det stora genombrottet för Kristelig Folkeparti som ett landstäckande parti. Trots att partiet hade en klent uppbyggd organisation och få kända politiker fick man ändå, mycket överraskande, 117&nbsp;000 röster eller knappt 8 % av rösterna. Det gav åtta mandat i stortinget.
Vid fylkestingsvalet 2007 fick partiet 6,7 % av rösterna.

Stortingsval 1933 - 2005


Fil:Krfvalg2005.PNG
¹ I dessa val hade Kristelig Folkeparti valteknisk samverkan med ett eller flera av partierna Det Nye Folkepartiet/Det Liberale Folkepartiet, Høgre, Senterpartiet eller Venstre (Norge), detta tal bygger på en beräkning av hur rösterna på de gemensamma listorna fördelades på de enskilda partierna.

Externa länkar


http://www.krf.no/ Kristelig Folkeparti - Officiell webbplats
Kategori:Politiska partier bildade 1933
Kategori:Politiska partier i Norge
Kategori:Kristdemokratiska partier
Kategori:Kristna organisationer i Norge
bg:Християнска народна партия (Норвегия)
ca:Partit Democristià (Noruega)
da:Kristelig Folkeparti
de:Kristelig Folkeparti
et:Kristlik Rahvapartei
en:Christian Democratic Party (Norway)
fr:Parti populaire chrétien (Norvège)
it:Partito Popolare Cristiano (Norvegia)
nl:Kristelig Folkeparti
ja:キリスト教民主党 (ノルウェー)
no:Kristelig Folkeparti
nn:Kristeleg Folkeparti
pl:Kristelig Folkeparti
ru:Христианская народная партия (Норвегия)
se:Risttalaš Álbmotbellodat
fi:Kristillinen kansanpuolue

Folkomröstning

En folkomröstning, i vissa länder ofta benämnt enligt sina latinska namn, ''plebiscit'' eller ''referendum'' är en omröstning där ett beslut helt eller delvis fattas utanför den representativa församlingen. I vissa länder, exempelvis USA skiljer man på ''referendum'' och ''initiative'', där det sistnämnda utlyses på initiativ av medborgarna.

Referendum


Referendum är en folkomröstning av ''rådgivande'' slag. Ursprungligen kommer ordet av latin referat, där referendum är en gerundivumform - ''som bör framföras''. I diplomatiskt språkbruk betecknar ''ad referendum'' en fråga som inte är förut behandlad, och där frågan kommer att underställas ombudens regeringar.
I statsrättslig mening omfattar ''referendum'' följande huvudsakliga varianter:
Inititiv, det vill säga möjligheten att väcka en fråga som politiker på nationell, regional eller lokal nivå kan använda för att rådfråga Väljare i speciella frågor. Det kan också väckas på initiativ av medborgarna i så kallat medborgarinitiativ.
Fakultativt referendum, efter det att en viss mängde av medborgarna eller Väljare har krävt det, rådfrågas om ett beslut, eller två motstridiga beslut om samma fråga.
Obligatoriskt referendum, samma som det fakultativa med skillnaden att rådfrågandet inte är frivilligt.
Författningsreferendum, en omröstning om en grundlag eller författning
Lagreferendum, en omröstning om en lag
I Sverige är folkomröstningarna Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922, folkomröstningen om högertrafik och Kärnkraftsfrågan i Sverige rådgivande. Inför folkomröstningen Folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994 lovade däremot riksdagen att följa folkets beslut. Denna folkomröstning är därmed närmare en plebiscit.

Plebiscit


Plebiscit är en form av beslutande folkomröstningar, där folkets beslut blir bindande för den beslutande representativa församlingen. I Sverige var folkomröstningarna Folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994 och Folkomröstningen om införande av euron i Sverige 2003 att anse som ''plebiscit''.
Uttrycket kommer från latinets ''plebscitum'', av orden ''scitum'' som betyder beslut och ''plebs'' som var plebejer i Rom. I det Romerska riket var plebiscit namn på beslut som enbart berörde plebejer till skillnad från lagar - ''lex'' som gällde för hela samhället.
I Frankrike under Napoleon I kom ordet att användas för de resolutioner som utfärdades och underställdes allmän folkomröstning.

Folkomröstningar i Sverige


Folkomröstning i Sverige regleras i regeringsformen (8 kap. 4 §). Kommunala och landstingskommunala folkomröstningar regleras i kommunallagen (5 kap. 23 §). Sedan 1994 gäller i Sverige att minst fem procent av de röstberättigade i kommun respektive landstingskommun kan begära folkomröstning. Om kommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige godkänner initiativet, så genomförs folkomröstningen.
Folkomröstningar i Sverige är bara rådgivande, politikerna kan fatta ett beslut som strider mot valresultatet, se exempelvis folkomröstningen om högertrafik. I en typ av fall är dock en svensk folkomröstning beslutande: om frågan gäller en grundlagsändring och folkomröstningen hålls i samband med ett riksdagsval, så är ett nej i folkomröstningen bindande. Någon beslutande folkomröstning har ännu aldrig hållits.
Valmyndigheten är den myndighet som ansvarar för planeringen och genomförandet av folkomröstning.

Nationella folkomröstningar i Danmark


Folkomröstningen om försäljning av Danska västindien, 1916
Folkomröstningen om Slesvig, 1920.
Folkomröstningen om Maastrichtfördraget, 1992
Folkomröstningen om Edinburghavtalet, 1993
Folkomröstningen om Amsterdamfördraget, 1998
Folkomröstningen om införande av euron (Danmark), 2000

Nationella folkomröstningar i Frankrike


Folkomröstning om Konstitutionen i Frankrike 1958
Folkomröstning om Maastrichtfördraget i Frankrike 1992
Folkomröstningen om EU:s konstitution 2005

Nationella folkomröstningar i Nederländerna


Folkomröstningen om EU:s konstitution 2005

Se även


Direkt demokrati
Folkomröstningar relaterade till Europeiska unionen
Representativ direktdemokrati

Externa länkar


http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____65890.aspx Statistiska centralbyrån: Folkomröstningar 1922, 1955, 1957, 1980, 1994 och 2003
http://europeanreferendum.org Democracy International
http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____6358.aspx Riksdagen: Folkomröstning
Kategori:Statsvetenskap
Kategori:Folkomröstningar
Kategori:Demokrati
ar:استفتاء عام
zh-min-nan:Kong-bîn tâu-phiò
be:Рэферэндум
bg:Референдум
bs:Referendum
ca:Referèndum
cs:Referendum
cy:Refferendwm
da:Folkeafstemning
de:Referendum
et:Referendum
el:Δημοψήφισμα
en:Referendum
es:Referéndum
eo:Referendumo
eu:Erreferendum
fa:همه‌پرسی
fr:Référendum
gd:Barail-fhuasgladh
gl:Referendo
ko:국민투표
hi:जनमत-संग्रह
hr:Referendum
id:Referendum
is:Þjóðaratkvæðagreiðsla
it:Referendum
he:משאל עם
krc:Референдум
ka:რეფერენდუმი
kk:Плебисцит
sw:Kura ya maoni
ky:Референдум
lv:Referendums
lt:Referendumas
li:Referendum
hu:Népszavazás
mk:Референдум
ml:ഹിതപരിശോധന
arz:استفتا
ms:Pungutan suara
nl:Volksraadpleging
ja:住民投票
no:Folkeavstemning
nn:Folkerøysting
uz:Referendum
pap:Referéndum
pl:Referendum
pt:Referendo
ro:Referendum
ru:Референдум
scn:Referendum
simple:Plebiscite
sk:Referendum
sl:Referendum
szl:Absztimůng
sr:Референдум
sh:Referendum
fi:Kansanäänestys
tl:Reperendum
th:การออกเสียงประชามติ
tr:Referandum
uk:Референдум
ur:ریفرنڈم
vec:Referendum
vi:Trưng cầu dân ý
yi:רעפערענדום
zh-yue:公民投票
zh:公民投票

Täby kommun


Täby kommun är en Sveriges kommuner i Stockholms län. Centralort är Täby.

Administrativ historik


När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft bildades ''Täby landskommun'' i Täby socken, Uppland i Danderyds skeppslag.
I norra delen av kommunen inrättades Täby municipalsamhälle 1927. År 1948 ombildades Täby landskommun till Täby köping, varvid municipalsamhället upplöstes. Samtidigt överfördes Lahäll från Danderyds köping. Kommunen påverkades inte territoriellt av de båda riksomfattande Kommunreformer i Sverige och 1971, trots att tankar hade funnits på att även Enebyberg skulle överföras till Täby från Danderyd, men 1971 omvandlades Täby köping till Täby kommun.

Kommunvapnet


Blasonering: ''I blått fält ett korsat kors med avrundade armar av silver.''
Täby kommunvapens förebild är ett kors inristat på den så kallade Risbylestenen (Upplands runinskrifter 161), en av kommunens runstenar. Vapnet fastställdes år 1937 för Täby municipalsamhälle. Det övertogs av köpingen 1948 och av kommunen 1971. Det registrerades av den sistnämnda hos Patent- och registreringsverket år 1974.

Historia


Täby är byggt på gammal grund. Här har människor verkat och lämnat spår efter sig ända från bronsåldern. Sveriges äldsta skelettfynd som kunnat identifieras upptäcktes 1995 vid Broby bro. Hon heter Estrid Sigfastsdotter och levde på 1000-talet. Boplatserna blev byar, och byarna samhällen. Innan utnämnandet till Köping (administrativ enhet) och kommunreformen var det endast den norra delen som gränsar till Vallentuna som hade namnet Täby. I denna del låg den mesta administrativa organisationen i det område som nu kallas Täby. Att den dåtida centrala mötesplatsen, kyrkan låg i Täby var till stor betydelse för att köpingen och senare kommunen fick namnet Täby och inte till exempel Roslags-Näsby. Det ursprungliga Täby heter idag Täby kyrkby och började få det namnet när Täby köping inte bara omfattade kyrkbyn utan hela den nuvarande kommunen. Även den dåvarande "Täby station" på Roslagsbanan fick senare namnet Täby kyrkby station.
Under en lång tid var Roslags-Näsby (tidigare bara "Näsby") den centrala platsen i Täby köping och kommun. Detta tack vare att Roslagsbanans två största grenar möttes här, från Österskär via Åkersberga och från Norrtälje via Rimbo och Vallentuna. Man byggde här ett "stadshus" och både höghus och inomhuscentrum. Roslags-Näsby fick dock en mindre ställning när man beslutade att storsatsningen Täby Centrum skulle byggas på gamla Tibble gårds mark och inte i Roslags-Näsby som tidigare var tänkt. År 1973 byggdes ett nytt kommunhus och lite som kompensation till Roslags-Näsby fick kommunens högkvarter ligga kvar där.
I dag är Täby en av de största förortskommunerna i Storstockholm och med sin låga arbetslöshet utgör Täbyborna en stor del av Stockholms arbetare. Kommunen är känd för sin mycket låga kommunalskatt och politiskt borgerliga profil. Moderaterna fick i valet 2006 över 50% av rösterna vilket gav dem egen majoritet (se grafik nedan). Täby har tillsammans med kommunerna Danderyds kommun och Lidingö kommun Sveriges högsta utbildningsnivå. En stor del av befolkningen arbetar i Stockholm och kollektivresandet är av tradition relativt lågt.

Tätorter


Den södra och centrala delen av kommunen utgör huvuddelen av den kommungränsöverskridande tätorten Täby, som även omfattar Enebyberg i Danderyds kommun. Den avskiljs av ett landsbygdsområde från den likaså kommungränsöverskridande tätorten Vallentuna, vars södra del utgörs av Täby kyrkby.

Kommundelar


Arninge, Ella Gård, Ella Park, Ensta, Erikslund, Täby, Gribbylund, Grindtorp, Hägernäs, Lahäll, Löttingelund, Näsby Park, Roslags Näsby, Skarpäng, Tibble, Täby Centrum, Täby kyrkby, Vallatorp, Viggbyholm och Visinge.

Postort


Tidigare fanns flera postadresser, som Hägernäs, Näsby Park och Gribbylund med flera. Sedan 1960-talet utgör Täby en postort, som i princip sammanfaller med Täby kommun. Den har postnummer i serierna 183 XX och 187 XX.

Kollektivtrafik


Kollektivtrafiken i kommunen utgörs till mycket stor del av den smalspåriga järnvägen Roslagsbanan som också haft mycket stor betydelse för Täbys utveckling och expansion. Alla tre av Roslagsbanans grenar går genom Täby kommun, även om grenen till Österskär via Täby centrum är den som används av flest trafikanter. En stor anledning till Roslagsbanans överlevnad är att man i Täby kommun år 1980 folkomröstade om att tunnelbanan inte skulle dras vidare från Mörby centrum till Täby centrum, något som egentligen redan var bestämt av kommunen och Stockholms läns landsting. Folkomröstningen ledde istället till att man rustade upp Roslagsbanan till Täby centrum station för att klara av det ökande trycket.
I Täby finns även ett stort antal busslinjer som knyter ihop alla kommunens delar med såväl Roslagsbana som tunnelbana.

Församling


Svenska kyrkans församling i Täby, Täby församling (Stockholms stift), sammanfaller ytmässigt med kommunen. Församlingen är Sveriges största, sett till betalande kyrkomedlemmar, och Svenska kyrkans unga i Täby (SKU-Täby) är Svenska kyrkans största ungdomsorganisation.

Demografi


Kommunens folkmängd uppgick till 63 789 den 31 december 2010. Av dessa var 31 441 män och 32 348 kvinnor.

Befolkningsutveckling

Politik


Politiken i Täby har dominerats av de borgerliga partierna sedan 1950-talet. Vid valet 2006 erhöll moderaterna egen majoritet i kommunstyrelsen. Framgången tillskrevs till stor del den så kallade "Filippa Reinfeldt", där hennes tid som kommunstyrelsens ordförande både var relativt lyckad och en stor förändring jämfört med hur det tidigare moderata styret i Täby. I kommunvalet 2010 fick alliansen 49 platser av totalt 61 i kommunfullmäktige. Valet blev ett stort misslyckande för moderaterna där de tappade över 11% av rösterna och sin egna majoritet, främst till vinning för folkpartiet som vann röster i samma utsträckning som moderaterna tappade. Moderaternas nederlag och folkpartiet framgångar förklarades framför allt på grund av en från moderaterna allt för expansiv bostadspolitik och hanteringen av avknoppningen av Tibble gymnasium. Folkpartiet var under mandatperioden 2006-2010 oppositionsledare och kritiserade moderaterna hårt för sin som folkpartiet framförde det alltför svaga skattepolitik och sin privatiseringsiver.

Mandatfördelning i valen 1970–2010

Övrigt


För övrigt kan nämnas att Sveriges nuvarande statsministerpar är skrivet i Täby kommun. Paret bor dock för närvarande inne i centrala Stockholm på grund av säkerhetsskäl. Familjen Fredrik Reinfeldt har satt en stor prägel på Täby till stor del på grund av att statsministerfrun, Filippa Reinfeldt, under ett flertal år var ordförande för kommunstyrelsen i Täby.
Åren 1928-72 var kommundelen Viggbyholm säte för Sveriges första sam-internatskola med en annorlunda pedagogisk modell, Viggbyholmsskolan.

Sevärdheter


Fil:Storstugan vid Täby centrum, 2009.JPG
Täby Centrum
Täby Galopp
Täby kyrka
Rönninge by
Jarlabankes bro
Näsby slott

Referenser

Externa länkar


http://www.taby.se/ Täby kommun
http://www.tabycentrum.se/ Täby centrum
http://dmoz.org/World/Svenska/Regionalt/Europa/Sverige/Stockholms_l%c3%a4n/Kommuner/T%c3%a4by/ Dmoz – Täby
Kategori:Täby kommun
Kategori:Sveriges kommuner
bg:Тебю (община)
da:Täby kommun
de:Täby (Gemeinde)
et:Täby vald
en:Täby Municipality
es:Täby (comuna)
eo:Täby
fo:Täby kommuna
fr:Täby (commune)
io:Täby
it:Täby (comune)
hu:Täby község
nl:Täby (gemeente)
no:Täby kommune
nn:Täby kommun
nds:Kommun Täby
pl:Gmina Täby
pt:Täby (comuna)
se:Täby gielda
fi:Täby
vi:Täby (đô thị)
zh:泰比市

Wikipedia:Wikipedias första pressrelease

#OMDIRIGERING Wikipedia:Wikimedias_första_pressrelease

François Truffaut


François Roland Truffaut , född 6 februari 1932 i Paris, död 21 oktober 1984 i Neuilly-sur-Seine, var en Frankrike filmregissör. Hans far, Roland Truffaut, var arkitekt och hans mor, Janine de Monferrand, arbetade som sekreterare på tidningen L'Illustration. Han är kanske mest känd för debutfilmen ''De 400 slagen'' från Filmåret 1959. Filmen ''Dag som natt'' (''La nuit américaine'') fick Filmåret 1974 en Oscar för ''Lista över vinnare av Oscar för bästa utländska film''.

Biografi


Truffaut lämnade skolan vid fjorton års ålder för att 1953 börja skriva filmkritik för tidskriften Cahiers du cinéma, som andra storheter som Jean-Luc Godard och Alain Resnais också skrev för. Sedermera valde Truffaut att börja regissera och slog igenom stort med debutfilmen ''De 400 slagen'' 1959. Det är en film som ofta nämns som en av filmhistoriens viktigaste och bästa filmer. Den är en osentimental, gripande och delvis självbiografisk barndomsskildring.
I ''De 400 slagen'' får publiken för första gången stifta bekantskap med Truffauts alter ego Antoine Doinel. Denne, spelad av Jean-Pierre Léaud, dyker sedan upp i ytterligare tre av Truffauts långfilmer. I ''Baisers volés'' (''Stulna kyssar'', 1968), ''Domicile conjugal'' (''Älskar - älskar inte'', 1970) och ''L'amour en fuite'' (''Kärlek på flykt'', 1979) skildras Doinels och Christine Darbons (Claude Jade) tilltagande vuxenhet och vidare erfarenheter av livet.
Truffaut följde upp med den kritikerrosade ''Jules och Jim'', med bland annat Jeanne Moreau.
Han medverkade även som skådespelare i filmer och bland dem kan nämnas Steven Spielbergs ''Närkontakt av tredje graden''.

Död


Fil:Montmartre-Truffaut.JPG
Truffaut avled 52 år gammal på ett sjukhus i Neuilly-sur-Seine till följd av en hjärntumör. Han är begravd på Montmartrekyrkogården i Paris.

Filmografi

(kortfilm) (kortfilm) (endast manus) (viceregissör) (kortfilm)

Externa länkar


http://www.francoistruffaut.com/ Officiell webbplats
Kategori:Födda 1932
Kategori:Avlidna 1984
Kategori:Franska regissörer
Kategori:Män
an:François Truffaut
bn:ফ্রঁসোয়া ত্রুফো
zh-min-nan:François Truffaut
be:Франсуа Труфо
be-x-old:Франсуа Труфо
bg:Франсоа Трюфо
bs:François Truffaut
br:François Truffaut
ca:François Truffaut
cs:François Truffaut
da:François Truffaut
de:François Truffaut
et:François Truffaut
el:Φρανσουά Τρυφό
en:François Truffaut
es:François Truffaut
eo:François Truffaut
eu:François Truffaut
fa:فرانسوا تروفو
fr:François Truffaut
gl:François Truffaut
ko:프랑수아 트뤼포
hi:फ़्राँस्वा त्रुफ़ो
hr:François Truffaut
io:François Truffaut
id:François Truffaut
it:François Truffaut
he:פרנסואה טריפו
ka:ფრანსუა ტრიუფო
la:Franciscus Truffaut
lv:Fransuā Trifo
lb:François Truffaut
lt:François Truffaut
hu:François Truffaut
mk:Франсоа Трифо
ml:ഫ്രാൻസ്വാ ത്രൂഫോ
mzn:فرانسوا تروفو
nl:François Truffaut
ja:フランソワ・トリュフォー
no:François Truffaut
nn:François Truffaut
oc:François Truffaut
pl:François Truffaut
pt:François Truffaut
ro:François Truffaut
ru:Трюффо, Франсуа
scn:François Truffaut
simple:François Truffaut
sk:François Truffaut
sl:François Truffaut
sr:Франсоа Трифо
sh:François Truffaut
fi:François Truffaut
th:ฟร็องซัว ทรูว์โฟ
tr:François Truffaut
uk:Франсуа Трюффо
vi:François Truffaut
zh-yue:杜魯福
zh:法蘭索瓦·杜魯福

Elöverkänslighet

Med elöverkänslighet (även elallergi, elkänslighet eller bildskämssjuka) avses en upplevd extra känslighet för Elektromagnetiskt fält i nivåer som för människor inte är märkbara. Symtomen innefattar sömnstörningar, huvudvärk, allmän trötthet, koncentrationssvårigheter, yrsel, irriterad hud samt hjärtklappning. Elöverkänslighet har ej kunnat påvisas i vetenskapliga försök trots omfattande forskning.
Elöverkänsliga patienter som i Dubbelblind studie trott sig blivit utsatta för signaler från en mobiltelefon har uppgett sig få kraftig huvudvärk, trots att inget fält har varit påslaget, vilket tyder på att besvären inte orsakas av elektromagnetiska fält, utan har psykologiska orsaker, en så kallad noceboeffekt. Svenska myndigheters linje är att elektromagnetisk strålning under de gränsvärden som Strålsäkerhetsmyndigheten utfärdat inte kan leda till besvär.

Historik


Elöverkänslighet som sjukdomstillstånd blev allmänt känt under 1980-talet då det i media uppmärksammades människor som fått besvär av arbete vid datorbildskärmar. Den första artikeln om fenomenet skrevs av journalisten Gunni Nordström och publicerades i TCO-tidningen i oktober 1985. I och med att allt fler av TCO:s medlemmar fick problem vid bildskärmsarbete, införde denna fackförening från 1992 en egen kvalitetsmärkning av bildskärmar TCO-märkning där man ställer krav bland annat på låg strålning.<ref></ref><ref></ref>
Rådet för arbetslivsforskning, RALF, fick 1997 ett regeringsuppdrag att redovisa en översikt och en utvärdering av såväl svenska som internationella forskningsresultat vad gällde elöverkänslighet samt hälsorisker med elektriska och magnetiska fält. Att någon hälsofara skulle föreligga kunde dock inte påvisas av utredarna. En av utredarna, Olle Johansson (docent), reserverade sig mot rapporten med hänvisning till att viss biologisk forskning på människor och djur utelämnades. Då rapporten utkommit lämnade drygt 400 elöverkänsliga in vittnesuppgifter med beskrivning av sina besvär. En del av detta material utgavs senare i bokform av Rigmor Granlund-Lind och John Lind under titeln ''Svart på vitt''. En psykologisk förklaringsmodell varken förnekar att dessa symtom finns eller påstår att de är simulerade.
I en majoritet av genomförda blindtester har det visat sig att personer som själva beskriver sig som elöverkänsliga inte kan skilja på när elektromagnetiska fält varit på- eller avslagna. Detta gäller både mobiltelefonsignaler,och annan, mer lågfrekvent, strålning. Enligt Socialstyrelsen är orsaken till symptomen klassisk betingning.

Förekomst


En enkät visade 2002 att i Kalifornien hävdade 3% av urvalsgruppen på 2&nbsp;072 människor att de led av elöverkänslighet, definierat som "allergisk eller väldigt känslig mot att vara nära elektriska apparater, datorer eller kraftledningar". Svarsfrekvensen var 58%. En undersökning i Schweiz 2004 visade på en förekomst av 5% i en urvalsgrupp på 2&nbsp;048 personer. 2007 visade en brittisk undersökning av en slumpmässigt utvald grupp på 20&nbsp;000 personer på en 4% förekomst av symptom tillskrivna elektromagnetiska fält.
I en hälsoenkät som Socialstyrelsen gjorde 1999 uppgav sig 3,1% av de svarande vara känsliga, överkänsliga eller allergiska mot elektriska eller magnetiska fält, vilket skulle motsvara 200 000 vuxna personer i Sverige. En annan undersökning i Stockholms län 1997 rapporterade 1,5% av de tillfrågade att de var elöverkänsliga, definierat som "överkänslighet eller allergi mot elektriska eller magnetiska fält" (svarsfrekvens 73%).
I en rapport till Europeiska kommissionen slås fast att skillnaderna i förekomst åtminstone delvis kan förklaras av skillnader i tillgänglig information och rapportering i media. Andra har uttryckt liknande uppfattningar.

Orsaker


Fil:Gsm-bts-walbrzych.jpg för GSM]]
Både fysiologiska och psykologiska faktorer har föreslagits som orsaker. Världshälsoorganisationen listar luftföroreningar, oljud, dålig eller flimrande belysning och dålig ergonomi som möjliga fysiologiska orsaker till elöverkänslighet.

Behandling


Med tanke på avsaknaden av orsakssamband mellan symptom och elektromagnetiska fält bör behandling av elöverkänslighet inrikta sig på dels att identifiera eventuella andra fysiologiska orsaker och dels en psykologisk utvärdering av eventuella psykologiska orsaker. Orsaker kan vara luftföroreningar, oljud, dålig eller flimrande belysning eller dålig ergonomi.
År 2006 gjordes en översikt över nio kliniska prövningar för behandling av elöverkänslighet. Författarna fastslog att fler studier behövdes, men att den information som stod till buds tydde på att kognitiv beteendeterapi är den föredragna behandlingsmetoden. Även andra studier föreslår kognitiv beteendeterapi som behandlingsform.
I Sverige finns i dag personer som av läkare diagnostiserats för elöverkänslighet. Enligt Socialstyrelsens diagnoskod R68.8, "Andra specificerade generella symtom och sjukdomstecken", kan diagnosen "elöverkänslig" sättas för symptombilden. Ytterligare information finns i en skrivelse från Socialstyrelsen.
Se även stycket om #Elsanering nedan.

Elsanering


Trots att symptomen för elöverkänslighet inte orsakas av elektromagnetiska fält kan drabbade individer bli hjälpta av att minska sin exponering mot elektromagnetiska fält. Symptom orsakade av noceboeffekt kommer följaktligen minska då den upplevda orsaken till besvären försvinner. Av denna anledning erbjuder vissa svenska kommuner ekonomiska bidrag för att minska elektromagnetiska fält i bostäder, så kallad elsanering. Umeå kommun subventionerar 75% av kostnaderna upp till maximala 50&nbsp;000 kronor. Åtgärder kan exempelvis omfatta byte till skärmade kablar, ommålning med ledande färg, byte av spis, inläggning av vattenrör av plast och nätfrånkopplare. Även Skellefteå, Linköping och Stockholm erbjuder bidrag för elsanering.
Många svenska kommuner tillåter dock inte ekonomiska bidrag till elsanering. Ingen kommun i Halland hade 2007 beviljat bidrag för elsanering, trots överklagan till länsrätten. Varken kammarrätten eller regeringsrätten har velat ta upp fallen. Enligt Boverket säger rättspraxis att elsanering inte ska ersättas enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag.
Beslutet att sjukhusen i Örebro län skall köpa in elavskärmande baldakiner har kritiserats av Lars-Gunnar Gunnarsson, docent och verksamhetschef för arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro, som menar att beslutet var enbart politiskt och att vården skulle ha sagt nej om de hade blivit tillfrågade.

Elöverkänslighet i Europa


I en del länder i Västeuropa har elöverkänsliga personer bildat föreningar för att tillvarata sina intressen.
Europarådet har i en resolution från år 2011 uppmanat medlemsländerna att särskilt beakta elöverkänsliga personer och införa speciella skyddsåtgärder för dessa, inklusive att skapa strålningsfria zoner som inte täcks av trådlösa nätverk.

Elöverkänslighet i Sverige


Sveriges riksdag har vid flera tillfällen fått in motioner rörande elöverkänslighet och dess erkännande som folksjukdom.
På 90-talet inlämnades 73 motioner nämnande elöverkänslighet och på 2000-talet (decennium) inlämnades 90 stycken.
Eftersom myndigheter och de elöverkänsligas organisationer intar oförenliga ståndpunkter om orsakerna till besvären, lät Statens strålskyddsinstitut, SSI under år 2004 och 2005 genomföra ett projekt ”Transparensforum”. Representanter från statliga och kommunala myndigheter, politiker, samt företrädare för telekomindustrin och de elöverkänsligas föreningar, bjöds in till seminarier för att tillsammans diskutera och om möjligt uppnå konsensus. Som moderator anlitades bland annat TV-programledaren Göran Skytte. Efter att projektet avslutats lät SSI en fristående konsultfirma göra en utvärdering av det. Projektet lyckades visserligen med att förbättra dialogen mellan de deltagande aktörerna, men fick inte något genomslag för dialogen ute i samhället.
I Mora debatterades under flera år huruvida kommunen skulle upprätta en strålningsfri zon. I mars 2012 lade miljönämnden ned ärendet.
Intresseföreningar i Sverige är Elöverkänsligas Riksförbund är en Handikapp som uppbär statsbidrag.

Se även


Biologiska effekter av elektromagnetisk strålning
Elektrosmog
Oral galvanism
Sjuka hus-sjukan
TCO-märkning av bildskärmar

Källor

Externa länkar


http://ebib.sub.su.se/arb/2005/arb2005_15.pdf Arbetslivsinstitutets rapport om bemötande av elöverkänsliga inom vården (2005) (pdf)
http://www.feb.se Elöverkänsligas riksförbund (Sverige)
Jesper Jerkert: http://www.jerkert.se/jesper/eloverkanslighet.pdf Vad vet vi idag om elöverkänslighet?, Folkvett nr 2, 2010, s. 33–39.
http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/elektromagnetiskafalt.4.303f5325112d733769280004177.html Tema "Elektromagnetiska fält". Tidskriften forskning.se. Publicerad: 2003-04-13. Uppdaterad: 2006-06-26.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), http://www.fas.se/sv/Forskningsomraden/Elektromagnetiska-falt-och-eloverkanslighet/ Elektromagnetiska fält och elöverkänslighet: Årsrapporter sedan 2004, accessdatum 2012-03-14.
Kategori:Kontroversiella diagnoser
Kategori:Elektromagnetisk strålning
af:Elektrosensitiwiteit
da:Elallergi
de:Elektrosensibilität
en:Electromagnetic hypersensitivity
es:Hipersensibilidad electromagnética
fr:Sensibilité électromagnétique
it:Elettrosensibilità
he:רגישות לקרינה
nl:Elektrosmog
ja:電磁波過敏症
no:El-overfølsomhet
ru:Электромагнитная сверхчувствительность
fi:Sähköyliherkkyys

Film/Körkarlen

#OMDIRIGERING Körkarlen

Kristina Karlsdotter (Bonde)

Kristina Karlsdotter (Bonde), född omkring 1432, död före den 25 januari 1500, (troligen omkring år 1493), var en svensk adelsdam och tidvis prinsessa. Hon var dotter till den svenske riksföreståndaren och sedermera kungen Karl Knutsson (Bonde).
Gift 1446 med riksrådet, sedermera lagmannen Erik Eriksson (Gyllenstierna) d.ä. från Danmark, motiverade hon således att han bosatte sig i Sverige och blev hennes fars hovmästare. Hon blev änka 1477. Som änka överlämnade hon, i enlighet med sin fars testamente, en tavla av guld till Vadstena kloster. Hon levde som änka ännu 1492 men hennes exakta dödsdatum och -år är okänt. År 1493 har dock föreslagits som troligt.
Barn
#Nils Eriksson (Gyllenstierna) (1457-1495)
#Erik Eriksson (Gyllenstierna) d.y. (död 1502)
#Kerstin Eriksdotter (död 1509), gift med Hans Åkesson (Tott); deras dotter Karin Hansdotter gifte sig med Harald Knutsson Soop och deras dotter Märta Haraldsdotter Soop gifte sig i sin tur med Erik Gustafsson Roos af Hjelmsäter.
#Margareta Eriksdotter
#Lisbeth Eriksdotter
#Birgitta Eriksdotter (död späd)
#Abraham Eriksson (död 1514)
#Knut Eriksson
#Görvel Eriksdotter (död 1495)
#Carin Eriksdotter

Källor


http://www.archive.org/stream/historisktbibli00unkngoog/historisktbibli00unkngoog_djvu.txt Historiskt bibliotek utgifvet af Carl Silfverstolpe
Kategori:Kvinnor
Kategori:Svenska prinsessor
Kategori:Avlidna 1490-talet
Kategori:Födda 1432

Järfälla kommun


Järfälla kommun är en Sveriges kommuner i Stockholms län. Centralort är Jakobsberg, som är en del av tätorten Stockholm (tätort).

Administrativ historik


Järfälla kommun, som inrättades som Järfälla landskommun i Järfälla socken i Sollentuna härad år 1863, har inte påverkats av 1900-talets landsomfattande svenska Kommunreformer i Sverige på annat sätt än att området Stäket, Järfälla kommun överfördes från upplösta Eds landskommun, Stockholms län i samband med att Upplands-Väsby landskommun bildades år 1952, samt att byn Kyrkhamn strax norr om Lövsta, Stockholm överfördes till Stockholms kommun år 1975.

Kommunvapnet


Blasonering: ''I grönt fält ett stående tillbakaseende lamm av silver med beväpning av guld, hållande med högra frambenet en ginbalksvis ställd, med dubbelkors med svagt utböjda armar försedd stång av guld.''
Järfälla kommunvapen innehåller en bild av Guds lamm bärande ett ärkebiskopskors. Det har använts sedan 1955 men registrerades formellt först 1977. Motivet är baserat på Sollentuna härads äldsta kända sigill från 1568.

Järfällas historia


Det äldsta dokument där namnet Järfälla nämns är mer än 700 år gammalt, daterat 26 januari 1310. I dokumentet som är ett testamente upprättat av ärkebiskop Nils Kettilsson (ärkebiskop), testamenterar Ragnwald Ingesson bland annat 1 mark romerskt silvermynt till kyrkan och kyrkohedern i "gerfelli". Namnet är sammansatt av orden "gere" (kilformigt jordstycke) och "fjäll" (ängsteg). Järfälla betyder således "den kilformade ängstegen". Stavningen har sedan dess varierat ett 20-tal gånger.
Människor har bebott Järfälla sedan den yngre stenåldern. På medeltiden löpte ett flertal viktiga färdvägar genom Järfälla. I slutet på 1990-talet grävdes den medeltida bosättningen Kalvshälla ut. Barkarby blev med tiden en viktig knutpunkt sedan ägaren till Jakobsberg och Skälby, Järfälla kommun gårdar Brita Cruus fick tillstånd att öppna krog i Barkarby 1671.
Kommunen hade länge en lantlig karaktär men runt 1920-talet påbörjades avstyckning av större egendomar för att möjliggöra småhusbebyggelse i större skala. Under efterkrigstiden har kommunen bebyggts kraftigt med framför allt flerfamiljshus och var under en period på 1960-talet den befolkningsmässigt snabbast växande kommunen i landet. Viksjö som började byggas i slutet av 1960-talet var då ett av norra Europas största småhusområden. 1968 sattes pendeltågen i trafik och motorvägen mellan Barkarby och Stäket var klar 1967.

Kommundelar


Jakobsberg
Viksjö, Järfälla kommun
Barkarby
Veddesta, Järfälla kommun (del av Barkarby)
Skälby, Järfälla kommun
Kallhäll
Stäket, Järfälla kommun

Befolkningsutveckling


År 2009 hade 31% av befolkningen utländsk bakgrund.

Politik


Järfälla kommun har tre stycken kommunalråd.Cecilia Löfgreen (M) är kommunalråd tillika Kommunstyrelsens ordförande i Järfälla. Emma Feldman (M)är kommunalråd tillika ordförande i Utbildningsnämnden och Kommunstyrelsens planutskott. Lotta Håkansson Harju (S) är oppositionsråd i kommunen.

Mandatfördelning i valen 1970–2010

Ekonomi


I Järfälla kommun finns cirka 4500 registrerade företag varav 60 procent är enmansföretag och 85 procent har färre än 10 anställda. Många arbetstillfällen finns i Barkarby Handelsplats, vilket är ett av Sveriges största handelsområden.
De största företagen efter antalet anställda (2009):
Järfälla kommun – 3 500
Saab Aerotech - 1 300
St. Jude Medical AB - 700
Arla Foods AB – 600
Dahl – 600
IKEA – 400
ELFA AB - 400
ICA Handlarnas AB – 300
Swebus AB - 300
Stockholms läns landsting – 300

Församlingar


Svenska kyrkans församlingar i Järfälla kommun:
Järfälla församling
Pingströrelsens församlingar i Järfälla kommun:
Aspnäskyrkan
Katolska kyrkan i Sverige församling i Järfälla kommun:
Heliga Trefaldighets Katolska församling

Tätort


Tätbebyggelsen inom kommunen är en del av tätorten Stockholm (tätort). Av kommunens befolkning på ca 67&nbsp;000 invånare bor endast ett hundratal utanför det tätbebyggda området.

Småort


Lund, Järfälla kommun, Stäket

Bibliotek


Järfälla folkbibliotek består av fyra bibliotek i Järfälla kommun. Huvudbiblioteket ligger i Jakobsberg och filialerna hittar man i Viksjö, Kallhäll och Barkarby.

Bilder


<gallery>
Bild:viksjö.jpg|Flygfoto över Viksjö
Bild:kallhäll.jpg|Flygfoto över Kallhäll
Bild:viksjö2.jpg|Flygfoto över Viksjö
</gallery>

Referenser

Externa länkar


http://www.jarfalla.se/ Officiell webbplats
http://twitter.com/Jarfalla_Kommun/ Järfälla kommun på Twitter
http://www.jarfalla.se/biblioteket Järfälla folkbibliotek
http://www.barkarbystaden.se Barkarbystaden
http://www.jarfalla.se/templates/page____14328.aspx Järfälla folkbibliotek
http://jarfallafolkbibliotek.blogspot.com/ Järfälla folkbiblioteks blogg
Kategori:Järfälla kommun
Kategori:Sveriges kommuner
bg:Йерфела (община)
da:Järfälla kommun
de:Järfälla (Gemeinde)
et:Järfälla vald
en:Järfälla Municipality
fo:Järfälla kommuna
fr:Järfälla
io:Järfälla
it:Järfälla (comune)
sw:Järfälla
hu:Järfälla község
nl:Järfälla
no:Järfälla kommune
nn:Järfälla kommun
nds:Kommun Järfälla
pl:Gmina Järfälla
pt:Järfälla (comuna)
se:Järfälla gielda
fi:Järfälla
vi:Järfälla (đô thị)
zh:耶尔费拉市

Kyros

Kyros eller ''Cyrus'' (persiska: کوروش) är ett Persien kunganamn som burits av flera personer:
Kyros d.y., son till Dareios II
Kyros I
Kyros II, ''Kyros den store''
Andra personer som heter Cyrus:
Billy Ray Cyrus
Miley Cyrus
Trace Cyrus
Cyrus Frisch, en holländsk avantgardefilmare

Fartyg


''SS Kyros'', fartyg som sjönks 18 maj 1917
Kategori:Persiska förnamn
ar:قورش (توضيح)
ca:Cir
cs:Kýros
cy:Cyrus
da:Kyros (flertydig)
de:Kyros
el:Κύρος
en:Cyrus
es:Ciro
fa:کوروش (ابهام‌زدایی)
fr:Cyrus
gl:Ciro
hr:Kir (razdvojba)
it:Cyrus
he:סיירוס
ku:Kûruş
lv:Cyrus
nl:Cyrus
ja:キュロス
pt:Ciro
ru:Сайрус
fi:Kyyros
vi:Cyrus
zh:居鲁士