Lapin Agile

Lapin Agile (''Le Lapin Agile'') är en cabaretkrog, som nämns med vördnad av Parisarna, Den ligger i hörnet av Rue Saint-Vincent och Rue des Saules, på norra sidan av Montmartre (17:e arrondissement).
Lapin Agile räknades till en Paris kända nöjeskrogar i början av 1900-talet, här kunde man få se och höra på kända franska "chanson-artister". Det var då också ett stamställe för de stora konstnärerna, som bodde och verkade på Montmartre. Här satt ofta Pablo Picasso och Maurice Utrillo. Idag fungerar Lapin Agile mer som en jazzklubb.
''Picasso at the Lapin Agile'' är ett teaterstycke, skrivet av den amerikanske komikern Steve Martin

Se även


Flèche d'or Café
Kategori:Paris
ca:Lapin Agile
cs:Lapin Agile
de:Le Lapin Agile
el:Λαπέν Αζίλ
en:Lapin Agile
es:Lapin Agile
fi:Lapin Agile
fr:Lapin Agile
it:Lapin Agile
pl:Lapin Agile
ru:Проворный кролик
vi:Lapin Agile
zh:狡兔酒吧

Père-Lachaise

Fil:Perelachaise-Chopin-p1000352.jpgs gravmonument]]
Fil:Pere Lachaise looking down the hill.jpg
Fil:Morrisontomb.JPGs grav]]
Père-Lachaise (''Cimetière du Père-Lachaise'', ''Cimetière de l'Est'') är Paris största kyrkogård, invigd 1804. Den är ungefär 43 hektar stor. Begravningsplatsen är uppkallad efter Ludvig XIV av Frankrike biktfader, jesuitprästen François d'Aix de La Chaise (1624-1709).
Eftersom begravningsplatsen ansågs ligga långt ifrån centrala Paris vid tiden för invigningen var dess popularitet låg. För att popularisera platsen flyttades kvarlevorna av La Fontaine och Molière till begravningsplatsen 1804.
Här ligger många franska och utländska berömdheter begravda, Edith Piaf, Oscar Wilde, Camille Pissarro, Marcel Proust, Molière, Max Ernst, Maria Callas m.fl. En som skapat problem även efter sin död är Jim Morrison, hans gravsten är en av de mest besökta och utsätts ständigt för klotter och hans besökare vållar kyrkogårdsförvaltningen problem för angränsande gravar.

Kända personer som vilar på Père-Lachaise


Pierre Abélard, (1079-1142) och Héloïse, (1101-1164) berömt kärlekspar
Miguel Angel Asturias, (1899-1974) författare (Nobelpriset i litteratur 1967)
Honoré de Balzac, (1799-1850) författare
Judah P. Benjamin, (1811-1884) politiker och jurist
Sarah Bernhardt, (1844-1923) skådespelare
Georges Bizet, (1838-1875) tonsättare
Pierre Bourdieu (1930-2002) sociolog, filosof, författare
Luigi Cherubini (1760-1842) tonsättare
Yilmaz Güney, (1937-1984) kurdisk filmregissör
Ahmet Kaya, (1957-2000) sångare
Maria Callas, (1923-1977) operasångerska (hennes aska har sedermera strötts i Egeiska havet)
Frédéric Chopin, (1810-1849) kompositör
Isadora Duncan, (1877-1927) dansös
Paul Éluard, (1895 - 1952), poet
Max Ernst, (1891-1976) konstnär
Jean de La Fontaine, (1621-1695) poet
Sadegh Hedayat, (1903-1951) författare
Claude Jade, (1948-2006) skådespelerska
Amedeo Modigliani, (1884-1920) konstnär
Yves Montand, (1921-1991) skådespelare
Jim Morrison, (1943-1971) sångare i The Doors
Gérard de Nerval, (1808-1855) författare
Victor Noir, (1848-1870) journalist
Edith Piaf, (1915-1963) sångerska
Marcel Proust, (1871-1922) författare
Sully Prudhomme, (1839-1907) författare (Nobelpriset i litteratur 1901, det första )
Simone Signoret, (1921-1985) skådespelerska
Isaac Titsingh, (1745-1812) ambassadör i Fjärran östern, författare m.m.
Oscar Wilde, (1854-1900) författare och dramatiker
Richard Wright (författare) (1908-1960) författare
Gertrude Stein, (1874-1946), författare
Jean-Dominique Bauby, (1954-1997) en fransk journalist, författare
Jean Börlin, (1893 - 1930) svensk koreograf och dansör.

Externa länkar


http://www.pere-lachaise.com/ Virtuell rundvandring på Père-Lachaise
Kategori:Begravningsplatser i Frankrike
Kategori:Paris
ar:مقبرة بير لاشيز
az:Per-Laşez qəbiristanlığı
bn:সিমতিয়ের দু পের লাশেজ
be:Пер-Лашэз
be-x-old:Пэр-Ляшэз
bg:Пер Лашез
bs:Groblje Père-Lachaise
ca:Cementiri del Père-Lachaise
cs:Père Lachaise
da:Cimetière du Père-Lachaise
de:Père Lachaise
et:Père-Lachaise'i kalmistu
el:Κοιμητήριο Περ Λασαίζ
en:Père Lachaise Cemetery
es:Cementerio del Père-Lachaise
eo:Tombejo Père-Lachaise
fa:گورستان پر-لاشز
fr:Cimetière du Père-Lachaise
fy:Père Lachaise
gl:Cemiterio do Père-Lachaise
hy:Փէր Լաշէզ
hr:Groblje Père-Lachaise
it:Cimitero del Père-Lachaise
he:פר לשז
ka:პერ ლაშეზი
ku:Goristana Père-Lachaise
lb:Père Lachaise-Kierfecht
lt:Per Lašezas
hu:Père-Lachaise temető
nl:Cimetière du Père-Lachaise
ja:ペール・ラシェーズ墓地
no:Père Lachaise
pl:Cmentarz Père-Lachaise
pt:Cemitério do Père-Lachaise
ro:Cimitirul Père-Lachaise
ru:Пер-Лашез
sk:Cimetière du Père-Lachaise
sl:Pokopališče Père-Lachaise
sr:Пер Лашез
fi:Père-Lachaise
tr:Père Lachaise Mezarlığı
uk:Пер-Лашез
vi:Nghĩa trang Père-Lachaise
vls:Père-Lachaise
zh:拉雪兹神父公墓

Litauen


Litauen, formellt Republiken Litauen, är en republik i Baltikum i Nordeuropa. Landet gränsar till Lettland i norr, Vitryssland och Polen i söder samt den Ryssland exklaven Kaliningrad oblast i sydväst. Landets nationaldag är den 16 februari.

Inledning


På 1200-talet förenades Litauen under en kristen kung, Mindaugas; på 1500-talet ingick man en union med Polen, och 1795 annekterades Litauen av Ryssland. Efter den Tyskland ockupationen under första världskriget och Rysslands nederlag blev Litauen självständigt 1918. 1940 invaderades landet av Sovjetunionen, och året därpå ockuperades det av tyska stridskrafter. När enheter från Röda armén nådde landet 1944, hade ca 200 000 litauer, varav drygt två tredjedelar judar, dödats. I samband med de politiska omvälvningarna i Östeuropa i slutet av 1980-talet uppstod självständighetsrörelser även i Litauen. Den 11 mars 1990 utropade landet sin självständighet. Litauen är idag en parlamentarisk demokrati med en folkvald president som statsöverhuvud och en premiärminister som regeringschef. I likhet med de andra Baltikum länderna är Litauen medlem av Förenta nationerna, Europeiska unionen och Nato.
Jordmånen i Litauen är till stora delar tämligen bördig. Vidsträckta områden utgörs av marskland och skogar. Stora sumpmarker har utdikats till odlingsbar mark. Den flacka östersjökusten domineras av dynlandskap. Landet har ett rikt nät av vattendrag: i kullandskapet i sydöst ligger mer än 3 000 sjöar, och talrika floder rinner genom landet.
Maskinkonstruktion, förädling av petroleum, varvsindustri och livsmedelsindustri hör till de viktigaste grenarna inom tillverkningsindustrin. Landet har inga större mineralförekomster och måste därför importera de flesta råvaror från Ryssland. Inom jordbrukssektorn dominerar Nötkreatur- och svinavel. De viktigaste grödorna utgörs av spannmål, potatis och sockerbetor. Det alltjämt starka beroendet av Ryssland i kombination med en hög inflation har gjort Litauen till det fattigaste landet i Baltikum.

Historia


Fil:Lietuva ir Lenkija.Lithuania and Poland 1387.png.]]
Fil:Baltic Tribes c 1200.svg
Fil:Lithuania in the 17th century.png.]]
Litauen Kristendomen sent, inte förrän år 1387.
Litauen var en europa stormakt under medeltiden. Dess förste storfurste Mindaugas räknas som Litauens förste och ende krönte kung. En union bildades 1573 med grannlandet Polen vilken sträckte sig ända ner till Ukraina (se Polen-Litauen).
Republiken Litauen bildades efter första världskriget, genom Versaillesfreden. Frihetstiden sträckte sig fram till slutet av 1930-talet då Litauen bland annat tvingades att gå med på sovjetiska truppers närvaro i landet. Vid inledningen av Operation Barbarossa 1941 intog tyska trupper Litauen, en ockupation som varade fram till 1944. Landet invaderades av Sovjetunionen i slutet av andra världskriget, ockuperades och tvingades bli en del av unionen fram till dess fall.
Långt in på 1950-talet fanns reguljära förband som uppstått ur den tidigare litauiska armén - Skogsbröderna.
Under 1960-talet verkade motståndsrörelsen i form av olika studentgrupper som spred underjordiska tidskrifter om Litauen och litauisk kultur och som även utförde aktioner där den förbjudna litauiska trikoloren hissades.
Under 1980-talet samlades krafterna för ett fritt Litauen inom rörelsen Sajudis med Vytautas Landsbergis som en av ledarna. Den 11 mars 1990 deklarerade Litauen, som den första av sovjetrepublikerna, på nytt sin självständighet. Den förnyade självständigheten erkändes först av Island (den 4 februari 1991), och av Sovjetunionen den 6 september 1991.
Den 29 mars 2004 blev Litauen medlem i NATO. Den 1 maj 2004 blev Litauen medlem i EU.

Geografi


Fil:Monument flaggor europascen.jpg ligger i Litauen.]]
Litauen är det största av de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen med 3 338 700 <sup>2009.08</sup> invånare . Landet ligger söder om Lettland vid Östersjöns östra strand. Den största staden är huvudstaden Vilnius. Andra större städer är före detta huvudstaden Kaunas (352 279) <sup>2009.01</sup> och hamnstaden Klaipėda (183 433) <sup>2009.01</sup>. I Litauen hittar man Europas mittpunkt.

Administrativ indelning


Litauen är indelat i 10 apskritis (sing. ''apskritis''), vilket kan översättas med ''län''. Varje län har namn efter dess huvudort. Litauen har 60 kommuner, som i sin tur är indelade i omkring 500 "åldermannaskap" (''seniūnija'').
Fil:Lietuvos apskritys.png
</TD></TR>
</table>

Demografi


Befolkningen består av 84% <sup>2009</sup> etniska litauer, 6,1% <sup>2009</sup> polacker, 4,9% <sup>2009</sup> ryssar, vilket skiljer Litauen från Estland och Lettland som har betydligt större inslag av minoriteter. Litauen hade till skillnad från dem inte alls samma grad av ryssifiering under sovjetockupationen. Det finns dessutom många ättlingar till emigranter i USA och litauer som lever i grannländerna till Litauen.
Befolkningstillväxt: 0,9 procent
Medellivslängd: Män 66,3 år; Kvinnor 77,6 år <sup>2008</sup>
Religion: Romersk-katolska kyrkan, Rysk-ortodoxa kyrkan och judendom.

Industri


Litauen har en stor textilindustri och landet är sedan gamla tider specialiserat på linne (textil). I Litauen finns också Europas största tillverkare av bildskärmar och annan elektronisk industri. Kärnkraftverket i Ignalina stängdes nyårsafton 2009 och det stod för en stor del av landets energiförsörjning och även export. Planer finns dock att bygga ett nytt kärnkraftverk tillsammans med de baltiska staterna och Polen. Men ännu har inget besluts tagits. Staden Klaipeda är landets export- och importhamn.

Styrelseskick


Fil:seimas litauensparlament.jpg, ''Seimas'', finns i Vilnius.]]
Litauens lagstiftande församling finns i huvudstaden Vilnius och heter Seimas. Litauens premiärminister måste ha stöd i Seimas för att kunna sitta kvar på posten. Litauens president är folkvald och trots att ämbetet i praktiken är huvudsakligen ceremoniellt så har presidenten dock semipresidentialism.

Sport


Litauens basketlandslag tillhör de bästa landslagen i världen och basket är den stora folksporten i Litauen. Den mest framgångsrika klubben i Litauen heter BC Žalgiris. Man har även duktiga friidrottare och fotbollslandslaget gör skapliga resultat i EM- och VM-kval. Bland friidrottarna kan nämnas Virgilijus Alekna som har tagit dubbla OS-guld i diskus, år 2000 och 2004, Austra Skujyte som tog silver i sjukamp vid OS i Aten 2004 efter Carolina Klüft och Edvinas Krungolcas som tog silver i femkamp vid Beijing-OS 2008. Litauen är även en stor roddnation med framgångar i OS (bland annat under Sovjettiden). Vid London-OS 2012 vann 15-åriga Rūta Meilutytė 100 m bröstsim.

Internationella rankningar

Flaggor


Fil:Flag of Lithuania (state).svg

Se även


Lista över städer i Litauen

Källor


''Geographica - Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder'' Special:Bokkällor/9783833141294

Noter

Externa länkar


http://www.litauen.se Litauens turistinformation
http://www.qedata.se/js_litauiskt_galleri.htm Litauiskt galleri, bilder från Litauen över 17 års tid
Kategori:Europas länder
Kategori:Europeiska unionens medlemsstater
Kategori:Litauen
Kategori:Baltikum
ace:Lithuania
kbd:Литоу
af:Litaue
ak:Lituania
als:Litauen
am:ሊትዌኒያ
ang:Liþþuania
ab:Литва
ar:لتوانيا
an:Lituania
arc:ܠܬܘܢܝܐ
roa-rup:Litva
frp:Lituanie
ast:Lituania
gn:Lituaña
ay:Lituaña
az:Litva
bn:লিথুয়ানিয়া
zh-min-nan:Lietuva
be:Літва
be-x-old:Летува
bcl:Lituanya
bi:Litwania
bg:Литва
bar:Litaun
bo:ལི་ཐུ་ཨེ་ནི་ཡ།
bs:Litvanija
br:Lituania
ca:Lituània
cv:Литва
ceb:Litwanya
cs:Litva
ch:Lituania
ny:Lithuania
tum:Lithuania
co:Lituania
cy:Lithwania
da:Litauen
pdc:Litaun
de:Litauen
dv:ލިތުއޭނިއާ
nv:Łitʼoowę́ęya
dsb:Litawska
dz:ལི་ཐུ་ནི་ཡ།
et:Leedu
el:Λιθουανία
eml:Lituàgna
en:Lithuania
es:Lituania
eo:Litovio
ext:Lituánia
eu:Lituania
ee:Lithuania
fa:لیتوانی
hif:Lithuania
fo:Litava
fr:Lituanie
fy:Litouwen
ff:Lituwaniya
fur:Lituanie
ga:An Liotuáin
gv:Yn Litaan
gag:Litvaniya
gd:Liotuàinia
gl:Lituania - Lietuva
ki:Lithuania
gu:લિથુઆનિયા
got:𐌻𐌹𐍄𐍅𐌰𐌽𐌾𐌰
hak:Li̍p-thâu-vón
xal:Литдин Орн
ko:리투아니아
haw:Lituania
hy:Լիտվա
hi:लिथुआनिया
hsb:Litawska
hr:Litva
io:Lituania
ilo:Lituania
bpy:লিথুয়ানিয়া
id:Lituania
ia:Lituania
ie:Lituania
iu:ᓕᐋᑐᕙ
os:Литва
zu:ILithuwaniya
is:Litháen
it:Lituania
he:ליטא
jv:Lituania
kl:Litaueni
pam:Lithuania
krc:Литва
ka:ლიტვა
csb:Lëtewskô
kk:Литва
kw:Lithouani
rw:Lituwaniya
rn:Lituania
sw:Lituanya
kv:Литва
kg:Lietuva
ht:Lityani
ku:Lîtvanya
ky:Литва
mrj:Литва
lad:Lituania
lez:Литва
ltg:Lītova
la:Lituania
lv:Lietuva
lb:Litauen
lt:Lietuva
lij:Lituannia
li:Litouwe
ln:Litwani
jbo:lietuvas
lg:Lithueenia
lmo:Lituania
hu:Litvánia
mk:Литванија
mg:Litoania
ml:ലിത്വാനിയ
mt:Litwanja
mi:Rituānia
mr:लिथुएनिया
xmf:ლიტვა
arz:ليتوانيا
ms:Lithuania
mdf:Литва
mn:Литва
my:လစ်သူယေးနီးယားနိုင်ငံ
nah:Lituania
na:Rituainiya
fj:Lituani
nl:Litouwen
nds-nl:Litouwen
ne:लिथुआनिया
new:लिथुआनिया
ja:リトアニア
nap:Lituania
ce:Литва
frr:Litauen
pih:Lithyuanya
no:Litauen
nn:Litauen
nrm:Lithuanie
nov:Lituania
oc:Lituània
mhr:Литва
or:ଲିଥୁଆନିଆ
uz:Litva
pnb:لیتھوینیا
ps:لېتوانيا
koi:Летува
pms:Lituania
tpi:Lituwenia
nds:Litauen
pl:Litwa
pnt:Λιθουανία
pt:Lituânia
kaa:Litva
crh:Litvaniya
ro:Lituania
rmy:Lituaniya
rm:Lituania
qu:Lituwa
rue:Літва
ru:Литва
sah:Литва
se:Lietuva
sa:लेतुवा
sg:Lituanïi
sc:Lituània
sco:Lithuanie
stq:Litauen
st:Lituania
sq:Lituania
scn:Lituania
simple:Lithuania
ss:Lithuwani
sk:Litva
sl:Litva
cu:Литъва
szl:Litwa
so:Lithuaniya
ckb:لیتوانیا
srn:Lituwaniyakondre
sr:Литванија
sh:Litva
su:Lituania
fi:Liettua
tl:Litwaniya
ta:லித்துவேனியா
kab:Litwanya
roa-tara:Lituanie
tt:Литва
te:లిథువేనియా
tet:Lituánia
th:ประเทศลิทัวเนีย
tg:Литва
ve:Lituania
tr:Litvanya
tk:Litwa
udm:Литва
uk:Литва
ur:لتھووینیا
ug:لىتۋا
vec:Łituania
vep:Litvanma
vi:Litva
vo:Lietuvän
fiu-vro:Leedu
wa:Litwaneye
vls:Litouwn
war:Lituania
wo:Lituwaani
wuu:立陶宛
ts:Lithuania
yi:ליטע
yo:Lituéníà
zh-yue:立陶宛
diq:Litwanya
zea:Litouwen
bat-smg:Lietova
zh:立陶宛

Leddjur


Leddjur (Arthropoda) är en stam (biologi) inom djurriket som omfattar så varierande djurgrupper som insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur. Leddjuren är jordens artrikaste stam, omkring 80 procent av alla beskrivna djurarter beräknas vara leddjur. Sammantaget finns över en miljon kända arter av leddjur, av vilka de flesta är insekter. I Sverige finns det 29.060 kända arter.
Benämningen "leddjur" kommer sig av att gruppen delar det gemensamma, grundläggande draget att kroppen, och benen, är ledade. Dessa leders funktion möjliggörs genom att leddjuren har ett så kallat exoskelett av kitin, ett yttre förhårdnat "hudskal" som inte bara tjänar som skydd, utan också utgör fäste för muskel. Leddjurens muskler är fästade för att uppnå en hävstångskraft (att böja en arm, med triceps- och bicepsmuskler, vore omöjligt för ett däggdjur, om dessa muskler ej vore fästa på överarmsbenet; däggdjur har med andra ord ett endoskelett). Dessa grundläggande anatomiska drag ger leddjuren stor rörlighet och leddjur har utvecklat förflyttning både genom att hoppa, simma, gå och flyga.
Leddjuren var en av de tidigaste grupperna som lämnade havet och gick upp på land. De kan spåras 550 miljoner år tillbaka, men det är fortfarande inte säkerställt från vilka primitiva djurgrupper de har sitt ursprung. För cirka 350 miljoner år sedan intog de också luften, i form av de första flygande insekterna, och det skulle dröja ytterligare 100 miljoner år innan djur från någon annan grupp gjorde dem sällskap. Till utdöda grupper av leddjur hör trilobiter och havsskorpioner.

Kännetecken


Gemensamma anatomiska drag för alla leddjur är att kroppen är indelad i segment från vilka de ledade, parvist ordnade benen utgår. Kärlsystemet är öppet och för kroppsvätskornas cirkulation finns ett hjärta. För andningen finns antingen gälar, boklunga eller ett trakésystem. Nervsystemet hos leddjur består av många ganglier som hålls samman med två nervtrådar, som går genom kroppens segment och är förbundna med hjärnan.
Olika grupper av leddjur har utvecklats så att segmentens funktion allt mer specialiserats på olika vis, genom att segmenten har vuxit samman och bildat särskilda funktionella enheter, som ett huvud, eller bildat särskilda funktionella bihang, som antenner.
Hos enkelfotingarna, som hör till de primitivare leddjuren, finns bara ett huvud och en kropp uppdelad i segment som till sin funktion inte skiljer sig så starkt åt. Ett par gångben utgår från var och ett av kroppens segment. Dubbelfotingarna har en liknande enkel byggnad med uppdelning i ett huvud och en kropp, men hos dessa har två på varandra följande ursprungliga segment smält samman till ett dubbelt segment. Två par gångben utgår därför från var och ett av kroppens synliga segment.
Spindlarna har en kroppsbyggnad som är uppdelad i två grundläggande enheter, cephalothorax som består av det sammanvuxna huvudet och mellankroppen, och bakkroppen. De har åtta gångben ordnade i fyra benpar. Hos insekterna har kroppen tre grundläggande enheter, huvud, mellankopp och bakkropp. Insekterna har sex gångben ordnade i tre benpar. Kräftdjuren är en mycket varierad grupp, de har huvud, mellankropp och bakkropp, även om bakkroppen hos vissa grupper är starkt reducerad. De kan ha fler ben, till exempel har de tiofotade kräftdjuren tio gångben ordnade i fem benpar.

Utbredning


Leddjur förekommer över hela världen, i många olika miljöer. Insekterna dominerar på land, medan kräftdjuren dominerar i havet.
Att beräkna det totala antalet av levande arter är oerhört svårt då det ofta har som utgångspunkt en serie av antaganden för att räkna upp antalet från specifika platser för att beräkna hela världen. En studie från 1992 beräknade att det i Costa Rica allena fanns cirka 500 000 arter, av vilka 365 000 var leddjur. Andra uppskattningar slår fast att leddjuren har cirka 1 170 000 beskrivna arter vilket utgör cirka 80 procent av alla kända levande varelser. Leddjuren är viktiga medlemmar i marina ekosystem, samt i ekosystem i färskvatten, och på land- och i luften. Det är bara leddjuren och amnioterna, vars levande medlemmar är reptiler, fågel och däggdjuren, som har anpassat sig för ett liv i torra miljöer.

Levnadssätt


Leddjur uppvisar som den mångformiga grupp de är stor variation i levnadssätt. Utformningen på mundelarna och benen är karaktärer som visar på deras födoval. Det finns såväl predatorer som växtätare och sådana som livnär sig på dött organiskt material och de som är filtrerare. I näringskedja är leddjuren själva ofta föda för många andra djur. I ekosystemen har de en viktig roll, till exempel som nedbrytare och pollinatörer.
Många leddjur har en fortplantning med inre befruktning men det finns också exempel på yttre befruktning, främst bland leddjur som lever i havet. En del leddjur, bland annat vissa insekter, kan också föröka sig genom partenogenes. Hos leddjur är Hermafrodit ett sällsynt undantag, men det förekommer till exempel hos hos rankfotingar. De flesta leddjur lägger ägg, men skorpioner uppvisar vivipari, det vill säga att de föder levande ungar.
De unga individerna av en del leddjur, som spindlar och skorpioner, liknar de fullvuxna djuren, medan unga individer av andra leddjur, som kräftdjur och många insekter inte alls liknar de fullvuxna djuren och därför vanligen benämns larver.
Omsorgen om avkomman är varierande, det finns leddjur som uppvisar både mycket liten och mycket stor omsorg om avkomman. En del marina leddjurs ägg och larver driver till exempel med strömmarna, medan många samhällsbildande insekter lägger ner mycket tid på vård av äggen och uppfödningen av larverna.
Ett gemensamt drag för flertalet leddjur är att deras exoskelett begränsar tillväxten och måste bytas ut. Så är fallet för kräftdjur, mångfotingar och spindlar. Insekter utvecklas genom metamorfos (biologi) och byter med ett fåtal undantag inte hud som fullvuxna. När ett leddjur byter hud är dess kropp som mest oskyddad och de är då extra sårbara för fiender.

Leddjur och människan


Fil:Ecrevisse pattes rouges.jpg]]
Kräftdjur, som krabbor, humrar, kräftor och räkor har länge varit en del av människans mat och odlads nu i stor, kommersiell skala. Insekter och deras larver är minst lika näringsrika som kött och äts både råa och kokas i många icke-europeiska kulturer. Kokt tarantel anses vara en delikatess i Kambodja. Det största bidraget av leddjur till människornas livsmedelsförsörjning är av pollinering. En studie 2008 undersökte 100 grödor som enligt FAO odlades för användning som livsmedel och beräknade pollineringens ekonomiska värde till 153 miljarder euro, vilket är 9,5 procent av världens jordbruksproduktion för livsmedel under 2005. Bin producerar också honung som ligger till grund för en snabbt växande industri och internationell handel.
Trots att leddjuren är den största stammen på jorden och trots att tusentals arter är giftiga, står de för relativt få bett och sting på människor. Följder av sjukdomar som överförs av blodsugande insekter är mycket allvarligare. Andra blodsugande insekter infekterar kreatur och dödar därigenom många djur och minskar kraftigt nyttan av andra.
Den relativa enkelheten hos leddjurens kroppsplan, som låter de gå på olika ytor både på land och i vatten, har gjort de användbara som modeller för robotik. Överflödet av segment (biologi) tillåter leddjur liksom biomimetik att röra sig normalt även med skadade eller förlorade tillbehör (som exempelvis kroppsdelar).<ref></ref>

Systematik

Yttre systematik


Traditionellt har leddjuren, segmenterade som de är, sammanförts med de likaledes segmenterade ringmaskarna i en grupp som kallas Articulata, men molekylära data pekar klart på att denna grupp är polyfyli, och att leddjuren egentligen inte är närmare släkt med ringmaskar.
Som leddjurens närmaste släktingar idag räknas istället trögkrypare och klomaskar, och därutöver bildar de tillsammans med rundmaskar och flera andra smågrupper den högre gruppen Ecdysozoa.

Inre systematik


Till leddjuren räknas alla kräftdjur, sexfotingar (insekter m.m.), mångfotingar och palpkäkar (spindlar m.m.). Släktskapet mellan dessa fyra grupper är en omstridd fråga. Traditionellt har sexfotingar och mångfotingar betraktats som varandras närmaste släktingar. Tillsammans med kräftdjuren bildade dessa gruppen Mandibulata. Molekylära data kastar dock tvivel över den indelningen, och pekar snarare mot att sexfotingar och kräftdjur hör ihop. En del studier finner till och med att sexfotingarna är en undergrupp inom kräftdjuren<ref>Garcia-Marchado et al (1999) 'Mitochondrial genes collectively suggest the paraphyly of Crustacea with respect to Insecta', J Mol Evo 49:142-149
</ref>.
Palpkäkar (Chelicerata)
Dolksvansar (Xiphosura)
Havsspindlar (Pycnogonida)
Spindeldjur (Arachnida)
†Havsskorpioner (Eurypterida)
Kräftdjur (Crustacea)
Remipedia
Cephalocarida
Bladfotingar (Branchiopoda)
Musselkräftor (Ostracoda)
Maxillopoda
Storkräftor (Malacostraca)
Sexfotingar (Hexapoda)
Insekter (Insecta)
Urinsekter (Entognatha)
Hoppstjärtar (Collembola)
Mångfotingar (Myriapoda)
Dubbelfotingar (Diplopoda)
Enkelfotingar (Chilopoda}
Dvärgfotingar (Symphyla)
Fåfotingar (Pauropoda)
†Trilobiter (Trilobita)

Källor


Schou, Per (red.). ''Djur: illustrerad guide till världens djurliv'', Globe Förlaget, 2007. ISBN 0-7513-3427-8

Noter

Externa länkar


Kategori:Leddjur
Kategori:Wikipedia:Basartiklar
ar:مفصليات الأرجل
an:Arthropoda
roa-rup:Arthropoda
az:Buğumayaqlılar
zh-min-nan:Chat-kha tōng-bu̍t
ba:Arthropoda
be:Членістаногія
be-x-old:Суставаногія
bg:Членестоноги
bs:Zglavkari
br:Arthropoda
ca:Artròpode
cs:Členovci
co:Arthropoda
cy:Arthropod
da:Leddyr
de:Gliederfüßer
nv:Chʼosh bijáád dahólónígíí
et:Lülijalgsed
el:Αρθρόποδα
en:Arthropod
es:Arthropoda
eo:Artropodoj
eu:Artropodo
fa:بندپایان
hif:Arthropod
fo:Liðadýr
fr:Arthropode
ga:Artrapód
gl:Artrópodo
ko:절지동물
hy:Հոդվածոտանիներ
hi:सन्धिपाद
hr:Člankonošci
io:Artropodo
id:Artropoda
ia:Arthropodo
is:Liðdýr
it:Arthropoda
he:פרוקי-רגליים
jv:Arthropoda
ka:ფეხსახსრიანები
kk:Буынаяқтылар
sw:Arithropodi
ht:Atwopòd
ku:Artropod
la:Arthropoda
lv:Posmkāji
lb:Arthropoden
lt:Nariuotakojai
li:Gelidpoetege
hu:Ízeltlábúak
mk:Членконоги
ml:ആർത്രോപോഡ
ms:Artropod
mn:Үет хөлтөн
my:အင်န်သရိုပေါ့ဒ်
nl:Geleedpotigen
ja:節足動物
frr:Laspuateten
no:Leddyr
nn:Leddyr
oc:Arthropoda
pnb:ارتھروپوڈ
nds:Liddfööt
pl:Stawonogi
pt:Artrópode
ro:Artropode
qu:Sillwichaki
rue:Членистоногы
ru:Членистоногие
sco:Arthropod
sq:Këmbënyjorët
scn:Arthropoda
simple:Arthropod
sk:Článkonožce
sl:Členonožci
sr:Зглавкари
sh:Zglavkari
fi:Niveljalkaiset
tl:Arthropoda
ta:கணுக்காலி
te:ఆర్థ్రోపోడా
th:สัตว์ขาปล้อง
to:Veʻehokohoko
tr:Eklem bacaklılar
uk:Членистоногі
ur:مفصلی پایہ
vi:Động vật Chân khớp
war:Arthropoda
zh:节肢动物

Latrotoxin

Latrotoxin är ett gift som finns hos spindlar i familjen Latrodectus bland annat svarta änkan. Giftet påverkar nervändar, både sådana som styr muskler och sådana som förmedlar sinnesintryck. Latrotoxinets exakta verkningmekanism är ännu inte klarlagd. Det orsakar en kraftig frisättning av transmittorsubstans från synaptiska nervändar och en nedbrytning av nervändarna. Transmittorsubstanser överför kemiskt signaler mellan nervceller i så kallade synapser. Kanske bildar latrotoxinet jonkanaler genom vilka positiva joner kan röra sig in eller ut ur nervänden.
Kategori:Toxikologi
de:Alpha-Latrotoxin
en:Latrotoxin
nl:Alfa-latrotoxine

Linnea

Linnea har flera betydelser:
en art i familjen linneaväxter, se vidare Linnea (växt)
ett svenskt kvinnonamn, se vidare Linnea (namn)
en idrottsförening, se vidare IF Linnéa
en kör, se vidare Den akademiska damkören Linnea
en barntidning utgiven av Carl Anton Wetterbergh (Onkel Adam)

Lagman

Lagman är sedan tingsrättsreformen i Sverige 1971 titeln på den domare som är chef för en tingsrätt eller förvaltningsrätt och sedan tillkomsten av självstyret 1948 på Färöarna landets regeringschef.
Efter att det historiska lagmansämbetet hade avskaffats 1849, återinfördes titeln lagman 1947 som tjänstetitel för ordförandena på en hovrätts eller en kammarrätts avdelningar. Sedan 1969 kallas dessa i stället ''hovrättslagmän'' eller ''kammarrättslagmän''.

Historisk bakgrund


I den äldsta kända historiska tiden, innan landskapslagarna nedtecknades, var lagmannens (eller ''lagsagomannens'', jfr isländskans ''lögsögumaður'') roll bland annat att memorera och recitera lagarna vid tinget, men också att förklara hur de skulle tillämpas konkret i uppkomna rättstvister, och att föreslå lagändringar. De kunde också ha stort inflytande över tingets övriga beslut. Tinget var tidigare en folkförsamling med inflytande över även andra gemensamma angelägenheter än lagstiftning och rättsskipning, exempelvis vid kungaval. Enligt landskapslagarna skulle vid kungaval landskapens, som benämndes lagsaga, olika lagmän och tolv män från varje lagsaga (landskap) resa till Mora sten och ta del av kungavalet där. Det är svårt att av direkta källor avgöra hur stort inflytande lagmännen faktiskt hade; men i senare isländska skrifter hävdas att Torgny lagman år 1018 tvingade sveakonungen Olof Skötkonung till fred med Norge.
På Gotland kallades motsvarigheten till lagmannen (ordföranden på landstinget, eller på Gotland det så kallade Gutnaltinget, ett allting) istället landsdomare.
Under medeltiden blev tinget främst en rättslig instans. Det fanns ting för de olika landen eller lagsaga, liksom för häradena. Landsting (historiskt)en och lagmanstingen leddes av lagsagornas lagmän, vilka var rikets främsta juridiska auktoriteter. På liknande sätt leddes häradstingen av häradshövdingen. Lagmännen behöll fram till Kalmarunionen ett visst inflytande över kungavalen.
Förhållandena var likartade i övriga nordiska länder, även om de svenska lagmännen i allmänhet behöll ett starkare inflytande något längre. Så småningom blev lagmännen ingenting annat än en viss sorts juridiska ämbetsmän. I Sverige avskaffades titeln lagman 1849; på Färöarna avskaffades titeln redan 1816. Genom den år 1942 antagna svenska rättegångsbalken återinfördes dock titeln och används som benämning på den domare som är chef för en domstol i första instans, d.v.s. landets tingsrätter och allmänna förvaltningsdomstolar (tidigare benämnda länsrätter). Titeln lagman anges explicit i 1 kapitlet 2 § rättegångsbalken och det följer av samma paragraf att det är ett "skall-krav" att varje första-instansdomstol har en lagman.

Lista över medeltiden lagmän


En lista från de första kända lagmännen i Sverige fram till medeltidens slut, cirka 1523.
''Lagmän i Attundaland:'' Ledde tinget vid Folklandstingstad i Lunda socken.
''Lagmän i Fjädrundaland:'' Ledde tinget vid Enköping.
''Lagmän i Tiundaland:'' Ledde "alla svears ting" i Gamla Uppsala, kyndelting (sedan år 1290) och Disting (hölls på marknaden vid "Fyrisåns" mynning i Östra Aros).
De tre uppländska folklanden och Roden sammanslogs 1296, när Upplandslagen skrevs och Upplands lagsaga bildades.
''Lagmän i Uppland:'' (från år 1296)
Birger Persson (Finstaätten) riddare och riksråd under 1280-talet. Död 1327. Blev Tiundalands sista och Upplands första lagman.
Nils Gustafsson (Rossviksätten) 1420-talet samt 1430-talet.
Gregers Matsson (Lillie) år 1487 till sin död år 1494.
''Lagmän i Västergötland:'' De tidigaste är kända endast genom en förteckning av den så kallade Vidhemsprästen
Karl av Edsvära efter att västgötarna slagit ihjäl Ragnvald Knaphövde leddes de av Karl under 1130-talet.
Algot Karlsson son till Karl av Edsvära
Sigtrygg Algotsson sonson till Karl av Edsvära
Algot Sigtryggsson sonsonson till Karl av Edsvära
Eskil Magnusson (Bjälboätten) Död 1227 halvbror till Birger jarl
Knut Magnusson Död 1251
Gustaf Magnusson (död ca 1434)
Bengt Pedersson Gylta 1500-talet
Bengt Bengtsson Gylta 1550-talet, son till ovanstående
''Lagmän i Västmanland:''
Gregers Matsson (Lillie) (år 1478-år 1486)
''Lagmän i Östergötland:''
Magnus Bengtsson (Bjälboätten) lagman till sin död 1263.
Lars Pettersson (lagman) enligt legenden död i Norge sedan han rövat bort Bengta Sunesdotter
Ulf Gudmarsson till Ulvåsa död före 1363.
Se även början av Lista över Färöarnas lagmän.

Lagmän efter medeltiden (efter 1523)


''Kalmar län och Öland:''
Johan Banér
Peder Eriksson Sparre 1643-1647
Ture Eriksson Sparre 1648-1664
Erik Larsson Sparre (1618-1673) 1665-1673
''Stockholm:''
Nils Henrik Aschan Liljensparre, polismästare i Stockholm och den som gav order om att spärra dörrarna efter mordet på Gustav III 16 mars 1792, var titulär lagman.
''Södermanland:''
Thomas Fehman 1719-1723
Johan Cederbielke 1723-1728
Carl Wattrang 1728-1749
Carl Carleson 1750-1758
Greve Göran Gyllenstierna af Björksund och Helgö 1759-1762
Bengt Georg Berghman 1762-1764
Friherre Carl Magnus Adlermarck 1765-1775
Greve Carl Johan Gyllenborg 1776-1789
Herman af Låstbom 1789-1792
Aron Isak Silfversparre 1792-1837
''Gotland:''
Erik Wrangel af Lindeberg 1749-

Lagmän under 1900-talet


''Linköping:''
Morath inblandad i upploppet i Skänninge.

Referenser


Kategori:Titlar i statsförvaltning
Kategori:Svensk rättshistoria
ar:متحدث باسم القانون
de:Lögsögumaður
et:Seadusekuulutaja
en:Lawspeaker
es:Lagman
fr:Lögsögumad
is:Lögsögumaður
it:Lögsögumaður
nl:Wetspreker
pl:Lögsögumaður
pt:Lagman
fi:Laamanni

LEO I

LEO I var världens första kommersiellt sålda dator. LEO I var en variant av EDSAC.

Externa länkar


http://www.leo-computers.org.uk/ LEO Computers Society
Kategori:Datorer
en:LEO (computer)
es:Computadora LEO
fr:LEO (informatique)
pl:LEO I
pt:LEO computer
ru:LEO I

Lars-Inge Svartenbrandt


Lars-Inge "Svarten" Svartenbrandt, ursprungligen Lars-Inge Andersson, numera Lars Patrick Ferm, född 5 maj 1945 i Grytnäs församling, är en Sverige brottsling. Svartenbrandt har under sitt liv suttit i fängelse i mer än 40 år och de många rånen, våldsdåden och rymningarna har gjort honom till en av Sveriges mest kända och ökända brottslingar samt beskrivits som "Sveriges farligaste man". Svartenbrandt har kallat sig själv "den obotlige psykopaten".

Biografi

Uppväxt


Lars-Inge Svartenbrandt växte upp under stökiga förhållanden i Dalarna. Tolv år gammal skickades han på "skyddsuppfostran" och hamnade på dåtidens "barnfängelse", ungdomsvårdsskola. I maj 1961 firade han sin 16-årsdag genom att rymma från en ungdomsvårdsskola. Året efter 1962 gjorde han inbrott i ett militärt vapenförråd och dömdes till sitt första fängelsestraff men rymde året efter. 1967 fick han sin första interneringsdom för grov stöld och Våld eller hot mot tjänsteman. 1969 kom första domen för väpnat bankrån när han dömdes till fyra års fängelse.

1970-1980-talet


Fil:Viktoriagatan 15, Goteborg.jpg i Stockholm 1979. Under en nattlig polisräd, då bland annat tårgas sköts in i lägenheten, gav han upp och återbördades till häktet.]]
Medialt känd blev Svartenbrandt först i samband med den spektakulära massrymningen från Anstalten Kumla i augusti 1972. Han hade lyckades gömma sig i ett kastrullskåp på säkerhetsavdelningen och vakterna hade inte märkt att han saknades när de låste in de andra fångarna för natten. Svartenbrandt kröp ur sitt skåp efter några timmar och låste upp sina medfångars celldörrar med hjälp av förfalskade nycklar. Han greps en vecka senare i Lindesberg. Året efter i juni 1973 rymde han tillsammans med tre andra fångar i en sopbil. Svartenbrandt och Nisse Pistol samt två medkumpaner hoppade över stängslet och kapade sopbilen genom att hota chauffören med ett tillhygge som de kommit över. De rammade fängelseporten och försvann. Svartenbrandt blev beviljad permission i oktober 1979 från Anstalten Hall för att besöka en läkare i Uppsala. Han fritog istället sin kamrat Benny Lilja som tillsammans med andra fångar åkt till badhuset i Södertälje. Utanför badhuset väntade Svartenbrandt i en svart Jaguar (bilmärke) och Lilja tog sig in i bilen och de två körde iväg.
Svartenbrandt och kumpanen Benny Lilja skildes åt den 22 november 1979, när han skulle hjälpa en bekant att driva in en skuld i en lägenhet på Kungsgatan, Stockholm i Stockholm. Detta slutade med att två män mördades. Svartenbrandt erkände sju år senare att han knivhuggit ett av offren med en jaktkniv, men hävdade att kamraten, som då var död, avlossat de dödande skotten. Dagen efter rusade Benny Lilja och Svartenbrandt in på postkontoret på Döbelnsgatan i Stockholm med gummimasker föreställande Elvis Presley och John Travolta över deras ansikten och med Automatkarbin 4 i händerna. Under flykten avlossade Svartenbrandt 19 skott in i en polisbuss från Östermalmspolisen där polismännen Christer Backman, Gunnar Andersson och Dick Gunnelöf befann sig. Samtliga skottskadades och värst drabbades Gunnar Andersson som träffades av sju skott. En läkare beskrev det senare som "en otrolig tur att han överlevde". Under flykten togs också sju personer som gisslan. Dessa släpptes några timmar senare. De båda rånarna lyckades ta sig till Göteborg. Polisen spårade upp deras gömställe på Viktoriagatan 15 och under ett nattligt tillslag sprutade polisen in tårgas i lägenheten varpå båda gav upp. Svartenbrandt dömdes till tolv års fängelse för mordförsök, grovt rån och olaga frihetsberövande.
Under detta straff gjorde han flera misslyckade rymningsförsök. 1981 försökte Svartenbrandt rymma genom att hugga en vakt med en skarpslipad tandborste. Två år senare 1983 försökte hans fru frita honom från Hallanstalten vilket misslyckades och resultatet blev tio månaders påbackning på straffet. Samma år flyttades han till Säters sjukhus i Dalarna. I maj 1986 rymde han under en permission för att besöka sin mor. Han stal en bil och begav sig till Uppsala där han rånade ett postkontor. Efter gripandet dömdes till ytterligare 7,5 års internering. Några år senare förflyttades Svartenbrandt till regionenheten vid Säters sjukhus där fick egen lägenhet och möjlighet att röra sig fritt.

1990-talet


Vid midnatt fredagen den 2 mars 1990 rånade han under pistolhot en bensinstation utanför Borlänge. Han kom över dagskassan på 4 000 kronor och tvingade en kund att hjälpa honom fly. Vid ett inbrott hos en yrkesmilitär i Falun hade han stulit pistolen och samtidigt kommit över en automatkarbin, två rökgranater, två skarpa handgranater och stora mängder ammunition. Samma månad höll han sin nya flickvän i sin lägenhet på sjukhuset i sex dagar utan att någon märkte det. Under en permission den 22 mars greps han och erkände samtliga brott. I juni 1992 skrevs Svartenbrandt ut och bytte då namn till Lars Ferm. Efter bara några dagar rånade han Handelsbanken vid Sankt Eriksplan, Stockholm iklädd damperuk, lösmustasch och en plastpistol. Han kom över drygt 100 000 kronor och flydde på cykel via Rörstrandsgatan, Stockholm till Karlbergs slottspark och greps i buskaget vid Pompes grav. Skälet till rånet förklarade Svartenbrandt med att han hade blivit lovad att få låna 18 000 kronor av en kompis men denne backade ur. Han var då tvungen att råna en bank för att ha råd att starta ett nytt liv och arbeta som stenhuggare. Han dömdes till fyra års fängelse för bankrånet. Svartenbrandt försökte efter gripandet begå självmord på Kronobergshäktet i Stockholm, men vakterna hann stoppa honom och han ska efteråt "ha blivit botad genom frälsning", vilket är något han skrivit om i sin självbiografi ''Svartenbrandt'' (1995).
Fil:Us norra.JPG i Linköping där Svartenbrandt greps dagen efter skjutit mot en polisbil den 8 juni 1999.]]
Efter gripandet sökte han sig till den frikyrkliga LP-stiftelsen, lät döpa sig och blev antagen till en Teologi utbildning i Örebro och sade, efter muck från fängelset i februari 1995, "''jag tänker bli körkortsinnehavare och skattebetalare"''. Han släppte en självbiografi och satte upp en Ståuppkomik-show som han själv agerade i. En stor kvarskatt och ett gräl med hustrun i Linköping fick dock allt att brista och Svartenbrandt rånade den 11 januari 1996 närmaste postkontor i Linköping med ett leksaksvapen. Vid rånet hade en kassörska känt igen honom trots sin maskering. Han flydde till Tyskland efter postrånet där han spelade bort rånbytet på casino. Han tog sig vidare till Kanarieöarna och lät sig intervjuas på badstranden men greps senare av spansk polis och satt fängslad i Spanien fram till maj innan han utlämnades till Sverige och dömdes till fyra år och sex månaders fängelse. Han släpptes från Anstalten Norrtälje i början av februari 1999 och lämnade då sin familj i Linköping och bodde tillsammans med sin nya flickvän hos en kompis i Stockholm.
Den 8 juni 1999 deltog han och en 20-årig kamrat vid ett rån och beskjutning av en polisbil utanför Universitetssjukhuset i Linköping i Linköping. Under natten mot tisdag den 8 juni, strax efter halv tre på morgonen, kallades tre poliser, två män och en kvinna, till parkeringsplatsen utanför Linköpings universitetssjukhus. Man skulle kontrollera ett eventuellt pågående bilinbrott och utsattes då för kraftig eldgivning. En polisman träffades i axeln. Händelsen koppades då ihop med Malexandermorden som inträffade två veckor tidigare. Andreas Axelsson, en av gärningsmännen vid Malexandermorden, vårdades då för tillfället på just Linköpings universitetssjukhus. Dagen efter omhändertogs Svartenbrandt sedan han påträffats vid en trappuppgång i sjukhuset. Han fördes då av polisen till psykiatriska kliniken. Den 30 juni valde han själv att åka till Linköping och anmäla sig till polisen eftersom han kände sig utpekad för skottlossningen i medierna men släpptes. Han förnekade då all inblandning. Den 13 juli greps han på en McDonalds-restaurang i Upplands Väsby efter ha skuggats av polisen sedan Länna, Huddinge kommun söder om Stockholm. Vid tidpunkten för gripandet misstänktes han även för ett bankrån i Helsingborg den 6 maj men friades från dessa anklagelser. Han dömdes dock för andra brott till ett sex månaders fängelsestraff.

2000-talet


Den 9 november 2000 frigavs Svartenbrandt villkorligt från ett fängelsestraff. Den 12 januari 2001 greps han av piketpolisen på nytt i Landskrona efter att han misshandlat sin exhustru samt deras 10-åriga dotter i hennes lägenhet. Han hade själv blivit misshandlad och ringt SOS Alarm. Han dömdes till ett års fängelse. På våren 2002 flyttade han till Arbrå, 1,5 mil norr om Bollnäs. Den 14 oktober 2002 rånade Svartenbrandt Systembolaget i Söderhamn och tog en kvinna som gisslan. Kvinnan kidnappades vid en bensinmack före rånet för att han skulle komma över hennes bil. Hon släpptes efter rånet i en skog och hittades med brutna revben och sår på huvudet och handen. Han greps i Bollnäs och fälldes av Bollnäs tingsrätt för bland annat grovt rån och människorov och dömdes till sju års fängelse. Svartenbrandts 32-årige medbrottsling dömdes till fem års fängelse och tillsammans skulle de betala drygt 430&nbsp;000 kronor i skadestånd.
Efter fem år på Norrtäljeanstalten släpptes han den 29 oktober 2007 och publicerade då sin andra bok ''...men saknar kärlek'' och gav föreläsningar för betalande publik i Dalarna. Han talade då återigen om gud och tog avstånd från sitt gamla liv. I januari 2008 greps han för brott mot knivlagen och Narkotikabrott i Sverige i gallerian i dåvarande hemstaden Borlänge. I augusti 2008 togs han på bar gärning under ett inbrott i en sommarstuga. Under 2008 vräktes Svartenbrandt från sin lägenhet eftersom hyran inte betalats och åtskilliga utmätningsförsök gjordes under 2007 och 2008.
Den 11 december 2008 stoppades Svartenbrandt av polisen i Dalkarlsbo i Dalarna. I bilen hittade polisen knark och ett hemgjort skjutvapen. Han misstänktes samtidigt för att ha varit drogpåverkad och greps och anhölls misstänkt för narkotikabrott, drograttfylla, olovlig körning och vapenbrott. Han släpptes dagen efter. Den 3 april 2009 rånade han en livsmedelsaffär i Blackeberg och kom över lite drygt 5 000 kronor. Några dagar senare den 8 april 2009 rånade han och en kumpan Swedbanks kontor i Säter och kom över knappt 100 000 kronor. Svartenbrandt misstänktes snabbt och anhölls i sin frånvaro. Rånarnas stulna blå Volvo 440 hittades en halvtimme efter rånet på en skogsväg vid Magnilbo väster om Säter. Svartenbrandt bodde under nittiotalet tidvis i en stuga i området. En månad innan rånet hade Svartenbrandt dömts till böter för flera småbrott. Påföljande dag klockan 05:56 på morgonen greps han på riksväg 62 norr om Råda (tätort) vid infarten till Hagfors flygplats i Värmland tillsammans med en kvinna. Senare greps ytterligare en person i ett hus i Hagfors. Häktningsförhandlingen skedde den 12 april 2009 på polisstationen i Borlänge. Han tillbringade därefter mer än två månader i häktet innan han erkände delaktighet i rånet. Svartenbrandt dömdes till fem års fängelse för rån. Bytet vid rånet gav cirka 96 000 kronor i olika valutor men man fann aldrig vare sig vapen eller byte. Han dömdes också tillsammans med två andra medbrottslingar att solidariskt betala ett skadestånd på drygt 140 000 kronor. Samtidigt fälldes han för butiksrånet i Blackeberg och skulle solidariskt betala drygt 70 000 kronor ytterligare i skadestånd för det brottet tillsammans med medbrottsling. Under 2011 satt Svartenbrandt på Anstalten Salberga i Sala.

Privatliv


Svartenbrandt har fem barn. Två med okänd kvinna och tre, däribland dottern Jackie Ferm (som vann Paradise Hotel 2010.) med Susanna. Svartenbrandts son Jack dog den 3 november 2006 14 år gammal i en bussolycka i Svalöv. Svartenbrandt fick dödsbudet på Anstalten Norrtälje där han satt inspärrad. Han närvarade vid begravningen i Sankt Johannes kyrka, Landskrona i Landskrona med eskort av tre kriminalvårdare från Norrtäljeanstalten.

Svartenbrandts brottsregister


1957: Sätts som tolvåring på ungdomsvårdsskola.
1962: Döms - 17 år gammal - till sitt första fängelsestraff.
1967: Svartenbrandt får sin första interneringsdom - för grov stöld och hot mot tjänsteman.
1969: Första domen för väpnat bankrån.
1972: Rymmer från Anstalten Kumla tillsammans med 15 andra fångar, bland annat Miro Barešić och Andjelko Brajkovic.
1973: Rymmer tillsammans med tre andra fångar i en sopbil.
1979: Rymmer igen, rånar posten på Döbelnsgatan i Stockholm och öppnar eld mot tre poliser som skadas. Tar även en gisslan. Döms till tolv års fängelse.
1981: Försöker rymma tillsammans med en medfånge efter att ha huggit ned en vakt med en skarpslipad tandborste.
1983: Hans dåvarande hustru försöker frita honom från fängelset. Det misslyckas och han döms till ytterligare tio månader.
1986: På rymmen rånar han en bank och döms till ytterligare 7,5 års fängelse.
1990: Rånar en bensinstation och håller en kvinna inspärrad på Säters sjukhus i sex dagar.
1992: Rånar Handelsbanken på Sankt Eriksplan i Stockholm.
1995: Svartenbrandt blir en fri man.
1996: Döms till fyra och ett halvt års fängelse för postrån.
1999: Döms till sex månaders fängelse efter att ha varit med vid skottlossning mot poliser i Linköping.
2001: Döms till ett års fängelse för kvinnomisshandel av sin 10-åriga dotter och sin före detta fru i Skåne.
2002: Friges från fängelset och flyttar till Arbrå i Hälsingland.
2002: Rånar Systembolaget i Söderhamn. Grips i Bollnäs och döms till sju års fängelse.
2007: Den 29 oktober släpps Svartenbrandt ut från Norrtälje-anstalten.
2008: Grips av polis den 10 januari i Borlänge för narkotikabrott (eget bruk) samt brott mot knivlagen.
2008: Grips av polis den 13 augusti i närheten av Borlänge beväpnad och på bar gärning under ett inbrott.
2009: Efterlyses för misstänkt bankrån i Säter, Dalarna den 8 april och grips misstänkt för det rånet vid en tankmack i Råda utanför Hagfors i Värmland den 9 april.
2009: Döms till fem års fängelse för rånet mot Swedbank i Säter.

Bibliografi


Referenser


<div class="references-small" style="-moz-column-count: 3; column-count: 3;">
</div>

Externa länkar


http://www.sr.se/cgi-bin/p3/programsidor/artikel.asp?ProgramID=2519&Artikel=1102649 ''P3 Dokumentär'' om Lars-Inge Svartenbrandt
Kategori:Födda 1945
Kategori:Svenska brottslingar
Kategori:Män
Kategori:Levande personer
Kategori:Svenska bankrånare

Lena Philipsson


Lena Philipsson (som artist ofta kallad ''Lena Ph''), född ''Maria Magdalena Filipsson'' den 19 januari Musikåret 1966 i Vetlanda, Jönköpings län (Småland), är en Sverige popmusik, låtskrivare, piano och programledare.

Karriär


Karriär som sångerska


Som tonåring var hon med i gruppen Jupiters kratrar.
Lena Philipsson deltog som 16-åring Musikåret 1982 i en svensk variant av TV-programmet ''New Faces'',
Barnens dags talangjakt ''Nya ansikten'', där hon vann den svenska riksfinalen med en egenskriven låt. Hon kom med i en musikal och fick spela in en singelskiva. Hennes karriär som sångerska startade med singeln ''Boy''/''You Open My Eyes'' Musikåret 1984.
Lena Philipsson arbetade på Byggnadskontoret i Vetlanda, när hon slog igenom med ''Kärleken är evig (sång)'' vid Melodifestivalen 1986; melodin slutade på andra plats och gick in på Svensktoppen. Hon sjöng på Bert Karlssons skivbolag Mariann Grammofon. De första åren var hennes musik av det lättare slaget men hennes repertoar breddades i och med samarbetet med låtskrivaren Torgny Söderberg.
Då hon släppte albumet ''My Name'' 1989 sålde det i 130 000 exemplar på två månader.
Singlarna ''Standing in My Rain'' kom som nummer tre på Trackslistan och ''Why'' som nummer två. Singeln ''The Escape'' landade på plats 16 på Trackslistan och visades på ZTV och hon framförde den på Grammisgalan. 1991 beslöt hon att i mitten av året åka på turné med ''Rocktåget'', och senare under samma år hade hon en egen krogshow på Hamburger Börs i Stockholm, ''Lena Ph 006''; låten ''006'' låg som nummer fyra på Trackslistan. Samma år prydde hon ett av tre frimärken i en speciell serie; de övriga föreställde Roxette och Jerry Williams.
Efter att främst ha gjort sig känd som popsångerska spelade Lena Philipsson in dance-albumet ''Fantasy (Lena Philipssons musikalbum)'' Musikåret 1993 som dock inte blev någon kommersiell framgång efter hennes storsäljande album från 1989 och 1991. Under 2000–2002 gjorde hon succé med sin krogshow på Rondo, Göteborg i Göteborg och Hamburger Börs i Stockholm.
Philipsson tog efter tre försök under 1980-talet sitt bidrag till seger i Melodifestivalen 2004 med ''Det gör ont'' (med text och musik av Orup). Till den Eurovision Song Contest 2004 i Eurovision Song Contest försågs låten med den engelskspråkiga titeln ''It Hurts'' och hon kammade hem en delad femteplats för Sveriges räkning. Inför tävlingen debatterades hennes "utmanande" scenshow, där hon dansade med mikrofonstativet, i detalj. ''Det gör ont'' låg länge i topp på de svenska försäljningslistorna och det efterföljande albumet ''Det gör ont en stund på natten men inget på dan'' hade sålt dubbel platina (över 120 000 exemplar) och sågs som hennes comeback. I mitten av 2004 gjorde Lena succé tillsammans med Magnus Uggla, Robert Gustafsson, Cecilia Frode och Johan Rheborg i showturnén ''Tältprojektet(2004)''. I mitten av 2005 åkte Lena Philipsson tillsammans med Magnus Uggla och Darin Zanyar ut på en turné som omfattade hela Sverige. Den 26 oktober 2005 släpptes albumet ''Jag ångrar ingenting'', albumet har totalt sålts i över 60 000 exemplar.
Efter att ha varit programledare för Melodifestivalen 2006 åkte hon ut på festivalturné i mitten av 2006, som blev väl mottagen av såväl fans som kritikerkåren.
Senare under 2006 avled hennes far och Lena arbetade därför inte så mycket. Hon gjorde ett uppmärksammat framträdande i Sveriges Televisions Välkommen på 50-årsfest där hon sjöng "snuskiga" versioner av kända barnvisor, bland annat kallade hon sina bröst för "Humle och Dumle". Dagen därpå blev det stora löpsedlar i kvällspressen.
Den 26 januari 2007 hade hon och Orup premiär av sin gemensamma show, ''Lena+Orup'' på Chinateatern i Stockholm. Den fick strålande recensioner och spelades fram till slutet av april, med i princip alla föreställningar utsålda.
I mitten av 2007 tog Lena sommaruppehåll, och den 27 september 2007 hade showen nypremiär. Våren 2008 körde Lena och Orup sin succéshow på Rondo i Göteborg inför fullsatt hus nästan varje föreställning. Därefter åkte Lena och Orup ut på turné med samma show genom Sverige under hösten 2008. Turnén startade i Löfbergs Lila Arena, Karlstad 3 oktober och avslutades i Conventum i Örebro 6 december. En ny singel med dem båda, ''Nu när du gått'', släpptes digitalt den 22 september 2008, och det gemensamma albumet ''Dubbel'' den 12 november 2008.
Den 24 juni Radioåret 2002 och den 4 juli Radioåret 2009 var hon sommar (radioprogram) i Sveriges Radio.
I oktober 2010 gjorde Lena Philipsson kritikerosad konsert med Sveriges Radios Symfoniorkester i Berwaldhallen under namnet ''Svenska stjärnor''.
I januari 2011 bekräftades det att Lena lämnar skivbolaget Sony Music och har gått över till Universal Music Group. Lena jobbar på ett nytt album som kommer släppas hösten 2011. Första singeln ''Idiot'' kom i början av februari. Låten är skriven och inspelad av Magnus Lidehäll (Afasi & Filthy, Maskinen) som även skrivit låtar till Kylie Minogues senaste album. Philipsson gjorde även comeback i Melodifestivalen 2011, denna gången som mellanakt i Linköping 19:e februari. Hon har även spelat in videoklipps tillsammans med skådespelaren Peter Stormare för Melodifestivalen.
Under hösten/vintern 2011 firar Philipsson 25 år som artist med ''Min Drömshow'' på Cirkus, Stockholm i Stockholm. Showen fortsätter på Rondo i Göteborg, hösten 2012
2011 är Philipsson en av deltagarna i Så mycket bättre (säsong 2) i TV4. Där sjöng hon "Sensuella Isabella" (Tomas Ledin), "Jag klär av mig naken" (Eva Dalgren), "The Botten Is Nådd" (Timbuktu), "Life" (E-Type), "Live Tomorrow" (Laleh) och "Vem kan man lita på? (sång)" (Mikael Wiehe) samtliga gick in på iTunes topplista.
Lena Philipsson släppte 2012 albumet "Världen snurrar", bland låtskrivarna finner man Veronica Maggio, Christian och Vanessa Falk, Kaah, Magnus Lidehäll, Markus Krunegård och Mange Schmidt.

Karriär som låtskrivare


Utöver att framföra egna låtar har Lena även skrivit sånger åt andra artister. ''Tvillingsjäl'' framfördes av Pernilla Wahlgren i Melodifestivalen 1991 (oplacerad) och ''Det svär jag på'' (tillsammans med Torgny Söderberg) framförd av Arvingarna som kom på tredje plats i Melodifestivalen 1999. Tillsammans med Torgny Söderberg är hon även upphovsman till ''Kärleksikonen'' som skrevs som ett bidrag till Melodifestivalen, men då den inte kom med istället har en viktig roll i filmen ''Livet är en schlager'' där den framförs av Regina Lund.

Karriär som programledare


I början av 2006 stod Lena som programledare för Melodifestivalen, vilket blev hennes tredje gång då hon var programledare för Melodifestivalen 2000 (tillsammans med 9 andra kända ansikten), och för en av deltävlingarna i Melodifestivalen 2003 tillsammans med Charlotte Perrelli och Mark Levengood. I Melodifestivalen 2006 var hon ensam programledare för samtliga delfinaler samt den stora finalen.

Priser och utmärkelser


Hon utsågs till "Årets smålänning" 1989. och fick Karamelodiktstipendiet 2004.

Använda artistnamn


Lena har använt en rad varianter av sitt namn officiellt på sina skivor. Allra första singeln släpptes under artistnamnet Lea. Därefter användes Lena Philipsson fram tills Lena lanserades internationellt med ett s mindre: Lena Philipson. När hon därpå återvände till att sjunga på svenska drev man med detta, och stavade hennes namn med tre s på skivomslaget: Lena Philipssson. På skivorna som släpptes i samband med hennes krogshow ''006'' kallade hon sig på skiva för Lena Ph.

Privat


Hon var mellan 1993 och 2001 gift med regissören Måns Herngren och de fick två barn tillsammans. Mellan 2004 och 2008 var hon tillsammans med programledaren Martin Björk och 2010–2012 var hon gift med Per Holknekt, en av grundarna av klädmärket Odd Molly. Den 2 juli 2012 begärde de gemensam skilsmässa.

Övrigt


Lena PH var en av Robert Gustafssons rollkaraktärer i ''I manegen med Glenn Killing''. Hon var med i panelen i SVT:s musikprogram ''Inför Eurovision Song Contest'' 2003, 2008, 2010 och 2012.
I slutet av 1980-talet och under 1990-talet nämndes det ofta i samband med Lena att hon sydde sina egna kläder. Detta skämtades också om i ''I manegen med Glenn Killing''.
Även Lena Philipssons mamma Kerstin Filipsson har varit verksam som sångerska och finns representerad i ''Stora Schlagerboken'' samt återutgiven i ''Stora Schlagerboxen, volym 2''.

Medverkan i Melodifestivalen


Melodifestivalen 1986 med ''Kärleken är evig (sång)'' (2:a)
Melodifestivalen 1987 med ''Dansa i neon (sång)'' (5:a)
Melodifestivalen 1988 med ''Om igen'' (2:a)
Melodifestivalen 1991 med ''Tvillingsjäl'' (framförd av Pernilla Wahlgren) (Oplacerad)
Melodifestivalen 1999 med ''Det svär jag på'' (framförd av Arvingarna) (3:a)
Melodifestivalen 2000 en av tio programledare detta år. Bland annat gjorde hon då ett så kallat "schlagermedley" med artister som Lotta Engberg, Carola Häggkvist, Elisabeth Andreassen, Lasse Berghagen, Tommy Körberg mfl.
Melodifestivalen 2003 var programledare ihop med Charlotte Perrelli och Mark Levengood. Detta var dock bara under deltävlingen i Jönköping.
Melodifestivalen 2004 med ''Det gör ont'' (1:a)
Melodifestivalen 2005 sjöng Lena Ph medley (Lena anthem, Dansa i neon, Kärleken är evig, Om igen, Det gör ont)
Melodifestivalen 2006 som programledare, nytt för de senare åren är att en enda person tar hand om hela tävlingen.
Melodifestivalen 2007 var med i en humorkortfilm som spåkvinna, "The Matrix"
Melodifestivalen 2011 är med som mellanakt i Linköping

Diskografi


Studioalbum


musikåret 1986 - ''Kärleken är evig''
musikåret 1987 - ''Dansa i neon''
musikåret 1988 - ''Talking in Your Sleep (musikalbum)''
musikåret 1989 - ''My Name (album av Lena Philipsson)''
musikåret 1991 - ''A Woman's Gotta Do What a Woman's Gotta Do'' (under artistnamnet ''Lena Ph'')
musikåret 1993 - ''Fantasy (Lena Philipssons musikalbum)'' (under artistnamnet ''Lena Philipson'')
musikåret 1995 - ''Lena Philipsson (musikalbum)''
musikåret 1997 - ''Bästa vänner''
musikåret 2004 - ''Det gör ont en stund på natten men inget på dan''
musikåret 2005 - ''Jag ångrar ingenting''
musikåret 2008 - ''Dubbel (musikalbum)'' (med Orup)
musikåret 2012 - ''Världen snurrar''

Samlingalbum


musikåret 1987 - ''Boy (samlingsalbum)''
musikåret 1988 - ''Hitlåtar med Lena Philipsson 1985-1987''
musikåret 1994 - ''Lena Philipsson (samlingsalbum)''
musikåret 1998 - ''Hennes bästa''
musikåret 2001 - ''Lena Philipsson Collection''
musikåret 2002 - ''100% Lena''
musikåret 2006 - ''Lady Star''
musikåret 2007 - ''Lena 20 år''

Singlar


1984 - ''Boy/You Open My Eyes'' (under artistnamnet Lea)
1986 - ''Kärleken är evig (sång)''/''Kärleken är blind''
1986 - ''Åh Amadeus''
1986 - ''Jag känner (Ti Sento)''
1987 - ''Dansa i neon/Åh, vad jag längtar''
1987 - ''Cheerio / Det går väl an''
1987 - ''Saknar dig innan du går''
1987 - ''Den ende''
1987 - ''I'm A Fool/Teach Me Tiger''
1988 - ''Om igen/Vem skall sova över''
1988 - ''Talking in Your Sleep/I varje spegel''
1988 - ''I varje spegel/Ain't It Just The Way''
1989 - ''Tänd ett ljus/What Can I Do?''
1989 - ''Standing In My Rain/Blue Jeans''
1990 - ''Why (Så lätt kommer du inte undan)''
1990 - ''Blue jeans''
1991 - ''The Escape/The Trap'' (under artistnamnet Lena Ph)
1991 - ''006/Hard To Be A Lover'' (under artistnamnet Lena Ph)
1991 - ''The Preacher'' (under artistnamnet Lena Ph)
1992 - ''Are You in or Are You Out''
1993 - ''Fantasy'' (under artistnamnet Lena Philipson)
1993 - ''Give Me Your Love'' (under artistnamnet Lena Philipson)
1993 - ''Baby Baby Love'' (under artistnamnet Lena Philipson)
1994 - ''Månsken i augusti'' (under artistnamnet Lena Philipssson, en drift med att man tidigare tagit bort ett s)
1995 - ''Kärlek kommer med sommar/Vila hos mig''
1995 - ''Stjärnorna''
1995 - ''Moder Swea/Underbar''
1997 - ''Bästa vänner''
1997 - ''Tänk Om Jag Aldrig Mer''
2000 - ''I Believe In Miracles''
2001 - ''Fly Me Over The Rainbow''
2001 - ''Spell of Love/Lady Star''
2004 - ''Det gör ont''
2004 - ''It hurts'' (engelskspråkig version av "Det Gör Ont")
2004 - ''Delirium''
2004 - ''Lena Anthem''
2005 - ''På gatan där jag bor''
2005 - ''Unga pojkar & äldre män''
2005 - ''Han jobbar i affär''
2006 - ''Jag ångrar ingenting''
2006 - ''Det ringer på min dörr (Ny version)''
2008 - ''Nu när du gått'' - med Orup
2009 - ''Fem minuter i himmelen'' - med Orup
2011 - ''Idiot''
2011 - ''Dancing in the Neonlight'' (engelskspråkig version av Dansa i neon) med Dead By April
2011 - ''Nästa säsong''
2011 - ''Live Tomorrow''
2012 - "Du Följer Väl Med?"

Medverkar även på


''Klinga mina klockor - med Benny Andersson & Önskekören'' (1987)

Andra framträdanden


1988 - "Aquarius" - med Igor Nikolajev i Jacobs stege
2003 - "Flickorna i Småland" - med Charlotte Perrelli i Melodifestivalen 2003 (utom tävlan)

Melodier på Svensktoppen


Kärleken är blind - 1986
Kärleken är evig - 1986
Åh Amadeus - 1986
Det går väl an - 1986
Dansa i neon - 1987
Saknar dej innan du går - 1987
Om igen - 1988
I varje spegel - 1988
Tänd ett ljus - 1989
Månsken i augusti - 1994
Stjärnorna - 1995
Det gör ont - 2004
Delirium - 2004
Lena Anthem - 2004-2005
På gatan där jag bor - 2004-2005
Unga pojkar & äldre män - 2005
Han jobbar i affär - 2005-2006
Jag ångrar ingenting - 2006
Nu när du gått - 2008 (med Orup)
Fem minuter i himmelen - 2009 (med Orup)

Missade listan


Bästa vänner - 1997
Det ringer på min dörr - 2006
Idiot - 2011
Nästa säsong - 2011
Du följer väl med - 2012

Melodier på Trackslistan


Dansa i neon - 1987
I'm a Fool - 1988
Om igen - 1988
Talkin in Your Sleep - 1988
Tänd ett ljus - 1989
Standing in My Rain - 1989/1990
Why (så lätt kommer du inte undan) - 1990
The Escape - 1991
006 - 1991
Are You in, or are You out - 1992
Fantasy - 1993
Månsken i augusti - 1994
Stjärnona - 1995
Det gör ont - 2004
Delirum - 2004
Lena Anthem - 2004
På gatan där jag bor - 2005
Unga pojkar & äldre män - 2005
Han jobbar i affär - 2005-2006
Jag ångrar ingenting - 2006

Bubblare på Tracks


Blue Jeans, 1989
Give Me Your Love, 1993
Spell of Love, 2001

Källor


Fotnoter

Externa länkar


http://www.lenaphilipsson.com Officiell webbplats
http://www.facebook.com/lenaphilipsson Officiell Facebook-sida (sedan februari 2011)
http://www.lenaphilipsson.nu/ Fanforum
http://bacardiboy.blogg.se/lenaph/ Lena Philipsson Corner - Lena Philipsson-bloggen
http://www.angelfire.com/ak/lenaph/ Inofficiell webbplats
Kategori:Artister som representerat Sverige i Eurovision Song Contest
Kategori:Deltagare i Melodifestivalen
Kategori:Födda 1966
Kategori:Kvinnor
Kategori:Melodifestivalens programledare
Kategori:Sommarvärdar 2002
Kategori:Sommarvärdar 2009
Kategori:Svenska låtskrivare
Kategori:Svenska pianister
Kategori:Svenska popsångare
Kategori:Svenska schlagersångare
Kategori:Karamelodiktstipendiater
Kategori:Levande personer
Kategori:Personer från Vetlanda
Kategori:Deltagare i Eurovision Song Contest 2004
Kategori:Personer i Sverige under 1900-talet
Kategori:Personer i Sverige under 2000-talet
ca:Lena Philipsson
de:Lena Philipsson
en:Lena Philipsson
es:Lena Philipsson
fi:Lena Philipsson
fr:Lena Philipsson
he:לנה פיליפסון
hu:Lena Philipsson
it:Lena Philipsson
lt:Lena Philipsson
nl:Lena Philipsson
no:Lena Philipsson
pl:Lena Philipsson
ro:Lena Philipsson

Lena Ph

#OMDIRIGERING Lena Philipsson.

Esox lucius

#OMDIRIGERING gädda
Kategori:Esox

Lennakatten

#OMDIRIGERING Upsala–Lenna Jernväg

Ljusår

Fil:Alpha Centauri MSX.jpg (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden.]]
Fil:Andromeda galaxy.jpg
Ljusår är en längdenhet som används inom astronomin. Ett ljusår är den sträcka som en ljusstråle färdas i vakuum under ett år.

Beräkning av ett ljusår


Ljusets hastighet i vakuum är en fysikalisk konstant och är exakt 299 792 458 m/s. Det finns ingen bestämt mått på vilket år som avses men Internationella astronomiska unionen rekommenderar att ett ''Julianskt år'' används, alltså längden på ett år i den Julianska kalendern. Detta år är exakt 365,25 dagar eller 31&nbsp;557&nbsp;600 sekunder. Längden på ett ljusår blir då:
9&nbsp;460&nbsp;730&nbsp;472&nbsp;580&nbsp;800 m (cirka 9,461 petameter) (= ca 9&nbsp;461 miljarder km)
cirka 63&nbsp;239 astronomisk enhet (AU)
cirka 0,3066 parsec
Då det inte finns någon allmänt accepterad definition av vilket år man ska använda när man beräknar ett ljusår används inte enheten vid beräkningar med hög precision.

Användningsområde


Anledningen till att man använder enheten ljusår är att avstånden i rymden är så stora att det är opraktiskt att använda sig av meter eller kilometer. Främst är det avstånd till stjärna och galaxer som anges i ljusår. I astronomisk facklitteratur är parsec en vanligare enhet. En parsec är 3,26 ljusår. För avstånd inom solsystemet är ljusår en för stor enhet och där använder man istället ljusminuter eller astronomisk enhet.

Avstånd


Solen ligger drygt 8 ljusminuter (499 ljussekunder) från jorden. Detta avstånd kallas också en astronomisk enhet.
Avståndet till den näst närmaste stjärnan, Proxima Centauri, är 4,22 ljusår.
Avståndet till centrum på Vintergatan är 26&nbsp;000 ljusår.
Vintergatan har en diameter på cirka 100&nbsp;000 ljusår.
Avståndet till den närmaste galaxen, Andromedagalaxen, är cirka 2,5 miljoner ljusår.
Storleken på det observerbara universumet har en radie på 46 miljarder ljusår.

Källor

Externa länkar


http://www.convertworld.com/sv/langd/Ljus%C3%A5r.html Ljusårskalkylator
http://www.youtube.com/watch?v=Rj1sDWjvgjM Förklaring av ljusår på youtube.com (engelska)
Kategori:Längdmått
Kategori:Astronomi
af:Ligjaar
am:የብርሃን ዓመት
ang:Lēohtgēar
ar:سنة ضوئية
an:Anyo luz
ast:Añu lluz
az:İşıq ili
bn:আলোক বর্ষ
zh-min-nan:Kng-nî
be:Светлавы год
be-x-old:Сьветлавы год
bg:Светлинна година
bs:Svjetlosna godina
br:Bloavezh-gouloù
ca:Any llum
cs:Světelný rok
cy:Blwyddyn golau
da:Lysår
de:Lichtjahr
et:Valgusaasta
el:Έτος φωτός
en:Light-year
es:Año luz
eo:Lumjaro
ext:Añu lus
eu:Argi-urte
fa:سال نوری
hif:Prakash saal
fr:Année-lumière
ga:Solasbhliain
gl:Ano luz
gan:光年
gu:પ્રકાશવર્ષ
ko:광년
hy:Լուսային տարի
hi:प्रकाश-वर्ष
hr:Svjetlosna godina
io:Lumyaro
id:Tahun cahaya
ia:Anno luminal
is:Ljósár
it:Anno luce
he:שנת אור
jv:Taun cahya
kn:ಜ್ಯೋತಿರ್ವರ್ಷ
ka:სინათლის წელიწადი
kk:Жарық жылы
sw:Mwaka wa nuru
ku:Sala tîrêjê
lo:ປີແສງ
la:Annus luce mensus
lv:Gaismas gads
lb:Liichtjoer
lt:Šviesmetis
li:Leechjaor
lmo:An lüce
hu:Fényév
mk:Светлосна година
mg:Taon-kazavana
ml:പ്രകാശവർഷം
mt:Sena dawl
arz:سنه ضوئيه
ms:Tahun cahaya
mn:Гэрлийн жил
nah:Tlāhuīlxihuitl
nl:Lichtjaar
ne:प्रकाश वर्ष
ja:光年
no:Lysår
nn:Lysår
oc:Annada lutz
om:Wagga Iffa
uz:Yorugʻlik yili
pnb:نوری سال
km:ឆ្នាំពន្លឺ
nds:Lichtjohr
pl:Rok świetlny
pt:Ano-luz
ro:An-lumină
qu:Achkiy wata
rue:Світловый рік
ru:Световой год
sah:Сырдык сыла
sq:Dritëviti
scn:Annu luci
simple:Light year
sk:Svetelný rok
sl:Svetlobno leto
ckb:ساڵی تیشکی
sr:Светлосна година
sh:Svjetlosna godina
fi:Valovuosi
tl:Sinag-taon
ta:ஒளியாண்டு
tt:Яктылык елы
te:కాంతి సంవత్సరం
th:ปีแสง
tr:Işık yılı
tk:Ýagtylyk ýyly
uk:Світловий рік
ur:نوری سال
vi:Năm ánh sáng
vo:Litayel
zh-classical:光年
war:Tuig-lamrag
yi:ליכט יאר
zh-yue:光年
zh:光年

Legering

Fil:Steel wire rope.png är en legering mellan.
En legering (av ''legera'', av latin ''ligare'', ’binda ihop’, ’förena’) är ett material med metalliska egenskaper vilket består av två eller flera grundämnen (legeringskomponenter), varav minst ett är metall. Även en blandning av två eller flera polymera material kan ibland kallas för polymer legering.
En metallegering syftar oftast av en ''baskomponent'' (till exempel aluminium, bly, järn, koppar eller tenn). Till baskomponenten sätts sedan ett eller flera ''legeringselement'' (legeringsämnen) som kan vara såväl metaller som icke-metaller. Legeringar framställs vanligen genom att de olika komponenterna i form av smältor blandas. Legeringar kan dock även framställas genom till exempel pressning och sintring av pulverformiga ämnen, eller genom mekanisk bearbetning av material. Ofta räcker ganska små mängder tillsatsämnen, eller mindre variationer på proportionerna av ingående ämnen, för att ge stora ändringar på egenskaperna för den färdiga legeringen.
Legeringar har mycket stor teknisk betydelse och har använts av människan i tusentals år (till exempel brons). I konstruktionssammanhang används så gott som alltid legeringar. Rena metaller är vanligtvis för mjuka och saknar styrkan för att kunna användas praktiskt. I en legering kan däremot både hårdheten och styrkan hos metaller ökas, dessutom kan saker som korrosionsbeständighet och gjuta samt elektriska och magnetiska egenskaper också påverkas. Som exempel kan man ta ''rosttrögt stål'', ofta oegentligt kallat ''rostfritt stål.'' Man tillför där krom till en järn-nickellegering och därigenom minskar korrosionsangreppen vid vatten- och luftkontakt.
En tekniskt viktig grupp är systemet tenn/bly (se lödning.) Den tas här som exempel på vad som händer när halterna av basämnena varieras. Tekniskt rent bly har smältpunkten 327&nbsp;°C och tekniskt rent tenn smältpunkten 234&nbsp;°C. Dessa metaller är ömsesidigt lösbara i varandra. Om temperaturen är tillräckligt hög smälter såväl blyet som tennet. Tillsättes mer av det ena ämnet så löses det i det andra intill en viss gräns, då Lösning (kemi) blivit mättad. I ett visst läge råder balans, då bägge ämnena innehåller en mättad lösning av den andra. Detta är den s.k. eutektiska blandningen. Därvid har man också kommit till systemets lägsta smälttemperatur. Tabellen nedan illustrerar förloppet.

Se även


Lista över legeringar
Kategori:Legeringar
af:Legering
ar:سبيكة
be:Сплаў
be-x-old:Стопак
bg:Сплав
bar:Legierung
bs:Legura
ca:Aliatge
cs:Slitina
da:Legering
de:Legierung
et:Sulam
el:Κράμα
en:Alloy
es:Aleación
eo:Alojo
eu:Aleazio
fa:آلیاژ
hif:Alloy
fr:Alliage
gd:Coimheatailt
gl:Aliaxe
ko:합금
hy:Համաձուլվածքներ
hi:मिश्र धातु
hr:Legura
io:Aloyo
id:Aloi
ia:Alligato
is:Málmblanda
it:Lega (metallurgia)
he:סגסוגת
kn:ಮಿಶ್ರ ಲೋಹ
ka:ლეგირება
kk:Қорытпалар
sw:Aloi
ht:Alyaj
la:Ligatio metallica
lv:Sakausējums
lt:Lydinys
lmo:Liga
hu:Ötvözet
mk:Легура
ml:ലോഹസങ്കരം
ms:Pancalogam
mn:Хайлш
nl:Legering
ja:合金
no:Legering
nn:Legering
nrm:Alouai
oc:Aliatge
uz:Qotishma
pl:Stop metali
pt:Liga metálica
ro:Aliaj
ru:Сплав
scn:Lega mitàllica
si:මිශ්‍ර ලෝහ
simple:Alloy
sk:Zliatina
sl:Zlitina
sr:Легура
sh:Legura
fi:Metalliseos
tl:Balahak
ta:கலப்புலோகம்
th:โลหะเจือ
tr:Alaşım
uk:Сплави
ur:بھرت
vi:Hợp kim
fiu-vro:Sullam
war:Aloy
yi:געשמעלץ
zh-yue:合金
zh:合金

Wikipedia:Loggbok/November 2002

30 november
Översatte och översatte Användare:Dan Köhl
----
29 november
Användare:Max Walter fortsatte att översätta fram till rclinks bakifrån i languagefilen.
----
28 november
Användare:josephzohn, har lagt in lite av varje under dagen både kult och kultur, från sture dahlström till göteborgskoloristerna.
----
27 november 2002
Användare:josephzohns kvällspass är över nu vänter mycket klöver! go'natt! eftersom han redan tidigare klonat sig och som Användare:Josephzohn gjorde morgonskiftet, Användare:Dan Köhl höll lite snurr under dagen, släppte in mycket djur här, det var som Noa, och bollade programfilen mellan sig och Användare:Max Walter som har satt upp en hemsida med irc-applet, så att man inte behöver ladda ner något ircprogram. Bara att klicka här: http://wb.d2g.biz/wikiirc.htm ...så kan deltagare snacka online! Användare:G.Jiffer lade in tvåans växel, och Användare:Metaur visade vad klockan var slagen. En vecka har gått sedan denna wikipedia erövrades av Wikipedia:WIKIng. Den ligger idag, efter en vecka på 7:e plats i världen!! 1116 artiklar har vi skapat tillsammans! (se http://www.wikipedia.org/wiki/Wikipedia%3AMultilingual_coordination) Användare:Dan Köhl
----
26 november 2002
Användare:Dan Köhl satsade sina sista krafter på rosSpiggar, fiske och andra kustnäringar, o lite gamla lagsagor när plötsligt Användare:Joakim Löfkvist vaknade till och gjorde en surfbräda om och kring Gustav Vasa resa genom Sverige. Detta chockade så till den milda grad att Köhl numera lider av grad Ledung för han blir ju inte hundare gemon åren, men lovar återkomma före 17 (tal), men var här hela dan och tankade mödosamt över sida på sida, tänk om ''Karln'' kunnat släppa dem i paket, som ett ''litet, litet'' tack.
Användare:Joakim Löfkvist säger att det var så lite så! Fortsatte även den gamle kungens Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna. Gastkramande spänning!! Under kvällen visade det sig att Ulf Adelsohns förfäder i viss mån betett sig litet väl spontant på operan ibland. Användare:Liftarn för över material som är läsvärt. Satanism är inte alls vad man kan tro! och den diskreta e23.ryd.student.liu.se bidrog som vanligt med vishet och kreativitet. Användare:Nevyn har börjat rensa i datorerna, och även här börjar nu intressanta diskussioner föras mellan Användare:Magnus Cedergren och //e23 kring upphovsrättslagen, Öppet Innehåll mm. som kan bli lärorikt. Användare:G.Jiffers asiatiska influenser börjar berika stämningen. Men var är Användare:Josephzohn? Kanske där Användare:G.Jifferbefann sig, avsvimmad över tangentbordet!
----
25 november 2002
Användare:Joakim Löfkvist fortsatte med Wikipedia:Projekt att lägga upp landshövdingar. Många och gamla gubbar är det. Den däringa Användare:josephzohn var med på ett hörn.
men han tog för det mesta tåget./go'natt/ Användare:josephzohn. Ett antal anonyma bidragsgivare har anslutit, och Användare:Dan Köhl fortsatte att kopiera ak-al av "sitt"? material på xxx, samt levde allmänt djuriskt om här vilket kanske fortfarande märks för den som kommer utifrån friska luften, men precis som på vikingatiden så hjälpte de till att hålla värmen, när det var lite ensamt över Dan.
----
24 november 2002
Användare:josephzohn fortsatte lite med överflyttning av gammalt material, men kunde inte sitta å se på hur han Användare:Joakim Löfkvist gjorde dalarnas sida till en liten läckerbit, så jag gjorde likadant med småland, sega, envisa ä di däringa smålänningarna och jag fick ju även berguvar av Köhl, "de du gamle walle gå hem å lägg dig du".
Användare:Joakim Löfkvist Fortsatte med lite Bandystatistik. Lade in information om Dalarna och några Landshövdingar,
Användare:Dan Köhl ak-al
Användare:Max Walter har fortsatt att översätta languagefilen bakifrån fram till orphans.
Wikipedia:Tinget hölls för första gången, där kunde man diskutera lite. Alla var för en uppgradering, ingen sätter ett högt antal artiklar som mål i sig, hellre hög kvalitet och aktiv inbördes länkning, vilket delvis kräver gott samarbete. Anon påpekade att kvinnor inte bör kallas brudar. Tingsfrid hölls. Användare:Dan Köhl ristade tingsbok.
----
23 november 2002
Användare:josephzohn har som underliggande skrivare skriver sysslat med att föra över bandy, fotboll, konstnärer och lite annat kuriosa. Vad gäller ting och allt annat ni sysslar med på fritiden!! har ju jag ingen som helst kunskap om programmering mm mm mm mm mm så jag lämnar över allt sånt och följer era ''spelregler''. /go'natt
Användare:Max Walter har fortsatt att översätta några rader på översättning av languagefilen. Han har skrivit en sida om IRC inför ett eventuellt kommande ting. Vet dock inte om programmering är det viktigaste göromålet när det blir ting. Måste sova nu...
Användare:Joakim LöfkvistLade upp ett samlat material om Bandy, Tidning, Tidskrift, Språkvård och lite annat. Användare:Josephzohn gjorde väl hälften ungefär. Fortsatte även med översättningen av TekniskHjälpMedVadDuKanGöra och En Wikipedia Lista På Andra Språk som jag hade påbörjat en gång i tiden.
Användare:Dan Köhl börjat föra över skapat material från xxxxx.xx med början från a. Helt enkelt.
----
22 November 2002
Påbörjat översättning av filen LanguageSv.php Användare:Dan Köhl
Vilket trots förenade krafter inte var färdigt på natten vid 4,40 men uppe i 9:e versionen
istället var det en
strälande dag vad gäller införda artiklar.
Svenska Wikipedia begåvades med Wikipedia:Ambassaden i
engelska,
danska och
tyska Wikipedia samt sattes upp
Ambassad här för flera andra språk. Funktionen skall vara
språköverbryggande och
kommunikation kring vad som händer i de olika språken.
Kallelse till ting nu till Helgen. Diskussionerna kring susning gick vidare, mest på Gnuheter. Loggristare: //Användare:Dan Köhl
----
21 november 2002
Reparerade en del smärre sabotage på hemsidan, samt lade upp länkarna:
# Wikipedia:Faddrar, för att ge nybörjare en lättare start
# Wikipedia:Önskelista där man kan förslå något utan att hamna i långa diskussioner.
# Wikipedia:Sabotage där man kan ha lite koll på sabotage av hemsidan.
# Wikipedia:Strategi för att ge möjlighet till lite strategiska diskussioner
# Wikipedia:Felrapporter där man kan anmäla tekniska problem.--//Användare:Dan Köhl
----
:''See also :'' Loggbok
Kategori:Wikipediamuseum

Malmö

:''För andra betydelser, se Malmö (olika betydelser).''
|areaår =
|invort =
|invår =
|invnot =
|täthet = auto
|areaort1 = 71.43
|areaort1_text = Varav i Malmö kommun
|invort1 = 270131
|invort1_text = Varav i Malmö kommun
|invort1_år = 2010
|täthet1 = auto
|areaort2 = 5.38
|areaort2_text = Varav i Burlövs kommun
|invort2 = 10284
|invort2_text = Varav i Burlövs kommun
|invort2_år = 2010
|täthet2 = auto
|täthet_decimaler = 0
|areakommun =
|areakommunår =
|areakommunnot =
|invkommun =
|invkommunår =
|invkommunnot =
|täthetkommun = auto
|areastorstad =
|areastorstadår =
|areastorstadnot =
|invstorstad =
|invstorstadår =
|invstorstadnot =
|täthetstorstad = auto
|grundades = 1353
|postnummer = 21X XX
|riktnummer = 040
|tätortskod = 3604
|positionskarta = södra Sverige
|positionskartnamn = Sweden location map, 40south.svg
|karttext = Malmös läge i södra Sverige
|fotnot =
}}
Malmö är Sveriges tredje största tätort, huvudsakligen belägen i Malmö kommun. Malmö ligger i sydvästra delen av Skåne i sydligaste Sverige och är residensstad i Skåne län och tidigare residensstad i det nu upplösta Malmöhus län, den nuvarande länsstyrelsen har även en del avdelningar i Kristianstad. Malmö ingår i den transnationella Öresundsregionen och är populärt för pendlare till Köpenhamn via Öresundsbron. Till Malmö tätort räknas statistiskt även Arlöv i Burlövs kommun.
Centralorten Malmö har 248&nbsp;912 invånare (2005) och Lista över svenska tätorter sorterad efter invånarantal har }} invånare (), vilket kan jämföras med }} invånare i Malmö kommun ().

Etymologi


Namnet ''Malmö'' (belagt i formen ''Malmöghae'' ca år 1170) är en sammansättning av ''Malm (stadsdel)'' i betydelsen ''sand'' eller ''grus'' och pluralis ''högar'' av ordet ''hög''. Orten låg ursprungligen vid nuvarande Triangelområdet och avskars från Öresund av ett kuperat sand- och insjöområde. Namnet ''Malmö'' finns även på andra håll i landet med samma betydelse. Ordet ''malm'' är besläktat med ''mala'' och förekommer även som efterled, t. ex. i stadsdelsnamn som Norrmalm.

Definition


Den här artikeln handlar huvudsakligen (men inte enbart) om den av Statistiska centralbyrån definierade tätorten Malmö. För den politiska enheten, se Malmö kommun, för den historiska stadskommunen, Se Malmö stad (stadskommun).

Historia


:''Huvudartikel: Malmös historia''
Fil:Malmö city 1580.png]]
Malmö var under 1100-talet en kyrkby som låg på platsen för nuvarande Triangeln, Malmö. Vid mitten av 1200-talet anlades en stad vid kusten som övertog byns namn. Staden kan ha anlagts av den danske ärkebiskopen som en kommunikationsort mellan kyrkans stad Köpenhamn och Lund. Det rika fisket i Öresund bidrog till stadens mycket kraftiga expansion runt åren kring 1300. Malmö övertog mer och mer från Lund rollen som den viktigaste staden i Skåne. Under 1500-talet inföll stadens andra stora ekonomiska glansperiod.
Tunneln vid Adelgatan och Sankt Petri kyrka, Malmö från 1300-talet är de äldsta bevarade byggnaderna i Malmö. Därefter kommer en del 1400-talet och 1500-talet i centrum. Malmöhus slott byggdes under denna period.
Under den så kallade Grevefejden 1534-1536 spelade Malmö en avgörande roll i försöken att få återinsatt den avhållne kungen Kristian II. Malmö förlorade kampen. Den nye kungen Kristian III av Danmark lät gräva en vallgrav runt slottet Malmöhus och uppkastade också slottets vallar samt uppförde fyra kraftiga kanontorn för slottets beskydd. Här inlades en stark garnison. http://www.malmohusgardet.se Malmöhusgardet är i dag en militärhistorisk förening som på ett tidstroget och unikt sätt försöker åskådliggöra slottets soldatliv på 1500-talet.
I samband med Roskildefreden 1658 hamnade staden utvecklingsmässigt i bakvattnet. Först i slutet av 1700-talet, när Frans Suell tog initiativet till att bygga en riktig Malmö hamn, började staden att återhämta sig för att sedan börja växa på allvar i mitten av 1800-talet.
Södra stambanan fick sin sydliga ändstation i Malmö, på grund av närheten till kontinentfärjorna och Köpenhamn. Det skedde ungefär samtidigt som utresevillkoren till Danmark lättades. En rad tullagar som införts i Skåne för att hindra handel och kontakt med Danmark upphörde vid denna tid. 1900 passerade Malmö Norrköpings stad som rikets tredje stad. En lång tid därefter fanns en stark rivalitet mellan arbetarstäderna Malmö och Norrköping, vilket inte minst syntes när fotbollslagen möttes i Fotbollsallsvenskan på 1950-talet.
Fil:Malmö Vy af Kungsparken (1890-1900).jpg kring sekelskiftet år 1900]]
I mitten av 1800-talet expanderade staden också utanför kanalerna, som dock behölls för rekreation och som vackert inslag i stadsbilden. Stadsdelar som Lugnet, Malmö och Rörsjöstaden, avsedda för arbetarna respektive borgarna, började byggas.
Kring sekelskiftet skedde stora kommunala satsningar, som tillkomsten av elektricitetsverk och ett nytt gasverk. Man elektrifierade hästspårvägen, byggde ut kloakverket och inrättade ett kommunalt slakthus. En stor höjdpunkt var ''Baltiska utställningen'' 1914, vilken hölls på platsen för nuvarande Pildammsparken. Inför utställningen skedde stora satsningar även i andra delar av staden. Spårvägsnätet utvidgades, nya broar byggdes och stenläggningen i gatorna gjordes om. Det byggdes nya hotell och andra byggnader och husfasader renoverades. Året därpå inkorporerades Limhamns köping av Malmö stad.
Staden fortsatte att växa under mellankrigstiden, trots depression och näringslivskriser. Socialdemokraterna, med Nils Persson (politiker) i spetsen, tog makten i stadsfullmäktige 1919, en position som de behöll fram till 1985. Under samma tid tillkom Bulltofta som blev stadens och Sveriges första riktiga flygplats.
Efter andra världskriget kom nästa tillväxtboom, som varade fram till 1970-talet. På 1950-talet tillkom nya bostadsområden som Mellanheden och Augustenborg, Malmö, samtidigt som Simhallsbadet (nuvarande Aq-va-kul) och Malmö Stadion byggdes. Något senare tillkom bostadsområdena Segevång och Lorensborg. På 1960-talet påbörjades uppförandet av flera stora bostadsområden som Videdal, Söderkulla, Malmö och Nydala-Hermodsdal-Gullviksborg. Senare tillkom Rosengård, Kroksbäck, Lindängen, Holma och Lindeborg inom ramen för miljonprogrammet. En del av dessa storskaliga stadsdelar kom att kritiseras redan innan de färdigställts. Samtidigt genomfördes omfattande saneringar av äldre bebyggelse i centrala staden, då områden som Lugnet, Malmö revs. I Gamla staden, Malmö uppfördes Caroli City och kvarteret Erik Menved. På 1960-talet tillkom även Kronprinsen, som kan betraktas som dåtidens motsvarighet till Turning Torso. Det blev snabbt ett av Malmös populäraste områden trots att kritikerna avfärdade projektet redan på planeringsstadiet. Rivningarna fortsatte på olika håll i staden fram till början av 1990-talet och lämnade till att börja med obebyggda tomter efter sig.
Flertalet av de avrivna tomterna från saneringsperioden under 1960- och 70-talen har bebyggts. I dag är höghus mer accepterat i Malmö. Staden har sedan 1800-talet haft gott om torn, kampaniler och industriella byggnadsverk som reser sig högt i skyarna på den annars så platta slätten.
Fil:Malmo-city hall.jpg
Under 1970-talet drabbades Malmö av flera kriser. En utflyttningsvåg åderlät staden på tusentals personer varje år. Det var framförallt medelklassens barnfamiljer som sökte sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö eftersom Malmö kommun inte upplät tillräckligt många byggklara tomter för villor utan prioriterade flerbostadsbyggen för att spara på den värdefulla marken. Samtidigt började Kockums varv, som under 1970-talet var stadens största arbetsgivare, att skära ned på antalet anställda fram till 1986, då den civila fartygsproduktionen helt upphörde. Även andra industrier som textilindustrin och kalk- och cementindustrin i Limhamn påbörjade en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varade omkring 1975–1995, med avbrott för "kasinoekonomin" i slutet av 1980-talet. Då byggdes bland annat Sheratonhotellet vid Triangeln, Malmö (numera Hilton) med glashiss i 20 våningar. Saab-fabriken i Malmö byggdes på samma område där Kockums en gång hade legat. När fabriken väl var igång lades den ned efter att man gjort 200 bilar i testproduktion och Sverige drabbades av lågkonjunkturen 1991. Saab-fabriken ersattes av Malmömässan.
Fil:Malmöhus slott 2.jpg
1990–1994 förvärrades krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvann när mycket av det som fanns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin i Limhamn lades ned. Stadens befolkning ökade dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid till följd av en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befann sig i inbördeskrig.
1995 blev ett genombrottsår när krisen vände. Under året påbörjades byggandet av Öresundsbron, vilket gav arbetstillfällen i en byggbransch som hade drabbats hårt av byggkrisen i det tidiga 1990-talet. Samma år beslutades även att Malmö skulle få en från Lund fristående högskola med egna utbildningar. Det talades rentav om att Malmö högskola skulle få bli ett eget universitet vilket gladde lokalpolitikerna. Samtidigt bestämdes även att hålla en bomässa, Bo2000, som senare blev Bomässan Bo01, och att Kockumskranen skulle flytta från Malmö hamn.
Fil:Lilla-Torg-Malmo.jpg
Fil:Turning Torso 9.jpg
2000 invigdes Öresundsbron. 2001 hölls Bo01, som blev en ny stadsdel i Malmö. 2002 flyttades Kockumskranen till Sydkorea. Nedmonterandet av Kockumskranen blev symbolen för att det gamla "Arbetarmalmö" försvunnit. 2005 påbörjades byggandet av Citytunneln som byggdes för att underlätta tågtrafiken mellan Malmö och Köpenhamn, samt lokaltrafiken mot Ystad och Trelleborg.
Framtiden upplevs av många som tveeggad i Malmö. Samtidigt som staden har genomlevt en tillväxtperiod man inte har sett sedan rekordåren på 1960-talet är det fortfarande stora skillnader i arbetslöshet mellan olika grupper och områden. Den öppna arbetslösheten var 5,5 procent 2005 (årsgenomsnitt). Samtidigt finns i Malmö, i jämförelse med exempelvis Stockholm, Göteborg och Uppsala, en geografisk närhet mellan områden med olika social sammansättning. Malmö saknar också förorter belägna på långt avstånd från centrum, utom möjligtvis Oxie. Till exempel ligger Rosengård inom 35 minuters gångavstånd till Triangeln, stadens kommersiella centrum. Under decenniet efter millennieskiftet har kommunen byggt en del villaområden i Husie och Riseberga, Malmö kommun för att försöka skapa en balans mellan östra Malmö och västra Malmö.

Källor


''Malmö stads historia'', band 1-8. Utgiven av Malmö stadsfullmäktige 1971-1994.

Demografi

Befolkningsutveckling

Sociala förhållanden


Fil:Malmo 803.JPG]]
Fil:Malmo 802.JPG och Pildammsparken, från Kronprinsen]]
1970 hade Malmö en befolkning av knappt 270 000 invånare. I samband med de stora strukturomställningar, vad gäller till exempel varvindustrin, som drabbade staden under ff.a. 1970-talet och början av 1980-talet, så minskade därefter Malmös befolkning och var som lägst under mitten av 1980-talet med knappt 230 000 invånare, men invånarantalet har sedan dess ökat. Inte förrän 2003 så nådde Malmö ett befolkningstal som var högre än 1970. Invandring har stått för en betydande del av den befolkningsökning som skett i staden sedan mitten av 1980-talet.
Såsom en etniskt splittrad storstad omfattar Malmö några av Sveriges mest socialt utsatta områden och svåraste förhållanden. Malmös invånare har bland de lägsta snittinkomsterna i Sverige. Medianen för förvärvsinkomsten i Malmö kommun var den lägsta i hela Sverige år 2006, 95 000 kronor per år. Medelvärdet för den beskattningsbara förvärvsinkomsten ligger dock jämförelsevis högre men ändå mot botten av Sveriges kommuner, i Malmö var det 135 000 samma år. Jämförelsevis har Stockholm en medelinkomst på 187 000 kronor och Göteborgs medelinkomst är 161 000 kronor per invånare och år. I Malmö bor 18 % av alla barn i ett bidragshushåll, det är den högsta nivån i hela Sverige. I alla svenska storstäder är genomsnittsandelen barn i bidragshushåll 11 %. Skattekraften per invånare i Malmö är 134 000 kronor per år i genomsnitt, det är klart lägre än det svenska medelvärdet på 152 000 kronor och betydligt lägre än snittet för svenska storstäder, 186 000 kronor. Bland kommuner med ett invånarantal över 90 000 så innehar Malmö i särklass bottennoteringen vad gäller skattebas per invånare och andel förvärvsarbetande av populationen, och är närmast jämförbar med direkta glesbygdskommuner i detta avseende. 20-25% av Malmö kommuns inkomster härrör från direkta statsanslag, varibland innefattas det kommunala kostnads- och inkomstutjämningssystemet, vilket innebär att statens total inkomster från det kommunala inkomst- och kostnadsutjämningssystemet, från kommuner där utjämningssystemet innebär ett negativt nettoflöde, är otillräckligt för att bekosta enbart Malmö kommuns inkomster från statliga bidrag. Inte ens om Malmö hypotetiskt inkluderar även rika relativt näraliggande kommuner som Vellinge (skattekraft ca 201 000 kr/inv 2009) , Lomma (skattekraft ca 205 000 kr/inv 2009) och i viss mån Staffanstorp (skattekraft ca 174 000 kr/inv 2009) så skulle detta konglomerat nå en skattekraft per invånare som når mer än precis över skattekraften för den kommun med minst 90 000 invånare som har näst lägst skattekraft (Eskilstuna), och Malmö särskiljer sig därvidlag signifikant från såväl Göteborg som Stockholm.
År 2007 uppnådde 36 % av skolbarnen i Malmös grundskolor inte upp till ett, flera eller alla av Skolverkets mål för de olika ämnena. Det är 50 % högre än genomsnittet för hela Sverige. I matematik nådde 15 % inte upp till målen, över dubbelt så många som det svenska genomsnittet på 7 %. Vidare nådde 28 % av invandrarbarnen, de som läser svenska som andraspåk, inte upp till målen för svenska som andraspråk. Snittet är 23 %. Trots detta är ersättningen per elev 4 000 kronor högre per år i Malmö än i Sverige i genomsnitt och Malmös skolor har fler lärare per elev. Andelen som går individuella gymnasieprogram är över dubbelt så hög som snittet. Endast 60 % av eleverna har fullföljt gymnasiet vid 20 års ålder. Betygspoängen för de som gått i gymnasiet motsvarar dock landets genomsnitt.
I Sifos undersökning "Sveriges favoritkommuner" från 2011 undersöktes 1200 svenskars attityder till 28 större kommuner. Högst upp på listan över favoritkommuner hamnade Gotland, Halmstad och Göteborg. I botten på listan återfanns två kommuner som trots hög kännedom hos gemene svensk har fått låga betyg: Malmö och Södertälje. Av 28 undersökta kommuner hamnade Malmö på plats 27.
I tidningen Fokus rankning "Här är det bäst att bo" år 2010 hamnar Malmö på plats 252 av 290 jämförda kommuner i en totalsammanställning utifrån flera olika parametrar. I rankningen av "bästa kommun att ha familj i" hamnar Malmö på plats 287 av 290 jämförda kommuner.

Kriminalitet


Malmö är en av Sveriges mest brottsdrabbade kommuner. Det anmäldes över 59 000 brott i Malmö kommun år 2006. Det utfördes 21&nbsp;382
brott per hundra tusen invånare år 2009 vilket gjorde Malmö till den näst mest brottsdrabbade kommunen räknat i anmälda brott per invånare efter Stockholm. De organiserad brottslighet som funnits har på senare år splittrats på grund av systematiskt arbete från polis och sociala myndigheter. Norra Grängesbergsgatan i Malmö har blivit ett inofficiellt centrum för svarthandel och kriminalitet. Gatan huserar flera svartklubbar och skottlossningar har förekommit. Gatan har också i media utpekats vara centrum för Malmös svarttaxiverksamhet. I juni 2011 vidtog Malmöpolisen åtgärden att helt stänga gatan för trafik nattetid. Polisen hoppas på så vis få stopp på kriminaliteten på Norra Grängesbergsgatan.
Professorn i kriminologi Jerzy Sarnecki har sagt på Brännpunkt i Svenska Dagbladet att "så länge fattigdomen, arbetslösheten, den sociala utslagningen och inte minst den upplevda hopplösheten ... består, kvarstår risken för att den organiserade brottsligheten försöker ta makten över vanliga människors vardag". Han konstaterar också att "det är ingen hemlighet att många av de som är inblandade i den organiserade brottsligheten i Malmö är invandrare och/eller tillhör etniska minoriteter".
Polisen i Malmö har haft misstankar om att det är kriminella gäng som ligger bakom de tillsynes spontant uppblossade upplopp som förekommit framförallt i stadsdelen Rosengård. Natten till den 23 maj 2012 sattes ett sophus, en fyrhjuling och en motorcykel i brand i närheten av Shellmacken i Rosengård. Polisen bedömde situationen som "särskild händelse" och fick kraftig förstärkning från poliser från övriga orter i Skåne. "Teorin för denna omgång tumult är att en organisation ligger bakom och uppmuntrat till stenkastning och bråk med polisen" hävdade Hans Nilsson vid malmöpolisen.

Näringsliv


Fil:MercedesMalmoe.JPG nya skandinaviska huvudkontor i Malmö]]
Fil:BRIOHQ.JPGs nya huvudkontor i Malmö]]
Den tunga industrin har tidigare varit betydande för Malmö. Bland annat varvsindustrin och Kockums AB har varit en central del i Malmös näringsliv. I dag är situationen annorlunda.
Malmö är mitt uppe i en förvandling från industri- till kunskapsstad. Näringslivet karakteriseras inte längre av ett fåtal stora företag utan av många små. Privata tjänsteföretag är den sektor som växer snabbast. Starka sektorer i Malmö är logistik, Detaljhandel och partihandel samt bygg- och fastighetsmarknad. Det kunskapsintensiva företagandet i Malmö omfattar flera välrenommerade företag inom Bioteknik och medicinteknik, miljöteknik, IT och digitala media. Staden har dock alltjämt högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Malmös framgångssaga som kreativ kunskapsstad bygger på en succéartad ryktesspridning av sällan skådat slag, hävdar forskaren Veselinka Möllerström som forskat om hur malmöborna upplever staden. "Om sagan inte stämmer överens med människors realiteter kan det slå tillbaka med stor kraft. Kreativitet, flexibilitet, mötesplatser och innovation är de ledord som ständigt upprepas för att tillskriva staden en ny identitet. Kommunikationsfolket har fokuserats på en quick fix. Man ska inte glömma att staden har stora sociala problem och en ökad segregation, som man inte alls vill nämna" hävdar Veselinka Möllerström.
I Malmö fanns 1820 tre tobaksfabriker. Störst och äldst var Suells tobaksfabrik, som grundades 1726. Den var fortfarande en av Sveriges största 1981. I 186 år ägdes den av familjerna Suell och Kockum. De flesta tobaksarbetarna var kvinnor och barn, 1839 var två tredjedelar barn. Det tillverkades cigarrer, spunnen och kardustobak samt snus.
Liksom svärfadern Erenst Hindrich Stein, som i många år drev tobaksfabrik, skaffade sig Frans Suell d.ä. den 26 juli 1726 kungligt privilegium att driva en "tobaksmanufaktur", samma dag som handelsmannen David Sölscher och konsorter skaffade sig ett liknande privilegium. Suell drev sin tobaksfabrik i sin fastighet på Adelgatan. Omkring 1739 sammanslogs Suells fabrik med den sölscherska och 1741 med handelsmannen Mathias Morsings fabrik.
Tobaksfabriken övertogs av Niclas Suell i mitten av 1740-talet. Då Niclas Suell dog köptes fabriken av Henrik Falkman och 1771 blev Frans Suell d.y. delägare.
Lorens Kockum, som var gift med Suells dotter, hade tagit över tobaksfabriken 1821. Då han dog 1825 övertogs den av Frans Henrik Kockum, endast 22 år gammal. Efter Frans Suells död 1817 hade fabriken skötts några år för dödsboets räkning, men under Lorens Kockums chefskap 1821-1825 hade fabriksrörelsen gått alltmer tillbaka. För fabrikens skötsel förskaffade sig Frans Henrik Kockum den 16 oktober 1826 Kommerskollegiums tillstånd att i Malmö driva tobaks- och snusfabrik. Fabriken blomstrade upp på nytt och gick stadigt framåt. F H Kockums Tobaksfabrik blev aktiebolag 1866, disponenter blev L P och F H Kockum, fabriken låg sedan 1874 på hörnet av Väster- och Mäster Johansgatorna.

Industrihistoria


Historiska industrier:

Militärstaden


Staden har genom åren huserat ett flertal staber och Förband (militär).
Kronprinsens husarregemente (K 7), var förlagda på Regementsgatan 52-54 mellan åren 1897 och 1927. 1960 revs hela området.
Skånska luftvärnskåren (Lv 4), förlades 1943 till Husie kyrkoväg och verkade där fram tills 1982, då förbandet omlokaliserades till Ystad.
F10 (F 10), var förlagd på Bulltofta mellan 1940 och 1945, då förbandet omlokaliserades till Ängelholm.
Södra skånska regementet (Fo 11), förlade sin stab tillfälligt på Husie kyrkoväg mellan åren 1982 och 1983 innan det åter förlades till Ystad.
Öresunds marindistrikt (MDÖ), var förlagda till Terminalgatan 18 fram till den 30 juni 2000.
Södra militärdistriktet (MD S), hade under åren 2000 och 2005 viss stabsverksamhet i staden.

Kommunikationer


Fil:Motorway DK S.svg

Vägar


Det går att komma till Malmö via E6, E20, E22, E65, Riksväg 11 och Länsväg 101. E20 går dessutom via Öresundsbron från Köpenhamn. E22 från Malmö till Lund är Sveriges äldsta motorväg och invigdes 1953. Över huvud taget är området runt Malmö Sveriges motorvägstätaste. ''Yttre ringvägen'' startar vid trafikplats Kronetorp södra och fortsätter som Öresundsförbindelsen (E20). ''Inre ringvägen'' byggdes på tidigt 1970-tal och startar vid trafikplats Sege vid Lundmotorvägen (numera länsväg). Därutöver finns radiellt ut/ingående motorvägar i riktning till/från Trelleborg (E6), Ystad (E65) och Staffanstorp (länsväg); samtliga dessa tre fungerar dessutom som förbindelse mellan Inre och Yttre ringvägen. Dessutom finns motorvägen från E6:an mot Malmö hamn (länsväg) vilken senare övergår till Inre ringvägen - det saknas dock cirka två kilometer för att få "hamnmotorvägen" att övergå till Inre ringvägen som sammanhållen motorväg.
Trafikplatserna Petersborg, Fredriksborg, Sunnanå och Kronetorp södra är s.k. fullständiga motorvägskorsningar av vilka det hösten 2009 endast finns 7 st i Sverige, och endast en utanför Skåne (i Gävle). Sedan tillkomsten av Yttre ringvägen har de stora problemen på Inre ringvägen avhjälpts genom att nästan all genomgående lastbilstrafik (som är västra Skånes största trafikproblem avlägsnats. Problemen E6 norr om Kronetorp södra (förbi Lund) och infarten till staden från Lundmotorvägen är numera de största trafikproblemen.. Ang. källor se även länken om motorvägskorsningar.

Lokaltrafik


Lokaltrafiken i Malmö startade 1887 i form av hästspårvägstrafik, vilken drevs av det privatägda Malmö Spårvägs AB. Den första linjen sträckte sig från Hamnen via Stortorget, Malmö och Gustav Adolfs torg, Malmö till Södervärn. 1890 invigdes en ny sträcka från Stortorget via Drottningtorget, Malmö till Värnhemstorget och fyra år senare utbyggdes denna linje till Östervärns järnvägsstation. Hästspårvagnarna var gula. 1898 kompletterades hästspårvägstrafiken med en hästomnibuslinje mellan Stortorget och Fridhem vilken drevs av Malmö Omnibus AB.
1905 kommunaliserades spårvägen och Malmö stads spårvägar (MSS) bildades. MSS började omedelbart förbereda övergången till elektrisk drift. I februari 1907 togs de sista hästspårvagnarna ur trafik och i september samma år hade man färdigställt följande linjenät:
Linje 1: Lundavägen - Gustav Adolfs torg, Malmö - Södervärn
Linje 2: Hamnen - Gustav Adolfs torg - Ystadsvägen
Linje 3: Ringlinjen
Linje 4: Möllevången - Gustav Adolfs torg - Fridhem
Dessa linjer trafikerades med gröna spårvagnar, och tillkomsten av linje 4 innebar också att hästomnibustrafiken upphörde. Linjenätet utbyggdes efterhand och spårvägstrafiken nådde sin största utsträckning under tidigare delen av 1930-talet. Då fanns följande linjer:
Linje 1: Lundavägen - Gustav Adolfs torg, Malmö - Rosengårdsstaden
Linje 2: Hamnen - Gustav Adolfs torg - Ystadsvägen
Linje 3: Ringlinjen
Linje 4: Gustav Adolfs torg - Limhamn
Linje 6: Värnhemstorget - Hohög
Linje 7: Schougens bro - Frihamnen.
1929 hade dock MSS börjat driva busstrafik och efterhand kom spårvägslinjerna att försvinna och ersättas av busstrafik, samtidigt som nya busslinjer tillkom. Linje 2 nedlades 1936 följt av linjerna 6 och 7 1949. 1957 nedlades linje 1 på sträckan Gustav Adolfs torg - Lundavägen och 1964 ersattes spårvagnarna på linje 3 av bussar. Vid högertrafikomläggningen 1967 upphörde den återstående delen av linje 1 (Gustav Adolfs torg - Rosengårdsstaden) och därefter återstod endast spårvägstrafiken på linje 4, vilken upphörde 1973. 1971 hade också MSS ändrat namn till Malmö Lokaltrafik (ML), som således från 1973 bedrev all trafik med bussar.
Sommaren 2005 förändrades Malmös stadsbusslinjenät genomgripande. De nya busslinjerna följer delvis samma sträckningar spårvägslinjerna en gång gjorde.
Trafikansvaret ligger numera hos Skånetrafiken, för vilket olika privata bussföretag kör (Veolia Transport och Arriva). Stadsbussarna är gröna i Malmö liksom i andra städer i Skåne. För regiontrafiken finns det gula bussar som går till de flesta orter inom Skåne.

Järnvägar


Fil:Øresundtåg i Malmö C (2006-02-11).jpg på Malmö centralstation]]
Fil:Öresundsbron i solnedgång 2.jpg, som är både bil- och järnvägsbro, förbinder Malmö med Köpenhamn. Brons fäste ligger i sydvästra Malmö, mellan Limhamn och Bunkeflostrand den s.k. "Lernacken".]]
Malmö är en viktig järnvägsknut inom både Skåne och Öresundsregionen och staden utgör start/ändpunkt för Södra stambanan. Från Malmö centralstation avgår interregionala direkttåg av tågtypen Öresundståg till Köpenhamn-Helsingör, Växjö (med byte mot Kalmar), Göteborg och Karlskrona, ett dagligt DB-nattåg (Deutsche Bundesbahn) till Berlin (via Trelleborg-Sassnitz) samt expresståg (X-2000) till Stockholm.
Genom Öresundsförbindelsen är tågtrafiken tät till Danmark med tre tåg varje timme till Köpenhamn-Helsingör under dagtid och ett tåg i timmen nattetid. Även den lokala tågtrafiken till övriga Skåne från Malmö är tät. Lokala linjer inom Skåne från Malmö C (2009) är Malmö-Höör, Malmö-Helsingborg via Teckomatorp, Malmö-Helsingborg(-Ängelholm) via Landskrona samt Malmö-Ystad(-Simrishamn). För dessa lokala linjer används vanligen tågtypen Pågatåg men allt oftare även "Öresundståg som kör som pågatåg" (citat från Skånetrafikens tidtabeller), vilket i praktiken innebär att de används som lokaltåg.
Järnvägen till Lund öppnades den 1 december 1856. Den blev, skulle det visa sig, en katalysator för stadens långvariga uppsving.
2005 påbörjades arbetet med Citytunneln i staden. Den blev klar 2010. Tunneln har medfört att tåg mot Hyllie och Köpenhamn kan passerera utan att vända. Säckstationen används endast för tåg som utgår från Malmö C. Två nya stationer byggdes, en underjordisk vid Triangeln och en i Hyllie.
Malmö tätort har 2011 en järnvägsstation för alla tågtyper och ytterligare fyra för lokaltrafik. Malmö centralstation är den station där alla passerande tåg stannar. På Hyllie station och Triangelns station stannar Pågatåg och Öresundståg. I Burlöv stannar samma slags lokaltåg till och från Lund. Persborg, Malmö station och Östervärns station ligger f.n. "i träda" i väntan på en eventuell ringlinje i Malmö. Svågertorps station var stängd fram till augusti 2011, då tåg från Ystad och Simrishamn flyttades dit och inte längre passerar Persborg.

Flyg


30&nbsp;km från Malmö i Svedala kommun ligger Malmö Airport, tidigare Sturup. Reguljärtrafiken trafikerar Stockholm, London, Prag, Warszawa, Barcelona, Madrid, Marseille, Dublin och Budapest.
Chartertrafik förekommer till ett flertal semesterorter, däribland Nice och Mallorca. För utrikesflyg är Köpenhamns flygplats Kastrup den mest använda. Innan Öresundsbron öppnades gick svävare, en sorts fartyg på luftkuddar, mellan Malmö Hamn och en hamn vid Kastrups flygplats som passagerare på väg till Kastrup brukade använda. I dag har den före detta svävarterminalen istället blivit en terminal för fjärrbusstrafiken.

Båttrafik


Det går dagliga lastbilsfärjor till Travemünde. Innan Öresundsbron byggdes fanns betydande båttrafik till Danmark; bilfärjor från Limhamn och passagerarbåtar från Centrum.

Cykel


Biltrafiken har under lång tid varit ett prioriterat trafikslag, men enligt kommunen är Malmö en cykelstad. Det finns 410&nbsp;km cykelvägar och 30% av resorna i Malmö sker med cykel . Samtidigt avstår många från att cykla av trafiksäkerhetsskäl. En undersökning har visat att Malmö under 2006-2007 var Sveriges farligaste cykelstad. Malmö hade då fler omkomna och skadade cyklister än vad Göteborg och Linköping hade tillsammans .

Stadsdelsområden


Fil:Malmö stadsdelar 2009.png
<br>
Några av tätorten Malmös stadsdelsområden (ej att förväxla med stadsdelar, som är en större enhet):
Gamla staden, Malmö
Möllevången
Rörsjöstaden
Värnhem
Kirseberg
Ribersborg
Rosengård
Sofielund
Slottsstaden
Västra Hamnen
Mellanheden
Lorensborg
Lindängen
Bellevuegården
Kroksbäck
Limhamn
Kommunen delas sedan 1 januari 1996 administrativt in i 10 stadsdelar.

Församlingar


Svenska kyrkans församlingar i Malmö är indelade i Bara kontrakt, Malmö Norra kontrakt och Malmö Södra kontrakt i Lunds stift. Tätorten är uppdelad mellan 14 församlingar:
Burlövs församling
Eriksfälts församling
Fosie församling
Husie och Södra Sallerups församling
Hyllie församling
Kirsebergs församling
Kulladals församling
Limhamns församling
Malmö S:t Johannes församling
Malmö S:t Pauli församling
Malmö S:t Petri församling
Möllevången-Sofielunds församling
Slottsstadens församling
Västra Skrävlinge församling
I Malmö finns även två katolska församlingar, Vår Frälsares församling och Sankta Maria i Rosengård.
Det finns även ett antal frikyrkor i Malmö (se nedan).

Religiösa byggnader


Svenska Kyrkan


Fil:St Petri church in Malmö.jpg
Fil:Malmö synagoga 2.jpg
Fil:Malmö Moske.jpg
Fosie kyrka, 1896
Helgeandskyrkan, Malmö, 1962
Heliga Trefaldighetskyrkan, Malmö, 1940-tal
Husie kyrka, 1857
Hyllie kyrka, 1985
Kirsebergs kyrka, 1928
Sankta Katarina kyrka, Malmö, 1960
Sankta Maria kyrka, Malmö, 1960-tal
Sankt Andreas kyrka, Malmö, 1959
Sankt Johannes kyrka, Malmö, 1903-1907
Sankt Matteus kyrka, Malmö, 1983
Sankt Mikaels kyrka, Kulladal, 1978
Sankt Pauli kyrka, Malmö, 1882
Sankt Petri kyrka, Malmö, 1300-tal
Västra Skrävlinge kyrka, 1860-tal
Caroli kyrka, Malmö, 1880; avsakralisades 2011
Kapell, annat:
Husie församlingshem
gravkapellet på Pauli mellersta kyrkogård
Mellanhedskapellet
Sankt Jakobs kapell
Östra kyrkogården, Malmö
Östra sjukhusets kapell
Inom Malmö kyrkliga samfällighet finns fler kyrkor.

Frikyrkor


Adventkyrkan (Adventistsamfundet)
Charisma och Christian City Church
Pingstkyrkan Europaporten (Pingströrelsen i Sverige)
Evangelisk Luthersk Mission/Betlehemskyrkan
Frälsningsarmén Limhamn (Frälsningsarmén)
Hyllie Park Kyrkan (EFK) och (Svenska baptistsamfundet)
Immanuelskyrkan, Malmö (EFK)
Korskyrkan (EFK)
Limhamns Missionsförsamling (Svenska Missionskyrkan)
Malmö Vineyard (Vineyard)
Malmö International Church
Malmö Missionsförsamling (SM)
Tomaskyrkan (EFK)
United Øresundskyrkan (Pingst)
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (The Church of Jesus Christ of Latter Day Saints)

Synagogor


Malmö synagoga, tidigt 1900-tal

Moskéer


Malmö har många muslimska invånare och en moské med minareter.
Det finns också gott om källarmoskéer runtom i staden.
Malmö moské, 1980-tal

Utbildning


Till skillnad från de andra storstäderna i Sverige saknade Malmö länge högre utbildningar, då närliggande Lunds universitet täckte behoven av högre utbildning i regionen. Malmö högskola som startade 1998 har vuxit kraftigt under 1990-talet och 2000-talettalen. Vissa högre medicinska och humanistiska utbildningar har dock bedrivits länge i staden, bland annat finns en tandläkarhögskola och en lärarhögskola. Malmö högskola har dock under sina första tio år haft stora problem med kvaliteten på utbildningarna.
För närvarande finns 14 kommunala gymnasieskolor och 65 grundskolor. Till detta kommer ett antal friskolor och fristående gymnasieskolor. Ett diagnostistiskt prov gjort 2011 av Malmös gymnasieelever i årskurs ett visar att var tredje elev kan för dålig svenska och har behov av stödåtgärder. Utöver det visade provet att Malmö har oproportionerligt låg andel toppresterande elever.
Exempel på grundskolor i Malmö är Apelgårdsskolan, Geijerskolan, Johannesskolan, Kryddgårdsskolan och Rosengårdsskolan.

Se även


Malmö högskola med 21 000 studenter 2004
World Maritime University FN-drivet utbildningscentrum som utbildar studenter inom marina forskningsfält

Parker


Fil:Pildammsparken3.JPG]]
Malmö framställer sig gärna som "Parkernas stad". Rent statistiskt har Malmö dock ganska lite grönyta. Exempel på Malmös parker är:
Beijers park - anlades 1885
Bulltoftaparken - Naturpark invigd på 1980-talet
Folkets Park, Malmö - En grön oas och en familjevänlig nöjespark
Kroksbäcksparken - invigdes på 1970-talet
Kungsparken, Malmö - Kung Oscars park, invigdes 1872
Käglingeparken - Naturområde i Malmös utkant
Pildammsparken - anlades efter Baltiska utställningen 1914
Rönneholmsparken - omger Rönneholmsgården, byggd på 1800-talet
Rörsjöparken - omger Rörsjöstaden, byggd på 1890-talet
Scaniaparken - invigd på 1990-talet
Sibbarp, Malmö kommun stora badpark - invigdes på 1950-talet
Slottsparken, Malmö - bredvid Malmöhus, invigdes 1900
Stapelbäddsparken - invigdes hösten 2005
Öresundsparken, Malmö - invigdes på 1920-talet

Temalekplatser


Fil:temalekplats slottsparken.JPGs strax intill stadsbiblioteket har Sagor som tema.]]
Malmö har satsat på lekplatser med särskilda tema. I Västra Hamnen handlar det om ekologi, i Augustenborg om musik och i Slottsparken om sagor. Totalt finns i slutet av 2009 19 stycken temalekplatser, och den tjugonde är på väg.
Malmö stad var först i landet med temalekplatser. De har väckt mycket intresse både nationellt och internationellt hos stadsplanerare och pedagoger. Lekplatserna har kostat cirka fem miljoner att bygga.
I en artikel i Sydsvenskan http://sydsvenskan.se/malmo/article449708/20-satt-att-leka-pa-i-Malmo.html berättar en lärare från Rönnens förskola att de har ett testteam, barn ur utegruppen, med vilka de åker runt och testar alla lekplatserna. Slutsatsen är att träd och grönt är viktigare än man tidigare trott och att gungor är lite överskattat.
Kartor som visar var man hittar de olika lekplatserna och vilket tema de har kan laddas ner från kommunens hemsida http://www.malmo.se/Medborgare/Idrott--fritid/Ung-Fritid/Lekplatser.html.
Följande teman finns utöver de tre som nämnts: djungellekplats, hav- och strandlekplats, betonglekplats, rymdlekplats, fiskelekplats, cirkuslekplats, tillgänglighetslekplats, musiklekplats, vattenlekplats, djurlekplats, bondgårdslekplats, fruktlekplats, magilekplats, skogslekplats, sagolekplats, spindellekplats och slutligen rörelselekplats. Under 2010 byggs en äventyrslekplats.

Sport


Fil:Malmö stadion.jpg
Som sportstad är Malmö mest berömd för Malmö FF som bildades 1910, inom fotboll och, efter 1990 även Malmö Redhawks i ishockey. MFF slutade på andra plats i Europacupen för mästarlag 1979 och vann allsvenskan senast 2010. Staden har även ett etablerat damlag i LdB FC Malmö som vann SM-guld år 2011.

Media


Tidningar


Sydsvenskan
Skånska Dagbladet
Efter Arbetet

Radio


SR P1 - ''87,9'' MHz
Malmökanalen - ''89,2'' MHz
Malmökanalen - ''90,2'' MHz
SR P2 - ''93,3'' MHz
Fun Radio - ''95,3'' MHz
SR P3 - ''98,0'' MHz
Din gata 100,6 - ''100,6'' MHz
SR P4 Malmöhus - ''102,0'' MHz
Favorit 102,6 - ''102,6'' MHz
NRJ - ''105,2'' MHz
Rockklassiker - ''106,1'' MHz
Rix FM - ''106,7'' MHz
Mix Megapol - ''107,4'' MHz

Turism


Sevärdheter


(Siffrorna i parentes hänvisar till kartan här bredvid.)
Fil:Karta malmo.jpg
Fil:Apoteket Lejonet, Malmö.jpg vid Stortorget, Malmö]]
Fil:Kompanihuset, Malmö.jpg
Fil:Turning Torso 2.jpg]]
Fil:Pariserhjul, Folkets Park, Malmö.jpg
Fil:Malmö City Library, Ljusets kalender.jpg
Fil:Casino-Cosmopol, Malmö, winter.jpg i vinterskrud]]
Fil:Malmöfestivalen 2006.jpg
''1300-tal''
Sankt Petri kyrka, Malmö (1), från 1300-talet
Tunneln (2) från tidigt 1300-talet
Dringenbergska gården (3) från 1300-talet
''1400-tal''
Krämarekapellet (4) från 1460-talet
Koggmuseet, Malmö ett medeltidscentrum med två koggar
Ärkebiskopsgården i Malmö (5) från 1400-talet
Tegelkällaren i Malmö (6) från sent 1300-tal - tidigt 1400-tal
''1500-tal''
Malmöhus slott (7) från 1520-talet med konst-, natur- och historiskt museum, samt det intilliggande Tekniska museet
Jörgen Kocks hus (8) vid Stortorget från 1522-1524
Rosenvingeska huset (9) vid Västergatan från före 1534
Niels Kuntzes hus (10) vid Östergatan från 1530-talet
Kompanihuset (11) invid rådhuset från 1539
Malmö rådhus (12) vid Stortorget från 1546
Thottska huset (13) vid Östergatan från 1558
Residenset i Malmö (14) vid Stortorget från sent 1500-talet
Flensburgska huset (15) vid Södergatan, Malmö från 1596
Lilla Torg (16) från 1590-talet med sina restauranger och uteserveringar
''1600-tal''
Kvarteret S:t Gertrud (10) vid Östergatan
Hedmanska gården (17) vid Lilla torg (Malmö)
Diedenska huset (18) vid Östergatan från 1620-talet
''1700-tal''
Annellska huset (19) vid Jacob Nilsgatan från 1705
Claus Mortensens hus (20) från 1600-talet
Faxeska huset (21) vid Lilla torg (Malmö) från 1760-talet
''1800-tal''
Caroli kyrka, Malmö (22) från 1880-talet
Sjöbergska magasinet (24) vid Humlegatan i Carolikvarteren från 1860-talet
Katrinetorps herrgård söder om city med sin vackra parkanläggning från 1813
Apoteket Lejonet (23) vid Stortorget från 1890-talet
''1900-tal - 2000-tal''
Öresundsbron från Lernacken till Köpenhamn
Västra hamnen, Malmö, namnet på stadsdelen som byggdes upp i och med Bomässan Bo01
Turning Torso, Sveriges och en av Europas högsta byggnader av Santiago Calatrava från 2005 (Från 2009 finns en mycket begränsad tillgänglighet för allmänheten att besöka byggnaden och se utsikten under några sommarveckor och i begränsat antal med förhandsbokning till priset 195 kronor. Byggnaden är avsedd för bostäder och man har bedömt besök som störande för de boende om det görs i högre utsträckning. Grupper kan hyra konferensutrymme och mötesrum högst upp på 53:e och 54:e våningen. Tidigare turistutställning i en byggnad intill är numera stängd.)
Ribersborgsstranden, "Ribban", ligger i Västra innerstaden och är en mycket populär badstrand
Ribersborgs kallbadhus, som invigdes 1898 och är öppet året runt
Klagshamns badstrand - ett av Europas renaste badvatten
Museispårvägen, Malmö i anslutning till Tekniska museet
Malmö stadsbibliotek (25) med sina 3 byggnader: Slottet från 1901, samt Cylindern och Ljustes kalender av Henning Larsen från 1997
Malmö Högskolas hus Orkanen med högskolans bibliotek på femte våningen. Byggnaden är belägen vid Hjälmarekajen och ritad av Diener & Diener Architekten från Schweiz
Malmö musikteater ritad av Sigurd Lewerentz (tillsammans med David Helldén och Erik Lallerstedt) från 1944
Malmö Konsthall ritad av Klas Anshelm från 1974
Malmöfestivalen som äger rum i mitten av augusti varje år
Möllevången, Malmö med sin torghandel, butiker och restauranger från hela världen
Folkets Park, Malmö, Sveriges första folkpark från 1891
Limhamns kalkbrott var en gång Europas största dagbrott. Det är 1&nbsp;600 meter långt, 800 meter brett och 60 meter djupt
Slottsparken, Malmö från 1900 med Carl Milles staty Pegasus, avtäckt 1950
Pildammsparken är den största av alla Malmös parker. Anlades 1914 efter Baltiska utställningen
Fiskehoddorna intill Teknikens och Sjöfartens Hus där man kan handla färsk fisk i gamla klassiska fiskehoddor
Slottsträdgården bakom Malmöhus slott med sitt kafé och försäljning av grönsaker och blommor
Motorami-huset ett särpräglat exempel på 1950-talets arkitektur.

Kultur


Malmö opera och musikteater visar opera, operett och musikal.
Malmö symfoniorkesters huvudarena är Malmö konserthus.
Malmö Stadsteater disponerar tre scener, Hippodromen, Intiman (Malmö) och Hippodromen.
Malmö Museer bedriver flera museer i Malmö, bl.a. Malmö museum på Malmöhus slott.
Malmö konstmuseum, även det beläget på Malmöhus slott har en av landets största samlingar av 1900-talskonst.
Malmö stadsbibliotek
Malmö konsthall
Moderna Museet Malmö

Nöje


Restaurang Kungsparken byggdes 2001 om till Casino Cosmopol, Malmö fick därmed ett av Sveriges fyra statliga kasinon.
Axels Tivoli, som ligger i Folkets Park, Malmö, har många åkattraktioner för de yngre. Fram till 2011 fanns här även ett pariserhjul som var norra Europas högsta med sina 45 meter tills Göteborg byggde sitt "Göteborgshjul" på 60 meter. I övrigt har folkparken ett terrarium (Malmö Reptilcenter), dansstället Amiralen, restaurang Far i Hatten, Nöjesteatern, minigolfbanor med mera.
Aq-va-kul i Malmö är Skandinaviens största inomhusbad, med äventyrsbassäng, solarium och Nautilusgym.
Malmö har fem biografer. Däribland den största biografen Royal.
I city vid och kring Lilla torg finns ett antal populära och trendiga restauranger samt barer till exempel Centiliter & Gram, Moosehead, Grappa, Izaka koy, Mellow Yellow.

Mat och dryck


Malmö har mer än 600 restauranger, kaféer och barer, där många återspeglar det mångkulturella utbudet. De mest exklusiva är Trio och Vendel at Sturehof. Andra klassiker är Översten, på 26:e våningen i Kronprinsen, den prisbelönta krogen Årstiderna, Rådhuskällaren, Thott's, Restaurang Möllan, M/S Dockan, Casa Mia (italienskt), Indian Side (indiskt).
Det finns sju McDonald's-restauranger i Malmö, och ytterligare åtta inom Stor-Malmö. Även åtta Burger King (den första i Sverige), tre Subway och en av Pizza Huts tio svenska restauranger ligger i Malmö. Utöver detta finns ett åttiotal pizzerior, mer än femtio konditorier och bagerier samt ett stort antal gatukök och kiosker.
Sedan 2004 kan rikets tredje stad även stoltsera med sin egen Malmö Akvavit.

Shopping


Malmö hyser drygt 800 citybutiker och varuhus.
I centrala Malmö:
Caroli City
Hansacompagniet
Kronprinsen
Triangelns köpcentrum
Entré Malmö
I utkanten eller utanför Malmö:
Burlöv Center (i Burlövs kommun)
Jägersro Center
Mobilia köpcentrum
Svågertorp
Emporia (köpcentrum) (Invigning planerad till 25 oktober 2012)

Stormarknader


Coop Forum finns inom Malmö kommun på två platser, dessa är vid Malmö Stadion och på Jägersro Center. Inom Stor-Malmö finns Coop Forum även på Burlöv Center i Arlöv. Ett nytt Coop Forum-varuhus planeras i den nybyggda stadsdelen vid Hyllie.
ICA Maxi finns inom Malmö kommun på tre platser, dessa är i Hindby, i Västra hamnen, Malmö och i det nybyggda området Toftanäs. Inom Stor-Malmö finns ICA Maxi på Center Syd i Löddeköpinge och i Trelleborg.
City Gross finns inom Malmö kommun på Rosengård centrum.
Willys finns inom Malmö kommun i Katrinelund och i Limhamn.

Årliga evenemang


Malmöfestivalen - föregångaren till många av Sveriges sommarfestivaler. En vecka med gratis konserter, shower, dans, teater och mycket annat. Dessutom kantas gator och torg av allehanda stånd med försäljning av allt från träskor till krokodilbiffar, en tradition sedan 1985.

Tidigare evenemang


Under perioden 15 maj-4 oktober 1914 hölls Baltiska utställningen, en konstindustri- och hantverksutställning i Malmö. Vissa lämningar från denna utställning finns kvar i Pildammsparken.
I Malmö hölls det flera fotbollsmatcher under Världsmästerskapet i fotboll 1958. Malmö Stadion var då arenan för dessa matcher, bland annat en semifinal.
Även under Europamästerskapet i fotboll 1992 användes Malmö Stadion som arena.
Eurovision Song Contest 1992 hölls i Malmö, det efter att Carola Häggkvist hade vunnit för Sverige året innan. Festivalen hölls i Malmö isstadion, där Malmö hade vunnit SM-guld i ishockey en tid innan festivalen.

Malmö Fairtrade City


Malmö blev Sveriges första Fairtrade City 2006 (Rättvis handel-stad). Diplomeringen innebär att kommunen, näringslivet och föreningslivet samarbetar för att öka kännedom och konsumtion av rättvist handlade och etiskt producerade produkter.
Malmö Fairtrade City har en styrgrupp som består av representanter för Malmö stad, näringslivet och Malmös föreningsliv. Styrgruppen leds av Lari Pitkä-Kangas. Ett kansli finns på Miljöförvaltningen. En stor del av kansliets arbete utgörs av olika utåtriktade insatser för att synliggöra Malmö Fairtrade City och uppmärksamma Malmöborna på frågor som rör rättvis handel och etisk konsumtion. Som exempel kan nämnas World Fair Trade Day i maj, Hållplats Ekoreko på Malmöfestivalen samt julmarknaden Good Jul. Under 2011 stod Malmö värd för världens femte internationella Fair Trade Towns-konferens.

Kända personer födda i och/eller uppvuxna i Malmö

Klimat


Malmö, liksom hela Skåne, har ett milt tempererat klimat med kalla till milda vintrar och mycket milda somrar. Vintrarna är ofta molniga med kort dagsljus, medan somrarna erbjuder långa dagar och halvklart väder. Årsnederbörden är omkring 603&nbsp;mm, med 169 regniga dagar om året. SMHI:s mätstation vid Teknikens och Sjöfartens hus kallas numera "Malmö 2". Den är ersatt av en likadan station mellan Jägersro och Oxie som sedan sent 1980-tal mäter de officiella temperaturer SMHI meddelar media. Den ligger på 40 meters höjd och långt från havet. Den gamla stationen vid Tekniska museet
är dock fortfarande i bruk och har alltid varit Sveriges varmaste mätstation. Temperaturer från åtminstone 1930-talet kan laddas ned från SMHI, (Station "Malmö 2"). Skillnaden mellan Jägersrostationen och Tekniska museet gäller främst vinternätter, vilka är avsevärt högre i centrum.
Malmö har en årsmedeltemperatur på +8.4 grader i centrum. Under de senaste 15 åren ligger årsmedeltemperaturen på +8.9 grader. Som jämförelse hade Stockholm 1991-2005 medeltemperaturen +6.5 grader. Hela skillnaden ligger mellan slutet av augusti och början av juni. I juli är Stockholm till och med 0.1 grad varmare.
Genomsnittliga temperaturer:

Se även


Sydnytt - Regionalnyheter
Spårvägsstäder i Sverige
Stormalmö
Öresundsregionen
Lista över tätorter i Sverige efter folkmängd
HMS Malmö
Lista över Nordens största tätorter
Bombningarna av Malmö och Lund

Litteratur


Malmöguiden (Lund 2007) ISBN 978-91-976871-0-2
''Malmö stads historia'' del 1-8, Malmö 1971-94
Rosborn, Sven ''Malmö. Den medeltida staden och dess omland'' Göteborg 1984
Tykesson, Tyke & Magnusson Staaf Björn ''Arkitekterna som formade Malmö'' Stockholm 1996
Tykesson, Tyke red m.fl. ''Guide till Malmös arkitektur'' Stockholm 2001
Tykesson, Tyke red ''Malmös kartor'' Lund 2003

Källor


http://www.fotevikensmuseum.se/malmo/hist/malmo_h0.htm Malmö historia i Fotevikens Museums databas

Externa länkar


http://www.malmo.se/ Malmö kommun
http://www.ne.se/rep/malmö-mellan-då-och-nu Malmö mellan då och nu
http://alltimalmo.se/ Allt i Malmö
Kategori:Malmö
Kategori:Gränsorter i Europa
Kategori:Sveriges centralorter
Kategori:Tätorter i Sverige
Kategori:Orter i Malmö kommun
af:Malmö
am:ማሌሜ
ar:مالمو
az:Malmö
be:Горад Мальмё
be-x-old:Мальмё
bg:Малмьо
bs:Malmö
br:Malmö
ca:Malmö
cs:Malmö
cy:Malmö
da:Malmø
de:Malmö
et:Malmö
el:Μάλμε
en:Malmö
es:Malmö
eo:Malmö
eu:Malmö
ee:Malmö
fa:مالمو
fr:Malmö
fy:Malmö
gl:Malmö
ko:말뫼
hy:Մալմյո
hr:Malmö
id:Malmö
iu:ᒪᓪᒧ/malmu
os:Мальмё
is:Malmö
it:Malmö
he:מאלמה
kl:Malmö
ka:მალმე
csb:Malmö
kk:Мальмё
kw:Malmö
sw:Malmö
ky:Малмө
la:Malmogia
lv:Malme
lb:Malmö
lt:Malmė
li:Malmö
lmo:Malmö
hu:Malmö
mk:Малме
mi:Malmö
mr:माल्म
arz:مالمو
na:Malmö
nl:Malmö (stad)
ja:マルメ
frr:Malmö
no:Malmö
nn:Malmö
pnb:مالمو
pms:Malmö
pl:Malmö
pt:Malmö
ro:Malmö
ru:Мальмё
se:Malmö
sco:Malmö
sq:Malmö
simple:Malmo
sk:Malmö
sl:Malmö
sr:Малме
sh:Malmö
fi:Malmö
th:มัลเมอ
tr:Malmö
uk:Мальме
vec:Malmö
vi:Malmö
vo:Malmö
war:Malmö
yi:מאלמע
zh-yue:馬模
zh:马尔默

Michelangelo (olika betydelser)

Michelangelo har flera betydelser:
Ett förnamn som man tror uppstått genom sammanslagning av det hebreiska namnet Michael med det grekiska namnet Angelo.
En konstnär, se Michelangelo Buonarroti
En konstnär, se Michelangelo Merisi da Caravaggio
En sång med Björn Skifs, se Michelangelo (sång).
En av de tecknade figurerna i den amerikanska serien ''Teenage Mutant Ninja Turtles'', se Michelangelo (TMNT).
En italiensk filmregissör, se Michelangelo Antonioni.
En asteroid, se 3001 Michelangelo.
Ett datorvirus, se Michelangelo (datorvirus)
de:Michelangelo (Name)
en:Michelangelo (disambiguation)
fa:مایکل‌آنجلو
ko:미켈란젤로 (동음이의)
nl:Michelangelo (doorverwijspagina)
pt:Michelangelo (desambiguação)
ru:Микеланджело (значения)
sr:Микеланђело (вишезначна одредница)
uk:Мікеланджело (значення)

Mona Lisa


''Mona Lisa'' (, ) är renässanskonstnären Leonardo da Vincis berömda porträtt av, enligt tradition, Florens (Mona) Lisa Gherardini, framför allt omtalad för sitt hemlighetsfulla leende. Målningen är ett av världens mest berömda, lovordade och reproducerade konstverk.

Konstverkets namn


Leonardo själv gav aldrig sitt konstverk någon titel. Namnet ''Mona Lisa'' fick konstverket av Giorgio Vasari som publicerade en biografi över konstnären 31 år efter dennes död. I denna biografi identifierade han modellen som ''Lisa'', hustru till den förmögne florentinske köpmannen Francesco del Giocondo. Mona är ett vanligt italienskt diminutiv av ''Madonna'' och Mona Lisa betyder helt enkelt Hennes nåd/damen Lisa. Konstverkets franska och italienska titel är femininum av familjenamnet Giocondo som kan utläsas som ''den muntra'', ''den levnadsglada'' (''jocund'' på engelska) – en dubbelbetydelse som mycket väl passar ihop med det gåtfulla leendet. Konstverkets titel blev vedertagen under 1800-talet. Innan dess omnämns det ''en beslöjad kurtisan'' eller ''en viss florentinsk dam, utförd i hennes närvaro på begäran av den store Giuliano de' Medici''.

Historia


Leonardo fick beställningen på porträttet 1503, av Francesco del Giocondo. del Giocondo betraktade sig själv som en mecenat, och ville ha ett porträtt som kunde hängas i matsalen – därav tavlans ringa storlek.
Efter otaliga avbrott som berodde på att Leonardo (enligt sina egna dagböcker) var lat och (enligt omgivningen) temperamentsfull, blev tavlan klar 1507. Under den tiden blev beställaren otålig och vägrade betala för tavlan, så när Leonardo 1516 antog Frans I av Frankrike:s inbjudan och flyttade till Clos Lucé intill slottet i Amboise i Frankrike, tog han tavlan med sig. Att han tog med sig just den tavlan – och få andra – antyder att den betydde mycket för honom. Sedermera köpte den franske kungen konstverket för 12&nbsp;000 franc.
Målningen hamnade först i slottet i Fontainebleau och därefter i slottet i Versailles. Efter den franska revolutionen flyttades den till Louvren. Napoleon I lät flytta konstverket till sitt privata sovrum i Tuilerierna. Det återfördes senare till Louvren för att under det fransk-tyska kriget (1870–1871) gömmas någonstans i Frankrike.
Konstverket förblev tämligen okänt fram till mitten av 1800-talet då Symbolism kom att associera verket med sina förställningar om den kvinnliga mystiken, en föreställning som kanske bäst uttryckts i Walter Paters avhandling om Leonardo från 1867 där Mona Lisa beskrivs som förkroppsligandet av den ”eviga kvinnligheten” ”äldre än klipporna som omger henne” och som ”varit död många gånger och lärt sig av gravens hemligheter”.
Målningens ryktbarhet växte då det stals från Louvren den 21 augusti Konståret 1911. Den franske avantgardepoeten Guillaume Apollinaire, som tidigare krävt att museet skulle brännas ned, fängslades den 7 september misstänkt för stölden. Även hans nära vän Pablo Picasso förhördes. De båda släpptes dock snart och målningen antogs sedan förlorad för alltid. Emellertid visade det sig att en anställd på museet, Vincenzo Peruggia, stulit konstverket utklädd till byggnadsarbetare genom att helt enkelt gömma det under sin rock och promenera ut ur byggnaden. Stölden utförde han på uppdrag av Eduardo de Valfierno som i sin tur hade givit den franske förfalskning Yves Chaudron i uppdrag att ta fram en serie reproduktioner av målningen som skulle säljas som det saknade originalet. Chaudron behövde dock inte originalmålningen för sitt värv och kontaktade därför aldrig Peruggia efter stölden. Peruggia, som stulit konstverket av patriotism och hållit det gömt i sin lägenhet under två år, tappade tålamodet och greps till slut då han den 10 december Konståret 1913 gav sig till känna hos en florentinsk konsthandlare i hopp om att få den hittelön som utlovats. Mona Lisa ställdes därefter ut på flera olika platser runt om i Italien innan det 1913 återfördes till Louvren.
Under andra världskriget flyttades Mona Lisa åter från Louvren: Först till slottet i Amboise, därefter till kloster Loc-Dieu och till sist till Ingres-museet i Montauban.
Fil:mona-lisa-through-glass.jpg
Den nedre delen av målningen skadades svårt Konståret 1956 genom en syraattack och några månader senare kastade någon en sten på tavlan. Idag är målningen skyddad av pansarglas.
Mellan den 14 december Konståret 1962 och mars (månad) Konståret 1963 lånades tavlan ut till USA där den visades i New York och Washington, D.C.. Konstverket turnerade i Japan och Moskva Konståret 1974 men har därefter permanent förvarats i Louvren. Före turnén 1962–63 försäkrades målningen för 100 miljoner dollar och enligt Guinness rekordbok gör det konstverket till världens högst värderade konstverk. Som dyrbart konstverk har det emellertid överträffats av Pablo Picassos ''Garçon à la pipe'' som såldes för 104 miljoner dollar den 4 maj 2004. Om man tar hänsyn till inflationen, motsvarar emellertid 100 miljoner dollar 1962 omkring 602 miljoner dollar 2004.
Efter en omsorgsfull dokumentation, analys och restauration av konstverket flyttades det 6 april 2005 till en ny plats i Louvren där det idag återfinns i Salle des Etats i en särskild inhägnad bakom reflexfritt pansarglas.

Motivets identitet


Mona Lisa kan vara ett porträtt av en verklig kvinna. Vasari identifierade motivet som ''Lisa Gherardini'', den framgångsrike Francesco del Giocondos hustru, och det är känt att ''del Giocondo'', en framgångsrik silkeshandlare i Florens och en prominent statsman, verkligen existerat. Mycket lite är dock känt om hans hustru Lisa Gherardini förutom att hon föddes 1479, växte upp i familjens residens Villa Vignamaggio i Toscana och gifte sig 1495. Hon var hans tredje hustru, och nitton år yngre än sin make.
Under senare delen av sitt liv nämnde Leonardo ett porträtt av en ”viss florentinsk dam utfört på begäran av Giuliano di Lorenzo”. Inga bevis finns dock som bekräftar en koppling mellan Lisa Gherardini och Giuliano de' Medici. Citatet kan därför lika gärna referera till andra porträtt av kvinnor som Leonardo utförde under samma tid. En betydligt senare referent omnämner Mona Lisa som ett porträtt av Francesco del Giocondo själv vilket fömodligen ligger bakom föreställningen att målningen egentligen föreställer en man.
Professor Lilian Schwartz vid Bell Labs har föreslagit att målningen i själva verket är ett självporträtt. Genom att använda digitala verktyg har hon lyckats visa att Mona Lisas anletsdrag exakt passar Leonardos egna. Kritiker har dock påpekat att detta kan förklaras genom att båda målningarna skapats av samma konstnär och konstnärens självporträtt skapats i en likartad stil.
Maike Vogt-Lüersson har, å sin sida, framfört teorin att motivet skulle vara Isabella av Aragonien, hertiginna av Milano. Leonardo var hovkonstnär hos hertigen av Milano under elva år och Ludovico il Moro Sforza och Massimiliano Sforza var viktiga mecenater. Enligt denna teori skulle mönstret på Mona Lisas dräkt indikera att hon hör till ätten Visconti-Sforza. Teorin förmodar dock att det var den första officiella målningen av hertiginnan vilket skulle innebära att den utfördes redan 1489.
Tyska och ryska forskare har sett en porträttlikhet mellan Mona Lisa och Caterina Sforza som hon avbildats i ett porträtt av Lorenzo di Credi. Caterina Sforza levde i Forli och Imola samtidigt som Leonardo och Cesare Borgia verkade i Emilia-Romagna, enligt denna teori.
Tidigt påstods det att det var Isabella d'Este som var modell. Hon var dotter till Ercole I av Ferrara och en välkänd konstälskare.
Det finns forskare som tror att målningen är motivet är Leonardos mor Caterina.
Fil:MonaLisa sfumato.jpegn i ansiktet, i synnerhet i skuggorna kring ögonen.]]
Porträttet avbildar kvinnan från brösthöjd med ett avlägset landskap som bakgrund. Någon gång efter Leonardos död beskars målningen – där modellen ursprungligen flankerades av två Kolonn (arkitektur)er vars lägre delar fortfarande kan skönjas i målningen.
Gestalten kan inskrivas i en pyramidform med hennes sammanhållna händer som pyramidens ena hörn. Hennes bringa, hals och ansikte lyser i samma mjuka ljus som hennes händer. Ljuset ger en balans mellan den underliggande geometrin och ytverkan. I hennes berömda leende, som passar väl in i den geometriska kompositionen, har Sigmund Freud sett konstnärens erotiska förhållande till sin mor. Andra har beskrivit det som både oskuldsfullt och inbjudande.
Många forskare har försökt förklara varför leendet har uppfattats på så olika sätt av olika betraktare och förklaringarna varierar mellan försök till rent vetenskapliga teorier om våra ögons beskaffenhet och mer psykoanalytiska idéer om Mona Lisas identitet och känslor.
Margaret Livingstone, professor vid Harvard-universitetet, hävdar att leendet är målat så att det framför allt framträder i det perifert synfält som är bäst lämpat för att uppfatta skuggor. Enligt denna teori uppstår ansiktets dynamik därför att betraktaren bara uppfattar leendet då han eller hon betraktar andra delar av bilden. Christopher Tyler och Leonid Kontsevich vid Smith-Kettlewell Eye Research Institute i San Francisco har argumenterat för att leendets ombytliga natur ska bero på de små variationer som orsakas av normalt brus i människans öga. Dina Goldin vid Brown University menar, å sin sida, att Leonardo genom den subtila plasticiteten i Mona Lisas ansikte skickligt lyckats återge ansiktsmusklerna i dynamiska positioner så att betraktaren själv omedvetet ”skapar” rörelser i hennes ansikte vilket uppfattas som att leendet förstärks och ständigt förändras.
Porträttet är ett av de första som avbildar modellen framför ett fiktivt landskap och trots att det kan uppfattas som egentligen tämligen konventionellt har, förutom leendet, även det harmoniska mötet mellan modellen och landskapet i bakgrunden gjort bilden till en av konsthistoriens mest omtyckta och analyserade. Bilden behärskas av en harmonisk balans mellan detaljrikedom och den atmosfär som Leonardos sfumatoteknik åstadkommer. De sensuella kurvorna i Mona Lisas hår och kläder återkommer i det böljande landskapets dalar och floder. Djupet i bilden som skapats genom luftperspektiv förstärktes av kontrasten mot den loggia som ursprungligen omgav Mona Lisa. Att landskapet till vänster och höger om modellen tycks befinna sig på olika höjd har lett till hypotesen att hela landskapet utgör ett senare tillägg.
Den lugna harmonin i bilden, den dramatiska kontrasten mellan ljusa och mörka partier är välkända kännemärken för Leonardos konst och återspeglar också konstnärens föreställning om en kosmisk länk mellan människan och naturen.
Målningen har restaurerats vid flera tillfällen och genom röntgenundersökningar har man kunnat konstatera att det finns åtminstone tre Mona Lisa dolda under den synliga. Poppel-pannån under målningen har på senare tid uppvisat allt fler tecken på tilltagande sönderfall, vilket väckt oro för konstverkets framtid.
Vissa av restaureringarna har varit allt annat än lyckade. Bland annat har forskaren och uppfinnaren Pascal Cotte, med hjälp av en specialkamera, lyckats visa att Mona Lisa en gång hade både ögonbryn och ögonfransar. Vid närmare titt kan man se tydliga tecken på restaurering, till exempel att krackeleringen runt ögonen nästan helt saknas men syns tydligt överallt annars på tavlan.

Mona Lisa i populärkultur och avantgarde


Mona Lisa och hennes leeende har uppnåt så kallad kultstatus inom populärkulturen.
Det konstnärliga avantgardet har vid flera tillfällen siktat in sig på konstverkets ikonstatus. Mest välkända är förmodligen dadaismens och surrealismens parodier: Marcel Duchamp dekorerade 1919 en billig reproduktion av målningen med mustasch och pipskägg. Under bilden la han till ''LHOOQ'' som på franska kan utläsas som ”Elle a chaud au cul” (bokstavligen: ”Hon är het om häcken”, med betydelsen ”Hon är kåt som en hynda”). Duchamps konstverk refererar till Sigmund Freud analys av Mona Lisa och anspelar på Leonardos homosexualitet. Enligt Rhonda R. Shearer är Duchamps bild ett självporträtt av honom själv, något som återkommer i Salvador Dalís ''Självporträtt som Mona Lisa'' från 1954.
Andy Warhol utförde 1963 ett stort antal färgintensiva serigrafier med Mona Lisa som motiv och utsåg henne därmed till en modern ikon liksom han gjort med Marilyn Monroe och Elvis Presley. Samtidigt kritiserar Warhol genom sin ”vulgära” färghantering och repetitiva massproduktion det moderna samhällets sätt att handskas med målningens estetiska värden – Mona Lisa hittar man idag på allt från pussel till musmattor.
Förutom alla reproduktioner av målningen har Mona Lisa även besjungits i ett otal sånger. Mest känd är Nat King Coles sång ''Mona Lisa'' från 1950 (skriven av Jay Livingston och Ray Evans), där Cole jämför sin älskade med målningen, som låg som etta på Billboards singel-lista i åtta veckor och såldes i tre miljoner exemplar. Sången har belönats med en Oscar och använts i flera filmer. Målningen omnämns även i Bob Dylans sång ''Visions of Johanna'' 1966. Andra som skrivit sånger om Mona Lisa inkluderar Elton John 1972, countrymusik Willie Nelson 1981, hip hop-artisten Slick Rick 1988 och rockmusik ''Counting Crows'', som 1992 spelade in den outgivna låten ''A Mona Lisa''. I låten ''Miracle'' av rockbandet Queen nämns hon genom texten ''Super powers always fighting But Mona Lisa just keeps on smiling''. Mona Lisa nämns även i sången ''Främling (sång)'' av Carola Häggkvist i texten ”Som Mona Lisa har sitt leénde så gömmer också du en hemlighet”. I Björn Skifs ''Michelangelo (sång)'' skulle dock Mona Lisa be om att få bli nerplockad om sångens du-person visar världen sitt leende.
Även i flera filmer, tv-produktioner och böcker förekommer Mona Lisa antingen som en viktig del av handlingen eller bara som en del av titeln, bland annat i Dan Browns ''Da Vinci-koden''.
I avsnittet ''Tower of Power'' i Teenage Mutant Ninja Turtles (1987) om Teenage Mutant Ninja Turtles syns sköldpaddorna besöka Louvren, där de bland annat ser tavlan ''Mona Lisa'' <ref name="144 ninjaturtles.com">
</ref>.
I filmen ''Tintin och Hajsjön'' berättar Dupondtarna om tavlor som blivit stulna och ersatts av kopior; i en scen ser man Mona Lisa bytas mot en dålig kopia.
I avsnittet ''The Art of Evil'' i ''James Bond Junior'' stjäl Kameleonten och hans kumpaner dyrbar konst från Louvren och andra museer i Paris, bland annat Mona Lisa.
Mona Lisa syns i avsnittet ''Mrs Hudson is taken hostage'' i anime-serien ''Sherlock Hund''.
Hon finns även med i ett museum i serien Magi på Waverly Place.

Se även


Renässans
Konstens historia
Konstverk

Referenser

Noter

Källor


http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Mona_Lisa&oldid=21542295 Engelskspråkiga Wikipedias artikel ''Mona Lisa'' 22 augusti 2005

Litteratur


Sassoon, Donald, ''Mona Lisa: den fängslande historien om världens mest berömda målning''. Stockholm: Forum 2005.

Externa länkar


Kategori:Leonardo da Vinci
Kategori:Målningar
Kategori:Renässansen
af:Mona Lisa
am:ሞና ሊዛ
ar:موناليزا
az:Mona Liza
bn:মোনা লিসা
be:Мона Ліза
be-x-old:Мона Ліза
bg:Мона Лиза
bo:མོ་ན་ལི་ས།
bs:Mona Lisa
br:Mona Lisa
ca:La Gioconda
cs:Mona Lisa
cbk-zam:Monalisa
cy:Mona Lisa
da:Mona Lisa
de:Mona Lisa
et:Mona Lisa
el:Μόνα Λίζα (Ντα Βίντσι)
en:Mona Lisa
es:La Gioconda
eo:La Gioconda
eu:Gioconda
fa:مونالیزا
fr:La Joconde
fy:Mona Lisa
gl:Mona Lisa
ko:모나리자
hy:Մոնա Լիզա
hi:मॉना लिसा
hr:Mona Lisa
ilo:Mona Lisa
id:Mona Lisa
zu:Mona Lisa
is:Móna Lísa
it:Gioconda
he:מונה ליזה
jv:Monalisa
kn:ಮೋನ ಲೀಸ
ka:მონა ლიზა
kk:Мона Лиза
sw:Mona Lisa
ku:Mona Lîza
la:Iucunda
lv:Mona Liza
lb:Mona Lisa
lt:Mona Liza
hu:Mona Lisa
mk:Мона Лиза
ml:മോണാലിസ
mt:Mona Lisa
mr:मोनालिसा
ms:Mona Lisa
mn:Мона Лиза
nl:Mona Lisa
ne:मोना लिजा
ja:モナ・リザ
frr:Mona Lisa
no:Mona Lisa
oc:La Gioconda
uz:Mona Lisa
pnb:مونا لیزا
pl:Mona Lisa
pt:Mona Lisa
ksh:Mona Lisa (Beld)
ro:Gioconda
ru:Мона Лиза
sq:Mona Liza
scn:Gioconda
si:මොනාලිසා
simple:Mona Lisa
sk:Mona Líza
sl:Mona Liza
so:Mona Lisa
sr:Мона Лиза
sh:Mona Lisa
fi:Mona Lisa
tl:Mona Lisa (dibuho)
ta:மோனா லிசா
te:మోనాలిసా
th:โมนาลิซา
tr:Mona Lisa
uk:Мона Ліза
ur:مونا لیزہ
vec:Zoconda
vi:Mona Lisa
war:Mona Lisa
zh:蒙娜丽莎

Melodifestivalen


Fil:Melodifestivalen 2009.JPG
Melodifestivalen är en återkommande svensk musiktävling som är Sveriges uttagningsform till musiktävlingen Eurovision Song Contest (ESC). Sverige har deltagit i ESC varje år sedan 1958, med undantag för åren 1964, 1970 och 1976, och en nationell kvaltävling har sedan 1959 hållits de år då Sverige har deltagit i den stora festivalen. Sverige tillhör de länder inom Eurovisionen som nått störst framgång, med fem vinster, en andraplacering och fem tredjeplaceringar. Trots framgångarna har Sverige dock hamnat sist två gånger (varav en gång delad sist med tre länder) och dessutom missat en finalplats en gång.
Namnet på den svenska uttagningen skiftade under de första åren, men sedan 1967 har namnet ständigt varit Melodifestival/Melodifestivalen. Denna artikel berör också de årgångar som föregick 1967.

Om Melodifestivalen


Fil:Stockholm Globe Arena.jpg i Stockholm. Även 1989, året då Globen invigdes, hölls tävlingen där.]]
Fil:Swedbank Arena 1.jpg i Solna där finalen kommer att avgöras 2013.]]
Fil:Siw Malmkvist.jpg'' i Melodifestivalen 1961. Orkester i bakgrunden.]]
Sverige är ett av de länder som haft störst framgång i Eurovision Song Contest genom att ha vunnit tävlingen fem gånger (Eurovision Song Contest 1974, Eurovision Song Contest 1984, Eurovision Song Contest 1991, Eurovision Song Contest 1999 och Eurovision Song Contest 2012), vilket är det näst bästa resultatet i Eurovisionen, vilket Sverige delar med Frankrikes bidrag i Eurovision Song Contest, Luxemburgs bidrag i Eurovision Song Contest och Storbritanniens bidrag i Eurovision Song Contest. Bara Irlands bidrag i Eurovision Song Contest har vunnit flera gånger. Detta har gjort att även den nationella uttagningen har blivit väldigt populär och samlar stora tittarskaror varje år. Intresset för den svenska uttagningen har ökat markant efter år 2002, då man gjorde om tävlingen med deltävlingar, uppsamlingsheat och final.
Alla gånger Sverige vunnit har man stått värdland året efter, vilket har skett två gånger i Stockholm respektive Malmö (som står värd för 2013 års ESC) samt en gång i Göteborg. Utöver Sveriges fem vinster har landet blivit tvåa en gång (Eurovision Song Contest 1966) och trea fem gånger (Eurovision Song Contest 1983, Eurovision Song Contest 1985, Eurovision Song Contest 1995, Eurovision Song Contest 1996 och Eurovision Song Contest 2011). Förutom topplaceringarna har Sverige även blivit sist två gånger då man varit i final: Eurovision Song Contest 1963 (delad trettondeplats med tre länder) och Eurovision Song Contest 1977, samt endast en missad final (Eurovision Song Contest 2010). År 2010 var nämligen första gången Sverige inte gick till finalen i det nuvarande ESC-formatet med semifinaler (om än endast fem poäng från kvalificering). Under 2000-talets första decenniums senare hälft fick Sverige i allmänhet sämre placeringar än tidigare år, då man mellan åren Eurovision Song Contest 2005-Eurovision Song Contest 2009, undantaget Eurovision Song Contest 2006, hamnade i den nedre halvan av finalfältet. Före år 2005 hade Sverige huvudsakligen haft placeringar mellan vinst och mittenplaceringar, dock ''dittills'' sämst kommit på tjugoandra plats Eurovision Song Contest 1992.
Sverige blev ett av fem länder som år 1997 använde telefonröstning som tävlingsresultat i en ESC. Först år Melodifestivalen 1999 infördes telefonröstning i den svenska uttagningen.
Melodifestivalen har årligen arrangerats av Sveriges Television (fram till 1979 hette det Sveriges Radio) med undantag för åren 1964, 1970 och 1976. Melodifestivalen 1964 kunde man inte deltaga på grund av en artiststrejk, Melodifestivalen 1970 bojkottades tävlingen av de nordiska länderna för att man tyckte att det var oschysst att fyra länder hade kunnat delat på vinsten året innan, och Melodifestivalen 1976 avstod man tävlan av ekonomiska skäl. Sverige har därför missat totalt fem ESC-år, eftersom man inte började tävla förrän i det tredje ESC-året och missat tre år av egen vilja.
Inför Sveriges första gång som värdland anordnades på privat initiativ Alternativfestivalen utan Sveriges Televisions inblandning. Den alternativa festivalen sades vara helt fri från kommersiell musik. Eftersom SVT på den tiden hade monopol på TV-sändningar i Sverige och inte ville gynna sin konkurrent, fick ingen se Alternativfestivalen i TV, utan den var endast tillgänglig för närvarande publik. Dock finns det inspelat TV-material från själva evenemanget, vilket bl.a. visades i SVT-programmet ''Reflex'' år 2009.
Melodifestivalerna är det genom tiderna mest sedda underhållningsprogrammet i Sveriges Television och det är mycket vanligt att populära bidrag från Melodifestivalen dyker upp på Svensktoppen strax efter Melodifestivalen. Under 2000-talets första decennium har de blivit allt vanligare även på Tracks och Sverigetopplistan. Melodifestivalen har också varit ett startskott för många artisters framtida musikkarriärer för såsom Lena Philipsson, Carola Häggkvist och Charlotte Perrelli, liksom för skivbolagsdirektörer som Bert Karlsson. Sedan år 2002 är Christer Björkman anställd av Sveriges Television som tävlingsproducent/producent för programmet. Han anställdes på SVT då tävlingen skulle få ett helt nytt Sverigeturneringsformat, som man haft sedan dess.

Uttagningsform


Uttagningsformen har sett olika ut från år till år. Alla år, utom det första året, har det hållits en nationell uttagning där flera bidrag har fått tävla. Det allra första året utsågs artist och bidrag internt av Sveriges Radio i samarbete med SKAP. Under de över femtio åren som Sverige deltagit har tävlingsupplägget vid hela tjugotre tillfällen varit en enda finalkväll i en tävlingsomgång (varav fyra gånger där man tävlat med färre än nio bidrag i finalkvällen). Vid fjorton tillfällen har upplägget varit en finalkväll med två tävlingsomgångar (då jurygrupperna fick rösta vidare fem eller sex av totalt tio bidrag till en andra röstningsomgång) och vid tolv (elva) tillfällen har tävlingsupplägget varit fyra deltävlingar, ett uppsamlingsheat (kallad ''Andra chansen'') och en final med totalt trettiotvå bidrag i deltävlingarna. Det senare upplägget är det som använts sedan år 2002. Vid två tillfällen har man anordnat sju semifinaler och därefter en final (ett år med en inför-final) och ett år fem semifinaler och en final.
Tävlingen har alltid arrangerats under perioden januari-mars, dock med undantag för de semifinaler som arrangerades inför Melodifestivalen 1959 och Melodifestivalen 1960 års tävling samt den s.k. Webbjokern till Melodifestivalen som arrangerades inför Melodifestivalen 2010-Melodifestivalen 2012 års festivaler. Dessa hölls istället några månader före den riktiga festivalen hölls på våren. Det tidigaste datumet en Melodifestival har arrangerats på var den 19 januari (Melodifestivalen 2002) och det senaste var 31 mars (Melodifestivalen 1991). Sedan år Melodifestivalen 1967 har tävlingen kallats för ''Melodifestival'' eller ''Melodifestivalen'' (det senare årligen sedan andra hälften av 1990-talet). Innan dess kallades tävlingen för ''Schlagertävlingen'' (1958), ''Säg det med musik: Stora schlagertävlingen'' (1959), ''Eurovisionsschlagern, svensk final'' (1960-63) och ''Svensk sångfestival'' (1965-66). Att festivalen alltid arrangeras så tidigt på våren har att göra med EBU-regler, som bestämmer att före ett visst datum ska alla tävlande ESC-länder ha valt artist och bidrag.
Levande orkester användes åren 1959-63, 1965-69, 1971-75, 1977-84 och 1987-2000. Åren 1985 och 1986 användes av ekonomiska skäl ingen orkester utan istället använde man så kallad play-back (förinspelad musik). Sedan 2001 har orkester inte använts i tävlingen, utan det har endast varit play-back, något som sedan år Eurovision Song Contest 1999 är regel i Eurovision Song Contest. Alla huvudsånginsatser har dock alltid varit tvungna att göras live, liksom körsång, även om SVT sedan år 2009 har tillåtit förinspelad körsång. I Eurovision Song Contest är det dock inte är tillåtet att använda sig av inspelad körsång. De första åren som Sverige deltog i Eurovision Song Contest var körsång helt och hållet förbjudet. Antalet personer på scenen har också ökat markant, då reglerna för detta också har förändrats. I Eurovision Song Contest är det bara tillåtet att ha sex stycken personer på scenen (artister, bakgrundssångare och dansare) per bidrag, vilket det också länge var i Sverige. Sedan 2009 tillåts dock åtta personer på scenen per bidrag. Om det årliga svenska vinnarbidraget har fler än sex personer på scenen samt förinspelad körsång måste detta förändras till framträdandet i Eurovisionen. Exempelvis drabbades Sverige av detta år 2009, då Malena Ernmans vinnarnummer hade både inspelad körsång och dessutom åtta personer på scenen.

Röstnings- och poängsystem


Röstningssystemet i tävlingen har varierat från år till år, då Sveriges Television gång på gång ändrat systemet för hur man ska kora vinnaren. Under alla år som man arrangerat tävlingen har det i stort sett alltid varit jurygrupper som fått avgöra tävlingarnas utgång, dock med undantag vissa år. Exempelvis avgjordes semifinalerna Melodifestivalen 1959 och finalen Melodifestivalen 1962 enbart med hjälp av poströster. Under sändningen av finalen Melodifestivalen 1993 avslöjades det mitt i direktsändningen att TV-tittarna skulle få avgöra den finalens andra röstningsomgång med hjälp av att ringa och rösta. Från år Melodifestivalen 1999 och fram tills idag har juryns makt minskat och delas med telefonröster (och även SMS-röster), det vill säga tittarna och juryn har vardera 50% makt att avgöra finalens utgång. Melodifestivalen 1965 infördes systemet med att låta elva jurygrupper rösta (elva regionala jurygrupper som fick representera varsin stad från norr till söder), som därefter har använts som mall. På grund av att alla åren sätt att ha jurygrupper på sätt olika ut har också poängsystemet sett olika ut. Sedan Eurovisionen införde en fast poängsumma (1-8, 10 och 12 poäng) år 1975 har Sveriges Televison till och från använt den som typ av mall.
Jurygrupperna har varit sammansatta på olika sätt under olika år. Vissa år har de representerat olika städer, andra år har de representerat olika åldersgrupper. De senaste åren, när telefonröstning från tittarna har fått större genomslag, har jurygruppernas sammansättning inte presenterats lika ingående för tittarna. Sedan år Melodifestivalen 2009 har Sveriges Television försökt satsa mer internationellt i finalen och därför låtit utländska jurygrupper få rösta i finalen. År Melodifestivalen 2010 fick fem svenska städer och sex stycken tävlande ESC-länder rösta, men de två åren därpå ströks samtliga svenska jurygrupper till förmån för europeiska jurygrupper, där samtliga representerade länder som sedan skulle komma att tävla i det årets Eurovision Song Contest.

Språkregler


Fram till år Melodifestivalen 2002 var alla bidrag som tävlade i Melodifestivalen tvungna att framföras helt på svenska. Undantags gavs dock då man fick lägga till en fras på ett annat språk, såsom "Miss Decibel (sång)" eller "We Are All the Winners". I Eurovision Song Contest fick bidragen framföras på valfritt språk under större delen av 1970-talet och de svenskspråkiga vinnarna av Melodifestivalen översattes då till engelska, exempelvis när ABBA:s "Waterloo (sång)" vann i Brighton Eurovision Song Contest 1974. Reglerna ändrades vid 1970-talets slut och varje land skulle framföra landets modersmål. De svenska bidragen förblev då svenskspråkiga i ESC-finalen fram till Eurovision Song Contest 1999 då regeln om valfritt språk återinfördes. Sedan dess har de svenska bidragen uteslutet sjungits på engelska i Eurovision Song Contest. Även de tre låtarna som vann på svenska år 1999, 2000 och 2001 översattes till engelska i Eurovisionen.
När Sveriges Television gjorde om Melodifestivalen år Melodifestivalen 2002 passade man även på att göra om språkregeln så att alla bidrag får framföras på vilket språk som helst. Däremot väljer SVT att varje år spara plats åt cirka tio bidrag som framförs på svenska. Den siffran blir dock varje år justerad till att vissa år ha färre och andra år fler svenska bidrag.

Genrer och inriktning


Melodifestivalens bidrag har ofta utgjort en lokal definition av begreppet "schlager", med lättaktig popmusik, som gick i en glidning från inspiration av jazz och swing under 1960-talet över till inspiration av disco under 1970-talet. Efter att melodin ''Waterloo'' av ABBA vann 1974 gick trenden för resten av decenniet mot långsammare popballader, som de av Lasse Berghagen och Björn Skifs. Även dansband och dansbandsartister deltog med framgång. Under 1980-talet dominerades tävlingen av lättsmälta dansbands- och poplåtar, som de av Kikki Danielsson och Lotta Engberg, medan framgångarna under 1990-talet huvudsakligen gick till popballader. I samband med att telefonomröstningarna infördes 1999 blev det allt tuffare för balladerna, och musiken började gå mot "ren" pop och disco.
En viss konformism (det samtida svenska "schlager"-begreppet) fanns länge, men den började brytas när tävlingens upplägg förändrades 2002 och fler artister, grupper och bidrag som tidigare betraktats som för tävlingen alltför "udda" började nå större framgång och uppmärksamhet, bland annat Brandsta City Släckers med sin trallvänliga och humoristiska rockmusik och Sarek (musikgrupp) och Nordman (musikgrupp) med sin etnopop samt The Ark med sin glamrock. I början av 2000-talet har även andelen elektroniska musikinstrument i låtarna ökat, då liveorkestern avskaffats.

Ekonomi


I en intervju med Ekot den 15 mars 2008 avböjde Eva Hamilton, Sveriges Televisions verkställande direktör, att tala om vad Melodifestivalen kostar, men sade att det kunde jämföras i storlek med ''Expedition Robinson'' eller en dramaserie i tre delar.
Tidningen ''Resumé'' uppskattade i februari 2010 omsättningen till omkring 100-115 miljoner kronor:
20 Miljon (Omsättning i sponsring).
5 mnkr (kommunernas satsningar).
40 mnkr (100 000 besökare på 18 galor, två genrep och sändning på varje ort).
30-40 mnkr (telefonröstandet).
10 mnkr (SVT:s satsning av TV-avgift i Sverige).
Delar av intäkterna från telefonröstningen går till välgörande ändamål. Melodifestivalen 2009 sågs av 3,59 miljer tittare, det inkom 1,75 miljoner röster och 3,46 miljoner gick till Radiohjälpen. Uppgifterna har använts för att uppskatta att Idol 2008, som sågs av 1,6 miljoner tittare, inbringade 4,4 miljoner kronor att fördela mellan teleoperatören och TV4.
SVT licensierar den årliga Melodifestivalskivan till det bolag som haft med flest låtar i det årets tävling. En stor del av inkomsterna för licensen går tillbaka till programverksamheten.

Skivor


Absolute Schlager (2007)
Singstar Svenska Hits Schlager Karaoke-TV-spel med Melodifestivallåtar (2007)
Svenska Schlagervinnarna 1958-2000 (2000)
Melodifetivalsfavoriter (2007)
Varje år ges en samlingsskiva ut med årets låtar av det bolag som haft med flest låtar i det årets tävling. Sedan 2003 har det varit Bert Karlssons och Bobby Ljunggrens bolag M&L Records. Skivan säljer i storleksordningen 200.000 exemplar med en inkomst till skivbolaget på omkring 25 kronor per såld skiva.

Fansajter


Med internets tillkomst skapades sajter med fokus på tävlingen. En av de allra första internationella var Esctoday.com vars grundare, holländaren Sietse Bakker, numera arbetar för EBU och ansvarar för såväl för huvudtävlingen och barntävlingen, Junior Eurovision Song Contest. I Sverige finns bl.a. Poplight (''före detta Gylleneskor'') som dagligdags och året runt rapporterar om vad som händer kring dessa evenemang. Poplight fokuserar dock inte bara på ESC och Melodifestivalen, utan även andra evenemang och tv-program. Den nationella uttagningen till JESC heter Lilla Melodifestivalen, som dock inte avänds alla åren som uttagningsform.

Upplägg år för år


Nedan följer de format som tävlingen har haft sedan starten 1958. För att få mer fördjupad information om varje års tävling rekommenderas att besöka det årets artikel.
Förklaringar:
SF = semifinal/deltävling
VV/TV/AC = Förkortning för ''Andra chansen'' (som hette ''Vinnarnas val'' 2002 och ''Tittarnas val'' 2003).
F = final
~ = ungefär så många bidrag som skickades in till tävlingen det året (då det inte finns en exakt siffra).
Fetmarkerade år var de åren som Sverige sedan stod värd för Eurovision Song Contest.

1950-talet

1960-talet


<sup>1</sup> År 1965 framfördes samtliga fem finalbidrag av samma artist, Ingvar Wixell.<br />
<sup>2</sup> År 1969 skulle en eventuell nordisk bojkott av ESC ägt rum, med anledning av att ESC skulle äga rum i det då fascistiska Spanien. Detta skedde dock aldrig. Inför den svenska uttagningen valdes artisterna ut på förhand.

1970-talet


<sup>3</sup> 1971 framfördes alla bidragen i semifinalerna av tre artister (Tommy Körberg, Sylvia Vrethammar och Family Four). Family Four vann samtliga semifinaler och fick därför framföra finalens alla fem bidrag.<br />
<sup>4</sup> 1972 & 1974 hade Sveriges Radio-TV (''Sveriges Television'') valt att ha förbestämda artister.<br />
<sup>5</sup> 1973 bestod expertjuryn även av utländska musikkritiker.<br />
<sup>6</sup> 1975 var Göteborg första gången värd för en Melodifestival.<br />
<sup>7</sup> 1978 sändes inte tävlingen direkt, utan spelades in på eftermiddagen innan den sedan spelades upp på kvällen.

1980-talet


<sup>8</sup> 1980, 1982-86 skulle alla tävlande bidrag skickas via ett musikförlag innan de nådde SVT:s urvalsjury.<br />
<sup>9</sup> 1983 blev det första året som Malmö fick stå värd för en Melodifestivalsfinal.<br />
<sup>10</sup> 1985 & 1986 användes ingen orkester för att spara pengar. 1986 fick därför de tävlande bidragen framföras med hjälp av musikvideor i den första omgången och med förinspelad musik i den andra omgången.<br />
<sup>11</sup> 1986 fick festivalen flyttas fram ca en månad p.g.a. Palmemordet.

1990-talet


<sup>12</sup> 1993 infördes på prov telefonröstning, vilket sedan ströks och kom först att användas på heltid som ett delvis avgörande tävlingsmoment sex år senare.<br />
<sup>13</sup> En regel om att demoartisterna skulle vara beredda att framföra bidraget live, om SVT ville det, infördes det här året.<br />
<sup>14</sup> 1997 skulle Peter Rangmar varit programledare, men fick avböja p.g.a. sjukdom. Rangmar avled den 24 maj samma år.<br />
<sup>15</sup> Melodifestivalen 1997 avgjordes helt av jurydistrikten, men i Eurovision Song Contest fick de tv-tittarna avgöra Sveriges poäng genom telefonröstning.

2000-talet


<sup>16</sup> År 2000, som var det första året på det nya Millennium, beslöt SVT sig för att låta programmet ledas av de tio artister som under 1990-talet haft stor framgång i festivalen. Varje artist fick sedan presentera ett bidrag vardera och sedan gjorde de tio (med huskören) ett Melodifestivalsmedley.<br />
<sup>17</sup> När tävlingen gjordes om år 2002 infördes ett uppsamlingsheat, kallad ''Andra chansen'', där de bidrag som blivit treor och fyror i de fyra deltävlingarna fick tävla om de två sista finalplatserna. Mellan åren 2002-06 sändes detta evenemang dagen efter fjärde deltävlingen sänts, från Stockholm. Under den perioden hade man också andra programledare än huvudprogramledaren/na. Namnet ''Andra chansen'' tillkom dock först 2004. Innan dess hette tävlingen ''Vinnarnas val'' och ''Tittarnas val''.<br />
<sup>18</sup> 2001 blev det första året på många år som man inte använde sig av någon orkester. Sedan dess har orkester aldrig använts i festivalen.<br />
<sup>19</sup> År 2004 införde SVT ett jokersystem som innebar att urvalsjuryn bara valde 28 av 32 bidrag, medan SVT själva fick fyra platser att fylla ut tävlingen med, s.k. jokrar.<br />
<sup>20</sup> År 2007 gjordes ''Andra chansen'' om till ett spelupplägg med dueller i kvarts- och semifinaler. Därmed blev ''Andra chansen'' en egen deltävling som hölls mellan den fjärde deltävlingen och finalen.<br />
<sup>21</sup> År 2008 var Kristian Luuk programledare medan Björn Gustafson höll i pausunderhållningen och Nour El-Refai intervjuade artisterna bakom scenen. El-Refai och Gustafsson blev Luuks sidekicks.<br />
<sup>22</sup> I deltävlingarna år 2009 användes de dueller som användes i ''Andra chansen'' redan i deltävlingarna, som en tredje och avgörande spelomgång.<br />

2010-talet


<sup>23</sup> År 2010 införde SVT en s.k. webbjokertävling, där alla människor som ej hade haft musik utgiven tidigare via skivbolag eller liknande kunde få vara med och tävla, och på så sätt få in ett allmänt bidrag i den ordinarie tävlingen.<br />
<sup>24</sup> Under festivalen 2010 medverkade Dolph Lundgren endast i den första deltävlingen och i finalen.<br />
<sup>25</sup> År 2011 gjordes stora förändringar i tävlingen, då man bl.a. tog bort jokersystemet och lät urvalsjuryn bara välja halva startfältet, och därefter fick SVT välja den andra halvan samt tittarna en/två bidrag (genom webbjokertävlingen). Dessutom var det första året som alla bidrag skickades in via Melodifestivalens hemsida och inte per post som tidigare år. En stor förändring var också att alla tidigare svenska jurystäder ersattes av tävlande ESC-länder och att tittarnas fasta telefonpoängssummor i finalen blev istället procentuellt utdelade.

Statistik


Tävlan i Eurovision Song Contest


Sverige har tävlat femtiotvå gånger i Eurovision Song Contest och blivit som bäst etta fem gånger, tvåa en gång och trea fem gånger. Sverige har kommit sist två gånger: 1963 (delad trettondeplats med tre länder) och 1977. Hittills har Sverige endast en gång misslyckats att kvalificera sig till en ESC-final, vilket skedde år Eurovision Song Contest 2010, då man endast var fem poäng från finalplats.
<br />

Artister som deltagit flest gånger i festivalen


Tabellen nedan anvisar de personer/grupper som deltagit mer än fem gånger i festivalen sedan starten 1958.
<br />

Artister med störst framgång


Sedan 1958 har sammanlagt tolv personer vunnit tävlingen mer än en gång. Carola Häggkvist och Marie Bergman är de enda två som hittills vunnit tävlingen tre gånger vardera. Häggkvist vann tävlingen solo åren Melodifestivalen 1983, Melodifestivalen 1991 och Melodifestivalen 2006 medan Bergman vann tävlingen två gånger som del av gruppen Family Four Melodifestivalen 1971-Melodifestivalen 1972 och en gång med Roger Pontare Melodifestivalen 1994. Följande personer har vunnit tävlingen två gånger vardera:
Berndt Öst, Agnetha Munther & Pierre Isacsson (som Family Four) år Melodifestivalen 1971 & Melodifestivalen 1972.
Björn Skifs år Melodifestivalen 1978 & Melodifestivalen 1981.
Charlotte Perrelli år Melodifestivalen 1999 & Melodifestivalen 2008.
Kikki Danielsson år Melodifestivalen 1982 (med gruppen ''Chips'') & Melodifestivalen 1985.
Roger Pontare år Melodifestivalen 1994 (med ''Marie Bergman'') & Melodifestivalen 2000.
Siw Malmkvist år Melodifestivalen 1959 & Melodifestivalen 1961.
Tommy Körberg år Melodifestivalen 1969 & Melodifestivalen 1988.
Östen Warnerbring år Melodifestivalen 1960 & Melodifestivalen 1967.
Noterbart är att varken Siw Malmkvist eller Östen Warnerbring fick representera Sverige i ESC det första året som de vann. 1959 ersattes Malmkvist av Brita Borg, men fick då ersätta Warnerbring 1960.
<br />

Melodifestivalstäder


Städerna nedan har stått som värd för Melodifestivalen och Eurovision Song Contest.

Deltävlingar och Andra chansen


Följande städer har stått värd för minst en deltävling och/eller Andra Chansen. Andra chansen-städer är markerad med en stjärna (*).
Fotnot: Sedan år 2007 är ''Andra chansen'' utlokaliserad på andra orter än Stockholm. <br /> Åren 2002-2006 sändes Andra chansen från en studio i Stockholm dagen efter fjärde deltävlingen ägt rum.

Finaler och Eurovision Song Contest


Följande fyra städer har stått som värd för finalerna och Sveriges hittills fyra värdtillfällen i ESC:
<sup>A</sup> Arenan har stått som värdarena det år Sverige stått värd för ett Eurovision Song Contest.
<br />

Händelser kring Melodifestivalen


Melodifestivalen 1958 är det hittills enda året som Sverige gjort ett internval av både artist och låt till Eurovision Song Contest.
Totalt har 732 bidrag tävlat i Melodifestivalen (1958-Melodifestivalen 2012).
År Melodifestivalen 1965 samt i finalen år Melodifestivalen 1971 framfördes samtliga tävlingsbidrag av en och samma artist; (Ingvar Wixell 1965 och Family Four 1971).
Gruppen Family Four är den enda gruppen som vunnit tävlingen två år i rad. Ingen soloartist har vunnit två eller flera år i rad.
Ulf Elving är den ende som varit programledare tre år i rad.
Tio gånger i festivalens historia har man låtit bjuda in förbestämda kompositörer för att skriva låtarna som ska tävla. Det har också hänt att man låtit bjuda in artister i förväg som det sedan skulle skrivas låtar till.
Två gånger i festivalens historia har det blivit skiljeomröstningar. Detta gjordes då två bidrag fått precis lika många totalpoäng av jurygrupperna och blivit delad etta. Detta skedde åren 1969 och 1978. Sedan telefonröstningen infördes är det tittarnas röster som avgör vid en eventuell delad förstaplacering mellan två bidrag.
År Melodifestivalen 1975 blev det första gången som tävlingskvällen förlades till annan ort än Stockholm, nämligen Göteborg. Melodifestivalen 1983 fick Malmö för första gången stå värd för en finalkväll. Under 1980- och -90-talen och de två första åren av 2000-talet förlades tävlingen oftare till Göteborg och Malmö än Stockholm.
Åren Melodifestivalen 1980 och Melodifestivalen 1982-Melodifestivalen 1986 skulle alla tävlande bidrag skickas genom ett musikförlag innan det nådde Sveriges Televisions urvalsjury. Sedan upplägget med deltävlingar, Andra chansen och finalen infördes Melodifestivalen 2002 samarbetar SVT med Svenska musikförläggareföreningen (SMFF) för att tillsammans lyssna igenom alla de bidrag som skickas in och refusera innan dessa ska in till urvalsjuryn.
Den högsta bidragssumman som kommit in till tävlingen är 3 832 bidrag, vilket skedde år Melodifestivalen 2011.
Sedan tävlingen förändrades år 2002 har endast fyra bidrag, som hade startnummer två i sin deltävling, gått till finalen. Samtidigt har det hänt sammanlagt tre gånger att den slutgiltiga vinnaren av festivalen hade startnummer åtta i den fjärde deltävlingen.
Under åren 2002-12 har den slutgiltiga vinnaren kommit en gång från den första deltävlingen (2012), tre gånger från den andra deltävlingen (2002, 2003 & 2007), två gånger från den tredje deltävlingen (2005 & 2011) och sex gånger från den fjärde deltävlingen (2004, 2006, 2008-10). Sex av de elva gångerna har vinnaren haft startnummer åtta i sin deltävling.
Sedan systemet med deltävlingar, ''Andra chansen'' och finalen infördes år 2002 har festivalen haft höga tittarsiffror. På totalt sextiosex tv-sändningar (2002-2012) har man i snitt haft drygt 3,1 miljoner tv-tittare. Allra flest tv-tittare hade finalen år 2006 (4,2 miljoner tittare) medan Andra chansen-sändningen år 2005 bara hade 1,5 miljoner tv-tittare. Fyrtioen av tv-sändningarna (drygt sextiotvå procent) har haft över tre miljoner tv-tittare, varav fem har haft över fyra miljoner tv-tittare. Tjugofyra av sändningarna hade över två miljoner tv-tittare.

Kritik mot festivalen


Under alla åren har festivalen fått mycket kritik, främst från media, bl.a. tidningar som Aftonbladet och Expressen, men även från låtskrivare som Henrik Bie och skivbolagsdirektörer som Bert Karlsson. Kritiken har ofta varit sådan som rört kvalitén på de tävlande bidragen och hur bra respektive dåliga de har varit. Annan kritik har också rört hantering av bidrag, urvalsprocesser, startordning och kritik mot programmet. Tävlingen har också fått kritik av bl.a. kvällspressen efter att Sverige fått dåliga placeringar i Eurovisionsfinalerna under de senaste åren.
Den 8 mars 2012 gjorde SVT-programmet Uppdrag granskning ett porträtt på Christer Björkman, där stora delar av kritiken mot tävlingen togs upp. Under programmet fick Christer Björkman bemöta kritiken. Ett studentprojekt på Södertörns Högskola gjorde under åren 2010 och 2011 ett arbete om festivalen, där insatta personer såsom Christer Björkman och Henrik Bie blev intervjuade. Projektet gick under namnet ''Festivalinspektionen''.

Urvalsprocessen


Den kritik som framförts mot tävlingen har många gånger handlat om urvalsprocessena och att det sedan 2002 ofta är samma låtskrivare som deltar. Att skivbolagen fått besök av Christer Björkman och fått förslag på vilka låtar som bör skickas in och vilka artister som bör sjunga på demoversionerna. Deltagare i urvalsjuryn har i intervjuer påstått att Christer Björkman har bett dem lyssna om på låtar som de röstat bort, och de menar att han på så sätt påverkar urvalsprocessen.
En regel som väckt misstankar är hanteringen av de inskickade bidragen. Bidragen från allmänheten delas ut bland musikförlag som själva skickat in egna bidrag direkt till Sveriges Television. Dessa förlag väljer sedan ut låtar ur allmänhetens hög som ska få konkurrera med deras redan inskickade bidrag. En del av de tävlande väljer alltså bland andra tävlandes bidrag vilka som får gå vidare. 2009 utgjorde ungefär hälften av de 3 400 bidragen verk från allmänheten. "Ett par hundra" av dessa passerade musikförlagens gallring och gick vidare i tävlingen tillsammans med musikförlagens egna bidrag. SVT:s ansvariga kontrollerar sedan att valet har gått rätt till genom att lyssna igenom de låtar som har valts bort. Efter sållningen får SVT:s handplockade jury välja bland bidragen. Den opartiska juryn får således endast tillgång till de av förlagen redan sållade låtarna.
Ytterligare kritik är valet av jokrar/specialutvalda bidrag som helt avgörs av Christer Björkman och hans redaktion.

Ratade låtar som senare har representerat andra länder


Upprepade gånger har låtar som ratats av SVT, ibland flera gånger, valts ut att representera andra länder i Eurovision Song Contest, flera gånger med bättre resultat än det svenska bidraget samma år.
<sup>1</sup> I Sveriges Televisions program Inför Eurovision Song Contest berättade programledaren Christer Björkman att låten "Waterline" skickats in till svenska Melodifestivalen både Melodifestivalen 2010 och Melodifestivalen 2011, och då med Eric Saade sjungandes på Demo (musik). Björkman sade att "Första året valde juryn 'Manboy' och andra året valde juryn 'Popular'." Därför valde låtskrivarna att skicka in bidraget till den irländska uttagningen 2012, där den sedan vann.

Vänskapskorruption


Många tidningar och personer (bland andra låtskrivaren och producenten Henrik Bie) anklagar Melodifestivalen för att det förekommer fusk. Det som poängteras då är att artistansvarig Christer Björkman är signad av musikbolaget Lionheart International. En av delägarna i Lionheart är Bobby Ljunggren, som har fått med drygt trettio bidrag sedan deltävlingarna och Andra chansen infördes år Melodifestivalen 2002. Tävlingen har beskrivits som inskränkt och vänskapskorrumperad.
Lionheart och Mariann Grammofon har, genom att starta det gemensamma bolaget M&L Records, sedan 2002 haft ensamrätt på att sälja den officiella Melodifestivalsskivan, med alla aktuella års bidrag på, efter festivalen. Mellan 2002 och 2010 har det bringat inkomster till företaget på omkring 30 miljoner kr.

Förinspelad sång ("play-back")


En del bidrag, däribland Dannys låt "In the Club (sång)" har blivit anklagade för att använda inspelad sång på huvudartisten (i detta fall Danny), fastän det i Melodifestivalen inte är tillåtet med förinspelad sång, så kallad play-back, på huvudartisten. Sara Lumholdts låt "Enemy" har också blivit anklagad efter ett klipp som sades komma ifrån SVT hade släppts, där man hörde att hon hade använt inspelat sång från henne under framförandet i direktsändningen.

Se även


Liet-Lávlut
Alternativfestivalen

Referenser

Externa länkar


http://svt.se/melodifestivalen Officiell webbplats för Melodifestivalen
http://poplight.zitiz.se Poplight.se (fram till 2009 "Gyllene skor")
http://www.escsweden.com/ Escsweden.com
http://www.melodifestivalklubben.se Melodifestivalklubben
Kategori:Melodifestivalen
ca:Melodifestivalen
da:Melodifestivalen
de:Melodifestivalen
en:Melodifestivalen
es:Melodifestivalen
eu:Melodifestivalen
fr:Melodifestivalen
ko:멜로디 페스티벌
hy:Մելոդիֆեստիվալեն
is:Melodifestivalen
it:Melodifestivalen
he:מלודיפסטיבלן
kk:Melodifestivalen
lv:Melodifestivalen
hu:Melodifestivalen
nl:Melodifestivalen
ja:メロディーフェスティバル
no:Melodifestivalen
pl:Melodifestivalen
pt:Melodifestivalen
ru:Melodifestivalen
sco:Melodifestivalen
sq:Melodifestivalen
simple:Melodifestivalen
sl:Melodifestivalen
sr:Мелодифестивален
sh:Melodifestivalen
fi:Melodifestivalen
tr:Melodifestivalen